Sök:

Sökresultat:

4276 Uppsatser om Palliativ care - Sida 42 av 286

Sjuksköterskors uppfattning av elektronisk dokumentation avseende tidsåtgång, teknik och vårdkvalitet

Documentation in electronic journals is perceived as time consuming and sometimes technically difficult to handle, but also leads to an improved quality of care. Objective: The purpose of this study was to investigate nurses' perceptions of documentation with a focus on timing, technique and quality of care and whether any differences in these perceptions were dependent on age. Method: Quantitative descriptive cross-sectional study in the survey form, 28 nurses at a university hospital in central Sweden participated in the study. Regression analysis was performed with Spearman's rank correlation coefficient. Results: Electronic documentation takes 30 to 60 minutes for most nurses and half of them considered it a reasonable time.

Den palliativa slutenvården i Sverige ? en kartläggning av organisation, värdegrund, behov och närståendestöd

Syftet med vår studie är att göra en kartläggning över Sveriges palliativa slutenvårdsenheteroch undersöka dessa utifrån organisation, behov, värdegrund och närståendestöd. Målet medstudien är att den ska vara heltäckande och information om vilka enheter som finns i Sverigehar inhämtats genom registret på Nationella rådet för palliativ vårds hemsida.Undersökningen innefattar endast palliativa enheter som bedriver slutenvård. I genomförandethar vi använt en kvantitativ metod. Vi har gjort en webbenkät som har skickats ut via mail tillansvarig person på varje palliativ enhet. Resultatet har vi analyserat med hjälp avstatistikprogrammet SPSS och olika statistiska verktyg.

?Jag har inte tid? : En kvalitativ studie om föräldrapars förhandlingar vid vård av sjukt barn

The purpose of this paper is to create an understanding of the negotiation process behind the decision of who will stay at home with a sick child and to develop the knowledge of the mechanisms considered to affect the negotiation process, in particular, the mechanisms likely to contribute to an uneven use of care leave. In the study six interviews were conducted with three sets of parents. These interviews were then analysed with Janet Finch?s (1989) definition of negotiation of family responsibilities. The study finds that the negotiation on care leave is a result of the negotiation of the shared view of reality.

Synligt- och osynligt stöd. Anhörigas upplevelser av stöd när en familjemedlem vårdas i sen palliativ fas.

When a family member is being cared for in palliative care relatives often need support to be able to support their family member. The purpose of the literature review was to illuminate the nursing staff?s support from the relatives? perspective when a family member is being cared in a late palliative phase. The study is a literature review, there already existing research are surveyed. The findings were structured into two parts, tangible- and the intangible support.

Upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut: en litteraturstudie

Ett värdigt avsked från livet bör vara en av de högsta prioriteringarna i vården. Målet med palliativ vård är att ge personer i livets slut livskvalitet genom en lugn och värdig död. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av livskvalitet hos personer i livets slut. Nio vetenskapliga artiklar analyserades med en kvalitativ innehållsanalys och utifrån en manifest ansats. Analysen resulterade i fem kategorier: Att få lindring i fysiskt och psykiskt lidande, Att ha förtroende för vårdpersonal och få fatta egna beslut, Att få kärlek och närhet från närstående, Att få vara den man alltid varit och Att finna mening i tillvaron och göra sig redo.

Möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård - En litteraturstudie

Sjuksköterskan har ett ansvar att stödja anhöriga till patienter i palliativ vård då det är betydelsefullt för att de skall kunna medverka i och förstå den vårdande situationen. Varje möte är unikt och det krävs en anpassningsbarhet och en fungerande kommunikation. Kommunikationen mellan sjuksköterskan och anhöriga leder till tolerans, samverkan och tillfredsställande av behov. Syftet med studien var att beskriva möten mellan sjuksköterskor och anhöriga till patienter i palliativ vård. Metoden som har använts var en litteraturstudie med kvalitativ ansats.

Att vara förälder till ett barn med diabetes typ 1 : En litteraturöversikt om hur föräldrar uppfattar omvårdnaden från sjuksköterskor inom diabetesvård

Introduction: Diabetes type 1 is a common chronic disease in children and adolescents. The disease affect, not only the child, but also the parents in their everyday life. The specialist diabetic nurse has a huge responsibility in supporting the parents to feel confident in managing the child?s diabetes.Aims of the study: To investigate how parents of children with diabetes type 1 perceive the care given from the specialist diabetic nurse and what wishes they have concerning the care they receive.Design and methods: Searches for studies in electronic databases were conducted between January 2013 and march 2013. A literature review containing 16 studies was compiled.

Arbetsrelaterad Stress : En kvalitativ intervjustudie om kvinnliga förskollärares upplevelser av arbetsrelaterad stress

Bakgrund: Det är viktigt att det finns kunskap om palliativ vård inom alla verksamheter då patienter i palliativ vård finns överallt inom vården. Finns inte kunskapen kan patientens behov lätt missas. Författarna till den här studien ville få en förståelse för vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet.Syfte: Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsbehov sjuksköterskor upplever att patienten har i det palliativa skedet och hur dessa behov kan tillgodoses.Metod: En kvalitativ intervjustudie genomfördes på ett sjukhus. Sju sjuksköterskor intervjuades och intervjumaterialet analyserades med manifest innehållsanalys.Resultat: Resultatet visade att sjuksköterskorna upplevde att patienten i palliativ vård har två övergripande omvårdnadsbehov. Dessa är psykosociala behov och omvårdnadsbehov.

Kontaktmannaskap inom särskilt boende - i Hässleholms kommunThe Contact Person at Sheltered Housing - in the municipal of Hässleholm

This report is a commission from the Care Unit of Hässleholm municipal. The purpose is to illuminate what is distinguish for contact persons at sheltered housing in the Municipal of Hässleholm? It contains three questions at issue. What are the expectations of the contact men? What information is given? How is communication between the professional categories working out?The report also contains a background with a brief Swedish history in care of older people.

Lyckade Familjehemsplaceringar : är SoL lika med en solig placering och LVU bara en lång väg ut?

Focusing of what´s best for the child has been a keyword in social work for a long time. That seems obvious for many people, but sometimes it lacks in the care of the children and the child may be taken in to care. The purpose was to find circumstances of success that can contribute to a successful placement of the child according to social workers and foster families. In which way does the cooperation between social worker, foster family and the origin family affect the placement? The study is based upon a qualitative method in form of interviews intending to get the respondents own knowledge and experience of foster care.

Palliativ omvårdnad : Ur ett patient-, närstående- och sjuksköterskeperspektiv

Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att belysa patientens, närståendes samt sjuksköterskans upplevelser av palliativ vård, för att förbättra kvaliteten på omvårdnaden. Litteraturen söktes genom Högskolan Dalarnas databaser samt från tillgängliga e-tidskrifter. Till resultatdelen valdes 19 vetenskapliga artiklar i huvudsak från Europa, men även USA, skrivna på engelska. För att bedöma artiklarnas trovärdighet granskades dessa med hjälp av två granskningsmallar. I resultatet framgick att patienter upplevde det viktigt att behålla kontrollen över sitt liv trots sjukdomen.

Varför väljer en del patienter smärta? En litteraturstudie om patientrelaterade hinder vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård

Flera av de patienter som vårdas palliativt idag är inte adekvat smärtlindrade. En bidragande orsak till detta är att en del patienter upplever en sådan rädsla för det analgetika som används att de väljer att inte alls eller inte fullständigt genomgå smärtbehandling. Denna litteraturstudie hade som syfte att identifiera de vanligast förekommande patientrelaterade hindren vid farmakologisk smärtlindring inom palliativ vård, samt att undersöka hur dessa barriärer påverkade patientens vilja att genomgå smärtbehandling. Resultaten visade att de vanligast förekommande hindren var en rädsla för att smärta indikerar att sjukdomen har förvärrats, en rädsla för missbruk, tolerans, biverkningar, morfin och injektioner samt en stoisk eller fatalistisk uppfattning. Vidare utgjorde en rädsla för att distrahera läkaren ett hinder samt vilja att vara en "duktig" patient som inte klagar över smärta.

Intensivvårdssjuksköterskors erfarenheter av att vårda patienter med postoperativt delirium efter hjärtkirurgi

ABSTRACTAim. To describe intensive care nurses´ experiences of caring for patients with postoperative delirium after heart surgery.Background. Delirium is a common condition after heart surgery. Previous research has focused more on pathophysiology, incidence, etiology, prevention, detection and management, and less on how nurses caring for patients with delirium experience it.Design. A qualitative interview study.Method.

Upplevelsen om att vara i livets slut, analys av två kvinnors berättelse

Den palliativa vården har i dag hamnat i fokus, den bedrivs både på sjukhus, i den primära vården och i hemmen. Palliativ vård innebär inte att bota utan att lindra symtom och öka livskvaliteten för patienter med livshotande sjukdom. För de som befinner sig i livets slutskede är det av stor vikt att de psykiska, fysiska, sociala, andliga och existentiella behoven tillfredsställs för att lindra det lidande som uppstår. Syftet med litteraturstudien är att beskriva patientens upplevelse att vara vid livets slut, för att färigenom få större förståelse för palliativ vård. Studien bygger på två biografier som handlar om att vara i livets slut utifrån två kvinnors egna upplevelser.

Vårdpersonals upplevelse av att vårda patientermed diagnosen afasi efter stroke : En litteraturstudie

Background: Stroke is one of the leading causes for longlasting sequelae, among themloss in cognitive function, like aphasia. Aphasia effects the patients ability to understandand express themselves in speaking and writing. To be able to reach a good level of care,the careproviders and patients ought to have the same goals and values. This requires agood communication between the careproviders and patients. Which can be problematicfor the caregivers when they don't feel secure in their way of getting close to these patients.Aim: The purpose of this study was to illuminate caregivers experience of caring forpatients with the diagnosis aphasia following stroke.Method: This is a literature study where nine studies, with qualitative design, has beenanalyzed and compiled.

<- Föregående sida 42 Nästa sida ->