Den 14 maj firar Israel 60 år som självständig stat. Men konflikten med Palestina är ständigt närvarande. Folket från båda sidor lider av att aldrig känna trygghet, att förlora nära och kära, och att inte kunna nyttja sina mänskliga rättigheter. I denna artikelserie berättar invånarna om hur det är att leva med konflikten som vardag..

Denna uppsats handlar om valen i Israel och Palestina som genomfördes i mars respektive januari 2006. Dessa två val var av stor vikt för hur den eviga konflikten och spänningarna dessa två emellan skulle komma att gestalta sig i framtiden. Ehud Olmert, Ariel Sharons efterträdare hade före det israeliska valet tydliggjort sina planer för hur han tänker sig framtiden, Israels gränser skulle en gång för alla dras med eller utan palestiniernas medverkan. Två månader tidigare hölls ett historiskt val i Palestina. Partiet al-Fatah som dominerat palestinsk politik under en längre tid såg ut att gå mot ett sämre val än väntat.

Denna uppsats syfte är att kontrastivt analysera den svenska respektive engelskaöversättningen av Kairos Palestina för att finna skillnader och prioriteringar samt attdiskutera vilken effekt dessa har på budskapet. Uppsatsen diskuterar, utifrån ett avgränsatantal språkliga fenomen, skillnaderna mellan måltexterna samt vad dessa indikerar vadgäller översättningarnas generella prioriteringar och strategier. Uppsatsen finner attöversättningarna drivs av olika prioriteringar vilket genererar olikaöversättningsstrategier men att måltexterna är flexibla, stundtals inkonsekventa och helatiden verkar i förhållande till källtextens komplicerade form där spåkteknik och budskapofta utgör en enhet..

Israel-Palestina konflikten är en av de mest debatterade konflikterna i massmedia. Konflikten bevakas världen över och har varit studieobjekt för många forskare. I denna uppsats undersöks framställandet av sexdagarskriget 1967 och intifadans inledningsfas 1987 i Dagens Nyheter.Materialet analyseras utifrån Norman Faircloughs tredimensionella modell som sedan placeras i en större samhällig kontext. Björn Hettnes modell om världsordningen har använts för att få ett större samhälligt perspektiv. I uppsatsen redogörs för den kritiska diskursanalysen och den tredimensionella modellen.

In this thesis we have tried to answer the question of whether or not the peaceorganizations working in Israel and Palestine have an impact. We have answered the question by analyzing six different organizations; three who work with children and the other three with women issues. The analysis contains a case study of each organization and then a comparison between the two groups. This study is built on theories about; grassroots organizations, women in organizations and intergroup communication. Our conclusions in this thesis show that there are some similarities between the groups as well as there are differences.

Är Israel-Palestina konflikten ett religiöst krig eller en politisk fråga? Det är denna fråga vi har som övergripande syfte att besvara i uppsatsen genom att studera hur olika dimensioner av identitet används i konflikten. För att göra det har vi studerat de olika parternas argumentation för rätten till landet, samt för några aktuella konflikthandlingar. Vi har analyserat officiella dokument, artiklar, intervjuer och uttalanden med en innehållslig idéanalys, som delar upp argumenten i ideologiska/religiösa och kognitiva. De aktuella handlingar vi tittat på är palestinsk terrorism/frihetskamp samt Israels byggande av en mur/staket runt Västbanken.

Mitt syfte med detta arbete är att undersöka judarnas invandring till Palestina och konflikten som har uppstått mellan Israel och Palestina. Det är en konflikt som har visat sig vara extremt svårlöst och komplex. Israel-Palestinakonflikten innebär att det är två folk och ett land. Båda vill ha marken och gör anspråk på den. Judarna hänvisar till Bibeln och tycker att de har rätt till landet för att Gud utlovat landet till dem, medan palestinierna hänvisar till att de har bott i detta land långt före judarna.

Den 14 maj 1948 proklameras i Tel Aviv den judiska staten Israel. En nästan 2000-årig diaspora för det judiska folket har därmed nått sitt slut. Syftet med denna studie är att undersöka hur nyhetsrapporteringen kring den judiska statens utropande såg ut i tre svenska dagstidningar: DN, Arbetet och Norrskensflamman. Dessa tidningar representerar hela den politiska, ideologiska skalan vid den aktuella tidpunkten. Den grundläggande frågeställningen kring vilken uppsatsen handlar lyder: Hur mottogs och förmedlades nyheten/beskedet om Israels utropande i DN, Arbetet och Norrskensflamman? Med hjälp av en metod som jag valt att kalla för kvalitativ ståndpunktsanalys analyseras pressmaterialet som omfattar perioden april-juni 1948.

Uppsatsen utreder vilka faktorer som påverkade konstituerandet av en palestinsk identitet mellan 1870-1920. Med bakgrund av ett teoretiskt ramverk om nationell identitet undersöks fyra teman i uppsatsen som behandlar: i vilken kontext en palestinsk identitet utvecklades under Osmanska riket, hur den arabiska pressens påverkade etablerandet av en nationell identitet och vilken inverkan politiska faktorer och demografiska förändringar hade på processen, däribland vilken roll Storbritanniens utrikespolitik spelade. Det framkommer i uppsatsen att en nationell identitet förstärks när en folkgrupp upplever att den befinner sig i en situation som anses ansträngd. Faktorer som tycks hota gruppens sammansättning blir då vägledande för hur den sociala identiten framställs och framhålls i relation till vilka/vad som uppfattas att vara hotande..

Syftet med denna studie var att belysa hur man gör när man undervisar i ett känsligt ämne. Detta är ett område som tidigare är dåligt utforskat. Studien behandlar Israel-Palestina konflikten och hur den tas upp i gymnasieskolan. Vilka problem är det lärarna möter och måste förhålla sig till? Dessa frågor har undersökts genom intervjuer med lärare i läroämnen som förväntas behandla konflikten.

Den här genusvetenskapliga uppsatsen är en undersökning av hur två HBTQ-organisationer iIsrael/Palestina konstruerar sig själva och sina motståndsstrategier, utifrån föreställningar omhomosexualitet, etnicitet och nationalitet, men också utifrån hur organisationerna förhåller sig tilloch använder sig av ett föreställt ?Väst?. Utgångspunkten för min undersökning är de respektiveorganisationernas engelskspråkiga hemsidor. Med idéanalys som metod närmar jag mig mittmaterial utifrån några av de teoretiska diskussioner som förts inom den västerländska akademinkring homosexualitet i Mellanöstern. I resultatet diskuterar jag betydelsen av ett föreställt ?Väst?för de respektive organisationernas sätt att skriva fram sina mål och verksamheter.

Studie av innehållet i politiska krönikor publicerade av den arabiska nyhetskanalen Al Jazeera under perioden 12 - 28 april 2008. Innehållsreferat och analys av tendensen. Teman: islam, terrorism, sekterism, Irak, USA, Israel, Palestina, Hamas, Fatah, arabisk nationalism..

Denna studie har underso?kt hur Israel- Palestina konflikten kartlagts i de tva? dagstidningarna Dagens Nyheter (Sverige) och The New York Times (USA). Fra?gan som besvarats a?r hur rapporteringen i artiklarna under tva? utvalda ma?nader (juni-juli 2014) sett ut, utifra?n teorier om krigs- och fredsjournalistik, mediernas roll som opinionsbildare, narrativitet och fo?renkling av konflikter. Materialet besta?r av totalt 158 artiklar, 62 fra?n Dagens Nyheter och 76 fra?n The New York Times.

I fo?ljande essa? kommer jag, med ensamheten som tematisk ledstja?rna, att fo?rdjupa mig i mitt pa?ga?ende projekt Ett teckens signalement som filmades i Israel och Palestina under va?ren och sommaren 2013. En essa?film som mycket va?l representerar mitt sa?tt att arbeta med ett slags slumpma?ssigt framva?xande narrativ, da?r en vag fo?rnimmelse om vad jag vill a?stadkomma i la?tt planlo?s mane?r leder mig runt pa? en fra?mmande plats. Jag kommer ocksa? att sporadiskt bero?ra mitt tidigare projekt Genom ett sinnes landskap, som a?r en essa?film jag slutfo?rde strax innan jag reste iva?g.Genomga?ende i denna essa? kommer jag att anva?nda mig av Carlos Castanedas bero?mda samtal med yagui-indianen don Juan.

From a postcolonial and feminist perspective this paper examines how gender, ethnicity and the Other is being created in documentary films about the conflict between Israel and Palestine. When and in what way are gendered metaphors and subtexts used? Are stereotypes of gender and ethnicity being empowered or enforced? When and in what way are boundaries created between Israel and Palestine and against Sweden? The aim of this study is to point at how postcolonial imaginations affect stories about the Other..