Sökresultat:
1074 Uppsatser om PISA-undersökning - Sida 21 av 72
Natten Àr naken och mÄnlös : Subjektsinversion i Marie Unders 20-talslyrik
Like several of her female peers, Marie Under (1883 - 1980) has been denied the international acclaim she deserves. The earliest text on Marie Under in swedish told of her greatness, but in classical fallic maner reduced her poetic production by marking it with pathological symtoms. Though latter texts by author Enel Melberg have put a feminist perspective on Unders work, the theoretical complexity of her poetic images and language, and its polemic relation to contemporary literary currents, has yet to be recognised. This study will seek to portrait Marie Under and her poetry in this new light.The study moves from an installation of Marie Under in the modern discourse she so far has been estranged from, to an analysis of her earlier works (in the 1910?s and 1920?s).
?r verkligen alla med p? noterna? En systematisk litteratur?versikt ?ver specialdidaktiska verktyg och musikl?rares utmaningar kring elever med NPF i musikundervisningen i grundskolans ?vre ?rskurser.
Avsikten med den h?r litteratur?versikten var att unders?ka vilka specialdidaktiska verktyg som anv?nds i musikundervisningen f?r elever med NPF i ?ldrarna 11 ? 16 ?r. Uppsatsen ?r utformad som en systematisk litteratur?versikt med 23 internationella forskningsstudier, vilka publicerats mellan 2013 och 2024. Musik?mnet i grundskolan ?r ett ?mne som kan vara utmanande f?r elever med NPF.
Ădebygdsmusik : att grĂ€va dĂ€r man stĂ„r
Mitt examensarbete fra?n Designprogrammet ? ha?llbar utveckling, a?r en under- so?kning av flera dimensioner. Det o?vergripande arbetet a?r ett platsspecifikt insamlande av framtida visioner hos inva?nare, kommun och kreato?r. Visualiseringen involverar samtliga av de ovan na?mnda parterna i skapandet av en ny mo?tes- plats i ett medialt kategoriserat miljonprogramsomra?de.
Sk?rmfri f?rskola - En litteraturstudie om sk?rmanv?ndningens p?verkan p? f?rskolebarns utveckling och l?rande.
Digital teknologi ?r ett omtalat ?mne i f?rskolan och 2024 f?rv?ntas en reviderad l?roplan f?r
f?rskolan publiceras med syfte att g?ra f?rskolan sk?rmfri. Detta kan skapa funderingar
eftersom det var vid den tidigare revideringen f?r knappt sex ?r sedan som digitalisering i
f?rskolan implementerades. Den nya revideringen ?r baserad p? forskningsresultat fr?n det
neurovetenskapliga f?ltet som visar negativa effekter p? barns utveckling kopplat till
sk?rmanv?ndning.
Att v?lja den vinnande sponsringen - f?r b?de f?retag och samh?lle. Hur sponsorer v?ljer elitklubbar att sponsra samt hur de m?ter effekterna
Sponsring har blivit en av de vanligaste marknadsf?ringsmetoderna och forts?tter att v?xa i
popularitet. Sponsring inneb?r att ett f?retag k?per r?tten att associera sig med en r?ttighet,
till exempel en idrottsklubb. Anledningen till dess popularitet kan ha att g?ra med dess
varum?rkesbyggande egenskaper.
Mellan tystnad och f?rnekelse - En enk?tstudie ?ver socionomers upplevelser av tystnadskultur och rasism p? arbetsplatsen
Syftet med denna studie ?r att kartl?gga i vilken utstr?ckning tystnadskultur f?rekommer p? socionomers arbetsplatser och att unders?ka vita och icke-vita socionomers upplevelser av tystnadskultur n?r det g?ller rasism p? arbetsplatsen. M?let med studien ?r att bidra med kunskap om eventuella skillnader bland socionomers upplevelser och strategier samt att lyfta fram tystnadskulturens p?verkan i professionella sammanhang. F?r att unders?ka detta har vi till?mpat en kvantitativ metod och skickat ut en webbaserad enk?tstudie riktad till utbildade socionomer i hela Sverige.
Ăga för skrĂ€ck : En studie av hur djurögon kan pĂ„verka karaktĂ€rsdesign ur ett skrĂ€ckperspektiv
Syftet med detta examensarbete var att ta reda pa? vilka typer av djuro?gon applicerade pa? en ma?nsklig karakta?r som kan uppfattas som mer eller mindre skra?mmande. Arbetet grundar sig pa? teorier om fiendedesign i skra?ckspel samt o?gonens anatomi. Sex konceptbilder skapades och anva?ndes till 15 semistrukturerade intervjuer.
LÀsförstÄelse i Ärskurs 4-6
Syfte: Med utgÄngspunkt i de nedÄtgÄende resultaten kring lÀsförstÄelse, som mÀtningarna PISA (2009) och PIRLS (2006) visat, Àr syftet med denna studie att förstÄ hur lÀsförstÄelsearbetet i Ärskurs 4-6 ser ut.
LitteraturgenomgÄng: Studien utgÄr frÄn ett sociokulturellt perspektiv dÀr lÀrande sker i sociala sammanhang. Vi har Àven utgÄtt frÄn ett literacyperspektiv dÀr skriftsprÄkliga aktiviteter pÄverkas av sociala och kulturella sammanhang. Vidare har tidigare forskning om lÀsförstÄelse valts ut för att ge oss en djupare förstÄelse samt för att vi ska kunna analysera och tolka vÄrt resultat.
Metod: Vi har anvÀnt oss av kvalitativ forskning dÀr kvalitativa samtalsintervjuer, av semistrukturerad karaktÀr, har anvÀnts som en metod för att samla in empiri.
Resultat: Det resultat studien visar Àr att alla fem lÀrare ser pÄ lÀsförstÄelse som nÄgot mer Àn att endast kunna avkoda. Resultatet visar Àven att lÀrarna, pÄ olika sÀtt, aktivt arbetar för att utveckla elevers lÀsförstÄelse. Vidare visar resultatet lÀrarnas syn kring om undervisningen baseras pÄ teorier och i sÄ fall vilka dessa Àr..
?Vilken betydelse har Instagram fo?r dig?? : - En kvantitativ underso?kning kring betydelsen av Instagram fo?r kvinnor och ma?n i a?ldern 13-30 a?r
AbstractDenna studie har underso?kt fotodelningsapplikationen och det sociala na?tverket Instagram. Syftet med underso?kningen har tva? utga?ngspunkter men kan relateras till varandra. Dels avser studien att underso?ka hur ofta informanterna anva?nder Instagram samt hur stor vikt de tillskriver applikationen som en del av deras liv.
LÀsförstÄelse i de högre Ärskurserna : En kvalitativ studie i hur lÀrare talar om sin lÀsförstÄelseundervisning i Ärskurs 7-9
Uppsatsen behandlar Àmnet lÀsförstÄelse med inriktning pÄ hur lÀrare talar om sin lÀsförstÄelseundervisning i Ärskurs 7-9. Huvudsyftet Àr att undersöka hur lÀrarna upplever att de undervisar i lÀsförstÄelse. Det sker genom att be dem definiera lÀsförstÄelse och lÀsstrategier, berÀtta om ett lektionstillfÀlle nÀr de arbetat med lÀsförstÄelse samt be dem tala om vilka och pÄ vilket sÀtt ramfaktorer pÄverkar undervisningen. Materialet införskaffas genom fem kvalitativa intervjuer med svensk- och svenska som andrasprÄkslÀrare.    Resultatet visar att lÀrarna definierar lÀsförstÄelse pÄ sÀtt som liknar varandra men uppvisar variationer nÀr de talar om lÀsstrategier. Av intervjuerna framkommer det att samtliga lÀrare Àgnar tid Ät lÀsförstÄelsen Àven i de högre Ärskurserna, dock i olika grad.    Det finns ramfaktorer som pÄverkar undervisningen i lÀgre eller högre utstrÀckning.
V?RDET AV INTERVENTIONER MED DJUR F?R PERSONER MED PSYKISK OH?LSA En systematisk litteraturstudie
Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att
behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av
l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den
psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f?
medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva
h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.
Matematikundervisning ur ett multimodalt perspektiv
Med utgÄngspunkt frÄn svenska elevers sjunkande resultat i TIMSS 2007, PISA 2007 och Skolverkets nya satsning pÄ att höja matematiklÀrares didaktiska kunskaper, ansÄg vi att vi behövde stÀrka vÄra kunskaper kring matematisk didaktik för att pÄ sÄ sÀtt stimulera vÄra framtida elevers inlÀrning i Àmnet. För att fÄ svar pÄ vÄr frÄgestÀllning har vi utgÄtt frÄn relevant litteratur och genomfört klassrumsobservationer samt lÀrarenkÀter.
Vi har i detta arbete undersökt vilka pedagogiska tekniker lÀrarna vi observerat anvÀnt sig av, ur ett multimodalt perspektiv, i sin matematikundervisning samt hur dessa pedagogiska tekniker samverkar med klassrumsinteraktionen.
UtifrÄn vÄra observationer fick vi fram ett resultat, som vi analyserade utifrÄn vÄra tvÄ huvudfrÄgor. UtifrÄn vÄra erfarenheter frÄn vÄr undersökning diskuterade vi vÄrt resultat i en slutsats. DÀr kom vi fram till att genom att lÄta eleverna arbeta med konkret material och genom möjligheter att samarbeta, ökade elevinteraktionen vilket stimulerade lÀrandet..
Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi
Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande hos de patienter som drabbas.
Minskad opioidanv?ndning och PONV med hj?lp av ERAS/ERACS protokoll inom hj?rtkirurgi.
Bakgrund: Enhanced recovery after surgery (ERAS) protokoll finns inom de flesta
kirurgiska omr?dena men saknas till stor del inom hj?rtkirurgi, speciellt inom svensk
sjukv?rd. Fler och fler kliniker implementerar ERAS-protokoll inom de olika kirurgiska
specialiteterna. Postoperativt illam?ende och kr?kning (PONV) kan leda till on?digt lidande
hos de patienter som drabbas.
Informationsöverflöd i sociala medier : ?We are training our brains to pay attention to the crap?
Idag tar ma?nniskan del av mer information a?n na?gonsin, inte minst den yngre generationen. Det konstanta flo?det som tas del av pa?verkar individen och fo?rsa?tter denne i ett beroende da?r det blir till ett behov att svara pa? meddelanden, att ha?nga med i sammanhanget och att vara delaktig. Till slut o?verbelastas ma?nniskan ba?de psykiskt och fysiskt av den informationen som ma?ste tolkas.Man skulle kunna pa?sta? att det a?r ett samha?llsproblem, det a?r en norm att ha ma?nga fler va?nner i den digitala va?rlden a?n i verkligheten.