Byggandet av passivhus har ökat kraftigt under 2000-talet i Sverige. Dock har det inteutformats och byggts några studentbostäder i passivhus form ännu. Denna studie går ut påatt försöka utforma studentbostäder som uppfyller de svenska kraven för passivhus. Genomatt välja ut lämpligt material och komponenter, t ex. väggtyper, platta på mark ochfönstertyper redovisas olika beräkningar för energiförbrukning.I metoden till beräkningarna som genomfördes, där resultaten hamnar i jämförelse medvarandra, användes VIP-energy samt PHPP.

Energieffektivisering av byggnader är ett uppmärksammat ämne mycket på grund av att bostäder och lokaler står för 35 % av den totala energianvändningen i Sverige. Med nya EU direktiv ska Sverige utforma en plan för att nå nära-nollenergibyggnad till år 2021. Definitionen av näranollenergibyggnad är en byggnad som har mycket hög energiprestanda och den mycket låga mängden energi som krävs bör i mycket hög grad tillföras i form av energi från förnybara energikällor.Passivhus är en typ av lågenergihus som har ett tätt klimatskal som håller ett lågt U-värde och utnyttjar interna värmetillskott från hushållmaskiner och personerna som vistas i byggnaden. Detta bidrar till lägre energiförluster och längre behov av tillförd energi, vilket närmar sig nära-nollenergibyggnad.Ett friliggande enfamiljshus som klarar passivhuskraven som ställs av Sveriges Centrum för Nollenergihus i södra Sverige har utformats. Energiberäkningar har utförts i PHPP (PassivHus Projekterings Paket 2007) vilket visar att byggnaden klarar kraven..

I detta examensarbete har energiberäkningar och analyser enligt FEBY12 gjorts på ett radhusområde för att undersöka vad som krävs för att lågenergihusen ska uppnå passivhusstandard. Att uppföra energisnåla byggnader är i dagens samhälle viktigt för alla företag eftersom människor blir allt mer energimedveten och krav från beställare blir allt högre. I arbetet har en modell av radhusområdet modellerats i Revit Architecture för att på ett smidigt sätt få korrekta värden i de olika energiberäkningsprogrammen Vasari, Energihuskalkyl och PHPP. Programmen har helt olika kvalitéer därför har en jämförelse och analys av programmen utförts. Analyser har tydligt visat att det krav som finns för att uppnå passivhusstandard på värmeförlusttalet är betydligt svårare att uppnå än det krav som ställs på den levererade energin. För att uppnå passivhusstandard vidtogs diverse åtgärder såsom U-värde för väggar förbättrades, ventilationsaggregatets verkningsgrad höjdes samt fönsterpartierna reducerades avsevärt.  .

I Stockholm samt i andra storstadsområden har bristen på bostäder och framför allt studentbostäder varit långvarig. Detta beror enligt Boverket på en kraftig folkökning i samband med ett relativt lågt bostadsbyggande. Efterfrågan på högskoleutbildningar kommer fortsätta att öka, trots att vi inom några år kommer att ha passerat ungdomspuckeln. Detta samtidigt som Stockholms kommun vill gå snabbt fram i utvecklingen av energisnåla byggnader. Redan 2015 ska alla nybyggda lokaler och bostäder ha en högsta energiförbrukning per kvadratmeter som motsvarar energiförbrukningen för ett passivhus enligt Åfreds (2011).