Sökresultat:
767 Uppsatser om Pćbyggnad av fastighet - Sida 32 av 52
TaxeringsvÀrde vid köp och gÄva av fastighet
Syftet med uppsatsen Àr att studera vad det Àr som avgör om en fastighetsöverlÄtelse ska bedömas vara ett köp eller en gÄva samt vilket taxeringsvÀrde det Àr som ska anvÀndas vid bedömningen. Bakgrunden till vÄr uppsats Àr ett rÀttsfall frÄn Är 2008. Det huvudsakliga problemet i rÀttsfallet Àr att taxeringsvÀrdet har sÀnkts efter fastighetsöverlÄtelsen. Tveksamheter uppstÄr dÄ kring vilket taxeringsvÀrde som ska anses vara gÀllande för att avgöra om fastighetsöverlÄtelsen ska betraktas som ett köp eller en gÄva. I domen frÄn Är 2008 anger kammarrÀtten Göteborg att nÄgot liknande fall inte tidigare har tagits upp.
Avskrivningsmetoder : En studie om aktörers val av avskrivningsmetod i bostadsrÀttsföreningar
Denna studie undersöker den nya avskrivningsmetoden, Komponentavskrivning, som har fÄtt en stor uppmÀrksamhet under de senaste Ären pÄ grund av utvecklingen av K-regelverket. Ett krav pÄ komponentavskrivning kommer att införas Är 2014 för de företag som vÀljer att redovisa enligt K3. Detta kommer att pÄverka fastighetsbranschen, i synnerhet bostadsrÀttsföreningar pÄ grund av att man idag skriver av hela byggnaden som en helhet. Komponentavskrivning innebÀr Ä andra sidan att en byggnad delas upp i olika komponenter varav varje komponent skrivs av separat över sin förvÀntade nyttjandeperiod. En övergÄng till komponentavskrivning uppfattas som en stor utmaning för mÄnga bostadsrÀttsföreningar dÄ kunskap saknas.
Fuktutredning av massivtrÀkonstruktion : Analys av vÀgg utan ÄngspÀrr
Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.
Produktion av fettsyror i mikrobiella system
Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.
JÀmförelse Mellan LÀtt och Tung Stomme pÄ ett Kontorshus
I början av varje nytt projekt stöter man pÄ de olika alternativ av stomme- och bjÀlklagskonstruktioner som finns att vÀlja mellan, och frÄgan blir ofta vilken alternativ som Àr optimal för den aktuella projekteten.Den optimala lösningen för varje projekt existerar inte, pÄ grund av de olika faktorer och förutsÀttningar som styr projektet, till exempel: ekonomi, typ av byggnad, terrÀngtyp etc.FrÄgestÀllningen i denna rapport Àr om limtrÀ eller betong Àr den mest optimala alternativen som stommaterial i det aktuella projektet.JÀmförelsearbetet utgÄende frÄn förutsÀttningar har gjorts genom att dimensionera delar av ett projekt med bÄde materialen. Fokus har lagts pÄ skillnader i byggnadshöjd, vindstabilitet och grundlÀggningen. Resultaten tyder pÄ om man ska bygga ett kontorshus eller flervÄningshus vore betong mer lÀmpligare alternativ jÀmfört med limtrÀ.Skillnaden i byggnadshöjd finns men Àr förvÄnansvÀrt inte sÄ stor mellan de tvÄ olika stommaterial. Dock skillnaden varierar avsevÀrd nÀr det gÀller bjÀlklagshöjd mellan limtrÀ och betong. Detta pga krav pÄ nedböjning och svikt som stÀlls pÄ limtrÀbjÀlklag.BÄda stommaterial klara vindstabiliteten utan plintar, som Àr ganska intressant speciellt med tanke pÄ limtrÀets lÄga vikt.NÀr det gÀller grundlÀggningen, blev skillnaden betydlig större mellan limtrÀ och betong.Dimensionering enligt Eurokoder har gjorts genom egna handberÀkningar och Àven anvÀndandet av programvaran Strusoft..
Skogsskötselstrategier för medlemmar i skogsÀgareföreningen Norrskog
MarkÀgarnas anledningar till att Àga skog kan vara mÄnga. Med skogsÀgandet kommer en del frÄgor och val som markÀgarna bör ta stÀllning till, dÀribland vilka nyttor som Àgaren vill tillgodogöra sig? Vad Àr mÄlet med skogsÀgandet? För att hjÀlpa markÀgare att finna skötselalternativ som stÀmmer med mÄlbilden kan konsekvensanalyser över olika handlingsalternativ utföras med ett dataprogram som heter Heureka PlanWise. De data som krÀvs för att utföra dessa analyser Àr en skogsbruksplan med skogliga data som beskriver skogstillstÄndet.
Detta examensarbete syftar till att med hjÀlp av Heureka PlanWise ta fram olika skötselstrategier som svarar mot vanliga mÄl som markÀgare har. Dessa instÀllningar skall kunna anvÀndas av inspektorer pÄ Norrskog för att ta fram en skötselstrategi Ät markÀgare eller att kunna visa pÄ olika sÀtt att sköta skogen utifrÄn olika mÄl.
Arbetet utgick frÄn fem skötselstrategier:
? BÀsta förvaltning av skogskapitalet
? Gynnande av biologisk mÄngfald
? Ăka virkesförrĂ„det
? JÀmn avverkningsnivÄ
? Ăka tillvĂ€xten
För att ta reda pÄ vilka skötselstrategier som Àr av intresse för Norrskogs medlemmar och hur markÀgarna stÀller sig till denna typ av konsekvensanalyser genomfördes fem djupintervjuer.
Effektiv standardhöjning ur ett Malmöperspektiv
HyressÀttningen i Sverige har de senaste decennierna utstÄtt kritik för sin icke-konkreta struktur. Som svar, infördes Är 2003 en ny modell för hyresprissÀttning av lÀgenheter i Malmö. Modellen fick namnet Malmömodellen och bestÄr av 180 parametrar som vÀrderar lÀgenheter utifrÄn standard och lÀge. ParametervÀrden kombinerat med typ och yta av lÀgenhet definierar riktlinjen för vilken hyra fastighetsÀgare har rÀtt att debitera hyresgÀsten.Malmömodellen har givit en vÀldefinierad utgÄngspunkt för hyressÀttning men ocksÄ tydliggjort var extra intÀkter kan genereras genom investeringar i befintliga fastighetsbestÄnd - via sÄ kallade standardhöjningar. Investeringarna vÀrderas enligt Malmömodellen i proportion till lÀgenhetens storlek.Fastighetsbranschen, som kÀnnetecknas av lÄngsiktig förvaltning har i allmÀnhet inte insett modellens fulla vÀrde.
Ăversyn och optimering av kylsystem vid Norrlands Universitetssjukhus
VÀsterbottens LÀns Landsting arbetar kontinuerligt för att minimera sin verksamhets negativa pÄverkan pÄ miljön. För att göra detta har de satt upp mÄl för 2020. Detta examensarbete kommer att försöka hjÀlpa dem att uppnÄ sina mÄl om en minskning med 17 procent av den specifika elanvÀndningen och en minskning med 22 procent av den specifika vÀrmetillförseln jÀmfört med nivÄn Är 2009.Syftet med detta projekt har varit att bidra till en ökad kunskap om hur kylsystemet för nÀrvarande anvÀnds och undersöka möjligheterna för en mer effektiv drift. Detta arbete fokuserar pÄ tre huvudaspekter, driftsÀkerhet, ekonomisk vinning och energieffektivitet. MÄlet med projektet har varit att undersöka tre eller fyra förbÀttringsförslag relaterade till de ovan nÀmnda aspekterna.Arbetet har delats upp i tvÄ delar för att uppnÄ projektets syfte och mÄl.
FörstÀrkning av stÄlpelare: En nyanserad berÀkningsgÄng, implicit och explicit enligt Eurokod 3
I dagens samhÀlle blir det mer och mer aktuellt att bygga pÄ höjden. Befintliga byggnader pÄbyggs med fler vÄningar vilket innebÀr att den bÀrande stommen mÄste förstÀrkas för att klara den extra lasten. I detta examensarbete studeras en pelarstomme av stÄl som förstÀrks med plÄtar utanpÄ flÀnsarna. Vid dimensionering av förstÀrkta stÄlpelare enligt Eurokod 3 rÀknas tvÀrsnittet som ett nytt tvÀrsnitt och all last pÄförs i ett steg. I det verkliga fallet gÀller att nÀr den högre lasten pÄförs ger den utböjning som i sin tur ger deflektionstillskott av den befintliga lasten.
UtvÀrdering och analys av kylmaskiner pÄ SAAB AB, JÀrfÀlla
Kylmaskinerna pÄ Saab ABs fastighet i JÀrfÀlla stÄr för en stor del av den totala anvÀndningen av elektricitet i fastigheten. DÀrför Àr det viktigt att undersöka och analysera hur dessa kylmaskiner presterar i dagslÀget och vilka ÄtgÀrder som kan vidtas för att förbÀttra prestandan.Detta examensarbete har fokuserat pÄ hur kylmaskinerna i D-huset pÄ Saab i JÀrfÀlla presterar. DÀrför har flera tester pÄ dessa kylmaskiner utförts. MÀtvÀrdena har huvudsakligen registrerats med ClimaCheck utrustning och uppmÀtt data har analyserats med datorprogrammen Refprop, Energy Equation Solver och Excel.  Undersökningar av kylmaskinerna i D-huset har visat pÄ flera upptÀckter. En upptÀckt Àr att köldmedierna inte har rÀtt sammanstÀllning.
Gropen
Konstmuseet Gropen Àr Uppsalas nya konstmusseum för samtida och historisk konst. Den Àr belÀgen vid fyrisÄn strax söder om stadskÀrnan, nedsÀnkt helt under mark. Att gÄ ner i gropen Àr att lÀmna staden. Att gÄ ner i gropen Àr att gÄ upp i konsten.Jag började projektet med att fundera över vilka konstmuseeum jag varit pÄ, vilka jag gillat, och vad jag gillat med dem. Guggenheim, Neue Nationalgalerie, Tate Modern mf.
Genome editing with the CRISPR Cas9 system
Rapporten ingÄr i ett FoU- projekt för Högskolan Dalarna, dÀr mÄlet Àr att ta fram en konstruktion utan ÄngspÀrr som ska klara dagens mÄtt pÄ lufttÀthet och fuktkrav.Syftet med denna rapport Àr att utreda hur fukt pÄverkar en byggnad medmassivtrÀstomme och olika isoleringsmaterial utan ÄngspÀrr. Mineralull och trÀfiberisolering jÀmförs mot varandra för att se hur dessa pÄverkarfuktbelastningen i en vÀggkonstruktion. Testobjektet Àr lokaliserat i Dalarna, inget fukttillskott har funnits inomhus i byggnaden.För att genomföra detta arbete har tre stycken olika metoder anvÀnds. Ensimulering, verkliga uppmÀtta vÀrden och en provtagning. Fuktsimuleringen genomfördes med hjÀlp av programmet WUFI, uppmÀtta vÀrden i form av relativ fuktighet och temperatur har samlats in kontinuerligt under tvÄ Ärs tid frÄn vÀggkonstruktionen via mÀtsensorer.
StÀlltidsreducering i robotcell för ökad tillgÀnglighet
FjÀrrvÀrme tÀcker i dagslÀget cirka 56 procent av energibehovet för uppvÀrmning och varmvatten i svenska bostadssektorn. Denna siffra förvÀntas minska i och med ökade energieffektiviseringsÄtgÀrder och installationer av alternativa vÀrmekÀllor. Det har blivit allt vanligare att bÄde fastighetssektorn och olika miljöklassningssystem fokuserar pÄ att minska mÀngden inköpt energi och ett sÀtt att göra detta pÄ Àr att installera frÄnluftsvÀrmepumpar som ett komplement till fastighetens primÀra uppvÀrmningssystem. Det kommunalÀgda bostadsbolaget AB StÄngÄstaden planerar att utföra detta i flerbostadshus dÀr FTX-system av flera anledningar inte Àr möjligt att installera. Installationen Àr aktuell i fastigheter som i dagslÀget har frÄnluftsventilation och sjÀlvdrag samt Àr högre Àn tre vÄningar.Installationen kommer att pÄverka den lokala fjÀrrvÀrmeleverantören Tekniska verken AB och dÄ Àven de Àr kommunalÀgda finns det ett intresse i att utreda de effekter som frÄnluftsvÀrmepumparna kommer att ha pÄ de bÄda företagen samt pÄ kommunen i stort.
FörÀdling av en fastighet i Göteborg  : Lösningar för en fastighetsÀgare ur ett tekniskt, juridiskt och ekonomiskt perspektiv
Under Ă„r 2007 köptes fastigheten Ăsby 1:54 av Dipart i Linköping, dotterbolag till företaget Dipart Entreprenad AB. Fastigheten som ligger pĂ„ Mariagatan 9 i Gustavsberg, befann sig redan dĂ„ i ett dĂ„ligt skick. Tanken Ă€r nu att olika Ă„tgĂ€rder skall vidtas för att huset skall, som minsta grad, erhĂ„lla en god boendestandard.Syftet med denna uppsats Ă€r att ta fram underlag som skall hjĂ€lpa fastighetsĂ€garen att besluta om vilka Ă„tgĂ€rder som skulle kunna vidtas och vilka Ă„tgĂ€rder som Ă€r nödvĂ€ndiga och om lĂ€genheterna skall kvarstĂ„ som hyresrĂ€tter eller om de ska omvandlas till bostadsrĂ€tter. Med hjĂ€lp av en teknisk beskrivning pĂ„ huset, en noggrann undersökning av energibehovet för huset samt studerade lagar och regler kommer fyra potentiella alternativ att granskas.Avslutningsvis kommer dessa alternativ att jĂ€mföras för att sedan kunna redovisa för deras respektive för- och nackdelar med hĂ€nsyn tagen till de tekniska, juridiska och ekonomiska förutsĂ€ttningarna.Arbetet har bestĂ„tt i att undersöka och uppföra en teknisk beskrivning av byggnaden dĂ€r allt frĂ„n grunden till fönster till taket behandlas och olika skador och brister redogörs för och en Ă„tgĂ€rdsplan tas fram. DĂ€refter har uppvĂ€rmningsbehovet grundligt redovisats för att pĂ„ sĂ„ sĂ€tt kunna uppskatta bĂ„de vad det gĂ€ller drift- och energikostnader och Ă€ven för att kunna avgöra vad en eventuell vinst skulle kunna bli.
Följdeffekter utav förbudet mot progressiva avskrivningar
Bakgrund: BokföringsnÀmnden har nyligen förbjudit progressiv avskrivningsmetod som tillÀmpning för bostadsrÀttsföreningar. Det innebÀr att en byggnad inte fÄr avskrivas progressivt frÄn och med 28 april 2014. Progressiv avskrivning har tillÀmpats sen millenniumskiftet av framförallt nyproduktioner och hyresrÀttsombildningar till bostadsrÀtter. Den progressiva effekten gör att avskrivningarna Àr lÄga i början men dÀrefter accelererar. Ett byte till en linjÀr eller en degressiv metod kommer att krÀvas.