Sök:

Sökresultat:

34973 Uppsatser om Oxidisk rćvara - Sida 51 av 2332

Personligt ombud ?Jag har trivts jÀttebra att fÄ jobba nÀra mÀnniskor, att fÄ stÄ pÄ deras sida eftersom jag tror pÄ mÀnniskor och inte samhÀllen? : En kvalitativ studie om upplevelsen av att vara ett personligt ombud

Det personliga ombudets uppdrag kommer ifrÄn klienten sjÀlv, vilket medför ett större brukarinflytande och delaktighet i beslut som berör individen. Denna studie genomförs med en kvalitativ metodansats och har syftet att undersöka hur personliga ombud upplever sin roll i arbetet med personer med psykiska funktionshinder. Fenomenologiska analysmetoden anvÀnds i studien. Resultatet visar pÄ att upplevelsen i rollen som personligt ombud Àr det viktigt att jobba för klienten, pÄ dennes uppdrag och vilja, vara följsam och lyhörd för önskemÄl. Att visa för klienten pÄ vilka alternativ och möjligheter till insatser som finns i samhÀllet utan att ta makten ifrÄn klienterna Àr viktigt.

Empati : hur förskollÀrare definierar och arbetar med empati i förskolan

Syftet med uppsatsen Àr att belysa hur verksamma förskollÀrare beskriver att de arbetar med barnens empatiska utveckling i förskolan. Syftet Àr Àven att jÀmföra förskolepersonalens uppfattningar och se hur arbetet skiljer sig. Undersökningens design var av kvalitativ karaktÀr dÀr intervjun var central. Vid intervjuerna stÀllde jag frÄgor som undersökningspersonerna fick svara pÄ och min uppgift blev att lyssna pÄ vad de hade att sÀga och skaffade pÄ sÄ vis mig en uppfattning. Min studie har kommit fram till att de intervjuade förskollÀrarna har samma syn pÄ vad empati Àr och stÄr för, men att de utövar det pÄ olika sÀtt i verksamheten.

Uppdrag: Att fostra samhÀllsmedborgare

Vi har gjort en kvalitativ studie av modellen MultifunC. Att vi valde just MultifunC att undersöka, beror pÄ att det Àr en ny modell som skapats utifrÄn psykologen Tore Andreassens samanstÀllning över befintlig forskning inom institutionsvÄrd av unga, och hans bok ?Institutionsbehandling av ungdomar: vad sÀger forskningen?? har varit central i vÄr studie.MultifunC bestÄr av olika metoder för att arbeta med högriskungdomar. Vi har undersökt hur förhÄllandet mellan institutionens makt och de ungas autonomi ser ut under ungdomarnas vistelse inom MultifunC. Vi har utgÄtt frÄn olika socialkonstruktivistiska tÀnkare sÄsom Faucoult och Bourdieu i vÄr analys.Vi har sett att modellen arbetar för att ungdomen sjÀlv ska vara sÄ delaktig som möjligt i sin behandling.

Opera i Stockholm, VĂ€rtahamnen

LÀngst ut pÄ piren i VÀrtahamnen har jag velat skapa Operastaden, en mikrostadsdel som Àr en egen vÀrld helt uppbyggd kring opera. Hit skulle alla operarelaterade verksamheter flytta, sÄsom operahögskolan och baletthögskolan. Mellan byggnaderna skulle folk springa i sina scenklÀder, dekorer skulle lastas in och ut, och sÄngarna skulle vÀrma upp sina stÀmmor pÄ gÄrden. Platsen skulle genomsyras av operaproduktion, och ta intryck av den dramatiska omgivande produktionsmiljön i hamnen. InÄt platsen skulle allt vara smyckat som dekorer, och scenografier och olika miljöer skulle vara uppbyggda för att vara experimentscener, dÀr det blir oklart om vem som Àr besökare och vem som Àr skÄdespelare.Ta ett bad poolen i Mallis-miljö, eller picnica vid sjön bland tonerna frÄn Verdi, operans förtrollade vÀrld gör att du inte lÀngre behöver bry dig om vad som Àr fantasi eller vad som Àr verklighet. Opera Àr inte lÀngre begrÀnsat till om du har rÄd att betala en biljett, eller om du Àr för rastlös för att sitta i stolen genom alla tre akter..

Den sista resan tillsammans : NÀrstÄendes behov av stöd

Stöd till nÀrstÄende Àr en del av den palliativa cancervÄrden. NÀrstÄende kan uppleva att de inte kÀnner hanterbarhet, begriplighet och meningsfullhet i och utanför vÄrden. Syftet med studien var att beskriva upplevda behov av stöd hos nÀrstÄende i sen palliativ cancervÄrd. Som metod anvÀndes en systematisk litteraturstudie dÀr 16 vetenskapliga artiklar sammanstÀlldes. I resultatet framkom tre kategorier: Stöd för att vara delaktig i vÄrden, stöd för att bibehÄlla ett socialt sammanhang samt stöd i existentiella frÄgor.

Sparbankernas val, Swedbank eller inte?

Just nu befinner vi oss i vad som ser ut att bli modern tids största ekonomiska svacka. Banker runt om i vÀrlden försÀtts i konkurs och bankerna i Sverige drabbas ocksÄ av den aktuella situationen. Sparbankerna och Swedbank Àr givetvis ocksÄ med i det som sker. För Sparbankerna Àr det hela tiden en frÄga om hur man ska se pÄ samarbetet med Swedbank.Swedbank har fÄtt utstÄ mycket negativ publicitet i massmedia vilket Àven pÄverkar sparbankernas verksamhet. Det pÄgÄr stÀndigt ett samarbete mellan ett antal sparbanker och Swedbank.

Ökad nĂ€rhet i mataffĂ€ren : Hur nĂ€rproducerad mat vinner mark i globaliseringens tidevarv

AbstractSyftet med denna uppsats Àr att belysa eventuella motsÀttningar som parrelationer utsÀtts för i och med dagens individualistiska samhÀlle dÄ individualism och tvÄsamhet kan ses som motsatspar. Vi vill med detta fÄ ökad förstÄelse för hur parrelationer prÀglas av samhÀllet och vi har utgÄtt ifrÄn fyra övergripande frÄgestÀllningar nÀmligen:1. Hur Àr det att leva i en parrelation idag?2. Hur yttrar sig eventuell motsÀttning mellan individuellt sjÀlvförverkligande kontra att anpassa sig till en annan mÀnniska?3.

Minsta motstÄndets vÀg : En diskursanalys av tvÄ svenska dagstidningars framstÀllning av klimatansvar

KlimatförÀndring Àr en frÄga som under senare Är har fÄtt mer och mer medial uppmÀrksamhet och svenskarnas individuella miljömedvetenhet uppskattas vara högre Àn nÄgonsin. Individen pekas ut som att ha ett stort ansvar, men trots klimatkampanjer sÄ fortsÀtter svenskarnas kollektiva klimatpÄverkan ÀndÄ att öka. Denna uppsats syftar till att genom diskursanalys undersöka hur klimatansvar, i termer av ansvar för klimatpÄverkan och klimatanpassning framstÀlls i tvÄ Svenska dagstidningar, Dagens Nyheter och Uppsala Nya Tidning.Svenskt klimatansvar visade sig vara konstruerat pÄ ett tvetydigt sÀtt dÀr samhÀllets gemensamma pÄverkan verkar vara förenad med brist pÄ enskilt ansvar. Individen Àr den aktör som oftast utpekas som förvÀntad att ta ansvar för klimatanpassning samtidigt som detta inte pÄ nÄgot sÀtt krÀvs. De synsÀtt som prÀglade klimatdiskursen var de för ekologisk modernisering dÀr fortsatt konsumtionsökning, tillvÀxt och grön teknikutveckling förvÀntas ta Sverige ur klimatkrisen utan att större livsstil- eller strukturella förÀndringar behöver göras.

Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhÄller sig till begreppet varumÀrke.

Titel: Att vara eller inte vara? En undersökning om hur Sverigesstatliga förvaltningsmyndigheter förhÄller sig till begreppetvarumÀrke.Författare: Linda Florin Brorsson & Stellan Karlsson.Handledare: Magnus Fredriksson.Kurs: Examensarbete i medie- och kommunikationsvetenskap.Termin: VÄrterminen 2011.Antal ord: 15 580 ord.Nyckelord: VarumÀrke, Statliga Förvaltningsmyndigheter, Offentlig sektorSyfte: Att undersöka hur Sveriges statliga förvaltningsmyndigheter förhÄller sig till begreppet varumÀrke.Metod: Vi har i vÄrt examensarbete valt att basera undersökningen pÄ en kvantitativ innehÄllsanalys.Material: Materialet i undersökningen bestÄr av varumÀrkesrelaterade dokument som begÀrts in frÄn 248 svenska statliga förvaltningsmyndigheterna.Huvudresultat: VÄra huvudresultat pekar pÄ att endast en tredjedel av vÄra svenska statliga förvaltningsmyndigheter har alla de dimensioner som ingÄr i ett komplett varumÀrke. Vi kom framtill att de dokument som bÀst pÄvisar varumÀrkets essens varkommunikationsdokumenten. 57 % av de tillfrÄgade förvaltningsmyndigheternavisade sig ha kommunikationsdokument,men endast 72 % av dessa dokument pÄvisade ett komplett varumÀrke. I förhÄllande till detta och i jÀmförande syfte,undersökte vi vilka förvaltningsmyndigheter som hade bÄde kommunikationsdokument som pÄvisade ett komplett varumÀrke och en visuell profilmanual.

Den mobila arbetsplatsens mÄltid : lastbilschaufförers upplevelser av mat, mÄltider och stress under arbetstid

Syftet med studien Àr att undersöka lastbilschaufförers syn pÄ mat och mÄltider. Vad de vÀrderar i val av mat och mÄltidssituation och vad som pÄverkar hur mÄltiden genomförs i det mobila arbetet. Vidare studeras hur mat- och mÄltidsvanor pÄverkas av den upplevda stressen och tidspressen i arbetet, samt strategier att hantera denna. Ett ytterligare syfte Àr att belysa arbetsledningens och fackets syn pÄ och arbete med mat- och mÄltidsfrÄgor.Studien Àr kvalitativ, och semi-strukturerade intervjuer har genomförts, med fyra lastbilsförare och en transportledare/personalansvarig pÄ ett Äkeri i nordöstra SkÄne, samt ett fackligt skyddsombud.De nyanstÀllda och oerfarna förarna uppfattades vara mest utsatta för stressens negativa sidor. Med erfarenhet byggdes förmÄgan upp att hitta pÄ sina körturer, och Àven strategier för att hantera och motverka stress pÄ.

VarumÀrkesimage vid en ompositionering av ett inarbetat varumÀrke

Bakgrund: Det ökade produktöverflödet har lett till att konkurrensen mellan produkter ökat och detta har i sin tur skapat press pÄ företagen. För att lyckas mÄste företagen kunna anpassa sina varor och tjÀnster efter kundernas specifika behov och önskemÄl. NÀr varumÀrket möter Àndrade konsumentpreferenser, blir det vÀsentliga att ompositionera varumÀrket om det funnits under en lÀngre tid pÄ marknaden. Syfte: Syftet med uppsatsen Àr att studera hur konsumenterna uppfattar ett inarbetat varumÀrke efter en ompositioneringskampanj. Genomförande: Vi har genom fört 20 personliga intervjuer med konsumenter samt tre intervjuer med ansvariga för den nya reklamkampanjen och dÀrmed varumÀrkesidentiteten.

Ickeverbal kommunikation - Hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik

Bakgrund: Att skapa kontakt med demensdrabbade kan vara svÄrt om vÄrdaren inte har rÀtt kunskap i hur kontakt kan skapas. Den ickeverbala kommunikationen sÄsom beröring och musik kan vara av betydelse nÀr kontakt ska skapas. MÀnniskan förknippar beröring med att vara omtyckt och genom detta ökar kÀnslan av trygghet och tillit och pÄ sÄ sÀtt kan kontakt skapas. Ett annat sÀtt att skapa kontakt pÄ Àr genom musik, dÀr det har visat sig att minnet av sÄng och musik betyder mycket för mÀnniskan och kan stÀrka kommunikationen. Syfte: Syftet med studien Àr att belysa hur kontakt kan skapas med demensdrabbade genom beröring och genom musik.

Samlade erfarenheter om hÀrdighet hos prydnadsgrÀs i Sverige frÄn zon 1 till 8 :

PrydnadsgrÀsen Àr vackra i stort sett hela Äret, lÀttskötta och borde vara intressanta att anvÀnda i mÄnga anlÀggningar bl.a. i offentliga sammanhang. NÄgra hinder kan vara att man i början av sin yrkesbana inte vet vilka prydnadsgrÀs man skall vÀlja, eftersom man inte vet sÄ mycket om hÀrdighet, stÄndort eller utseende. I detta examensarbete har jag sammanstÀllt olika personers erfarenheter av hur hÀrdiga prydnadsgrÀsen Àr indelat efter Riksförbundet Svensk TrÀdgÄrds zonsystem. Det har resulterat i en prydnadsgrÀslista per zon, som en slags lathund. De grÀs som inte uppgetts vara hÀrdiga finns heller inte med i respektive lathund.

Pedagogisk dokumentation : hur uppfattas arbetssÀttet av förskolepersonal samt vilka kritiska och etiska aspekter finns det?

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

Behörighet saknas ? TilltrÀde förbjudet. : En studie om medborgarskribentens pÄverkan pÄ journalistiken.

Mindre Àn en mÄnad efter riksdagsvalet 2006 valet kommer det fram att nytillsatta handelsminister Maria Borelius anlitat barnflickor under större delen av 90-talet utan att betala arbetsgivaravgifter för dem. Magnus Ljungqvist anser att det Àr mÀrkligt att ett sÄdant faktum konstateras utan att följas upp och tar saken i egna hÀnder, ringer skattemyndigheten och begÀr ut Borelius deklarationer som visar att Borelius och hennes man sammanlagt tjÀnat cirka 16 miljoner kronor under 90-talet.Ljungqvist Àr en hÀngiven politisk bloggare som sjÀlv sÀger sig syssla med medborgarjournalistik. Ljungqvist positionerar sig i egenskap av att vara medborgarskribent som nÄgon som bÄde har utrymme att tÀnja pÄ grÀnserna samt att vara hur subjektiv denne vill. Hur visar sig dÄ skillnaden mellan en medborgarjournalistiskt -och en journalistisk text?Medborgarskribenten stÄr utanför journalistkÄren, dock blir grÀnsen mellan deras arbete allt mer vag.

<- FöregÄende sida 51 NÀsta sida ->