Sökresultat:
34973 Uppsatser om Oxidisk rćvara - Sida 19 av 2332
Förnamn: vad gör Twilight lÀmpligare Àn Greko?
Syftet med denna uppsats Àr att utreda frÄgan vilket förnamn som anses olÀmpligt att bÀra. För att uppnÄ syftet har traditionell juridisk metod anvÀnts. DÀr lagtext, förarbete, praxis och doktrin har studerats. Det finns tre rekvisit som ger vÀgledning vid bedömningen av förnamn. Namnet fÄr inte vÀcka anstöt, vara till obehag för bÀraren eller av annan anledning vara uppenbarligen olÀmpligt som förnamn.
Minnesrum : utformningsideér för en vÀxthusbyggnad i kyrkogÄrdsmiljö
En kyrkogÄrd Àr de bortgÄngnas bostad men Àr Àven de efterlevandes besöksplats. Det hÀr arbetet handlar om att föra in vÀxthusbyggnader i kyrkogÄrdsmiljö, som en kontemplationsplats för de sörjande.
VÀxthus medför ett gynnsamt klimat för sÄvÀl besökare som vÀxter. Det ger den sörjande möjlighet till en vÀrmande och grönskande plats, de mÄnader om Äret som utemiljön inte kan erbjuda detta. NÀrvaron av vÀxtlighet i kombination med den visuella kontakt som besökarens ges med begravningsplatsen, Àr förmodligen positivt för sorgeprocessen.
SÄ bör du vara : En kvantitativ studie av vilka etiska egenskaper socionomstudenter anser Àr viktiga i socionomens yrkesroll
Syftet med denna uppsats var att undersöka hur socionomstudenter anser att socionomen bör vara i sin yrkesroll. Detta gjordes genom att studenterna fick ta stÀllning till tjugotvÄ olika etiska egenskaper. De etiska egenskaperna placerades i fem olika kontexter för att undersöka om det fanns nÄgon skillnad i vÀrderingen av dem utifrÄn kontext. Dessa kontexter var: i allmÀnhet, i kontakt med chef, i kontakt med kollegor, i kontakt med brukare/klienter samt i kontakt med andra organisationer och myndigheter.En kvantitativ tvÀrsnittsundersökning med surveydesign genomfördes med hjÀlp av enkÀter till samtliga socionomstudenter vid Ersta Sköndal högskola vÄrterminen 2015. Totalt deltog 116 studenter i undersökningen.Vid analysarbetet anvÀndes sociologen Erving Goffmans dramaturgiska perspektiv samt ett dygdetiskt perspektiv.Vi kom fram till att studenterna uppfattat det som att det finns etiska egenskaper av vikt för socionomen i dennes yrkesroll samt att vÀrdering av dessa skiljer sig Ät beroende av kontext.
En lÀrande organisation och systematiserad erfarenhetshantering : Glappar det nÄgonstans?
Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..
Att vara projektledare i en frivilligorganisation
Denna uppsats skrivs som en del av en större studie som handlar om frivilligorganisationer som driver alkohol- och drogförebyggande arbete. Studien Àr initierad av Socialstyrelsen och innehÄller förutom bidrag till projekten Àven delar som utbildning och handledning för projektledarna samt en tillsatt grupp som ansvarar för dokumentation och utvÀrdering av projekten.Syftet med arbetet Àr att ge en bild av hur det Àr att vara projektledare i en frivilligorganisation som genomför alkohol- och drogförebyggande arbete.? Vilka Àr projektledarna?- Hur Àr deras arbetsklimat?- Vilka Àr deras arbetsuppgifter?- Vad driver dem?- Hur ser deras stöd ut?? Vad ser de som framgÄngsfaktorer och hinder för förebyggande arbete?? Vilka hot och möjligheter inför framtiden ser projektledarna för sina projekt?? Vilka mervÀrden och hinder ser projektledarna med att vara en frivilligorganisation som driver alkohol- och drogförebyggande arbete?Att vara projektledare i en frivilligorganisation skiljer sig lika mycket som deras respektive organisationer gör det. Organisationerna som driver dessa projekt en mycket heterogen grupp med avseende pÄ deras storlek, förankring i samhÀllet, ideologi och historia. Detta Àr faktorer som i hög grad pÄverkar hur projekten drivs och dÀrför ocksÄ villkoren för projektledarna.Projektledarna i den hÀr satsningen trivs mycket bra med sitt arbete, trots att de stÀndigt mÄste söka nya bidrag för projektets fortlevnad och att deras anstÀllningsform dÀrför ofta Àr tÀmligen osÀker.
Upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person som genomgÄtt stroke: En litteraturstudie
Stroke Àr en neurologisk sjukdom som medför svÄra konsekvenser bÄde för personen som genomgÄtt stroke och för dennes nÀrstÄende. Att vara nÀrstÄende till nÄgon som genomgÄtt stroke innebÀr stora förÀndringar i livssituationen. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva upplevelser av att vara nÀrstÄende till en person som genomgÄtt stroke. Fjorton vetenskapliga studier analyserades med kvalitativ innehÄllsanalys med manifest ansats och detta resulterade i fem kategorier: förlust av det liv som en gÄng varit; behoven hos personen som genomgÄtt stroke kommer i första hand; osÀkerhet inför framtiden; en kamp för att hantera situationen samt trots allt ser framtiden ljus ut. Det Àr viktigt att uppmÀrksamma nÀrstÄende och dennes behov nÀr en familjemedlem genomgÄtt stroke.
Att vara eller inte vara barn i svÄrigheter- vem avgör det?
Arbetets art: C-uppsats, Barndoms- och ungdomsvetenskapTitel: Att vara eller inte vara ett barn i svÄrigheter ? vem avgör det?Författare: Lidija PetkovicHandledare: Göran KvistSammanfattning: Bakgrund: Jag har undersökt min partnerskola som ligger i södra Sverige i ett lÄgstatusomrÄde och med hög invandrartÀthet. Min undersökning handlar om barn i svÄrigheter. Syfte: Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur lÀrarna/skolan ser pÄ barn i svÄrigheter samt vilken hjÀlp skolan kan erbjuda för att förbÀttra skolsituationen för dessa barn och hjÀlpa dem. Syftet Àr Àven att nÀrmare undersöka ett resursteam som arbetar med specialundervisning för att fÄ reda pÄ varför de har valt att arbeta med barn i svÄrigheter.
NÀr, hur och av vem inleds en förundersökning? En studie utifrÄn ett akademiskt och praktiskt perspektiv
FörÀldraskap Àr en enorm utmaning och det finns ett stort behov av olika former av förÀldrastöd. Mindfulness har pÄ sistone fÄtt alltmer uppmÀrksamhet som en effektiv metod inom mÄnga terapeutiska och hÀlsofrÀmjande sammanhang. Jag frÄgade mig dÀrför om mindfulness skulle vara en metod och ett förhÄllningssÀtt som Àven kan frÀmja förÀldraförmÄgan. Syftet och frÄgestÀllningarna med uppsatsen var att undersöka hur förÀldrar, som praktiserade olika meditationsmetoder, upplevde hur mindfulness stödde deras förÀldraförmÄga, vad det för dem personligen betydde och vad det i praktiken innebar. UtifrÄn ett hermeneutiskt perspektiv genomfördes fem kvalitativa intervjuer med förÀldrar som praktiserade mindfulness i sitt förÀldraskap. Resultatet stÀmmer vÀl överens med forskningen om mindful parenting, mindful relating och betydelsen av förÀldrarnas mentaliseringsförmÄga för en trygg anknytning. Mindfulness visade sig vara ett förhÄllningssÀtt som frÀmjar förÀldrarnas förhÄllande med sig sjÀlva och sina nÀrmaste.
GrÀsmattans "vara eller icke vara" : En undersökning av den traditionella grÀsmattans moderna dilemma
The traditional lawn is believed to be facing a dilemma. On one hand, it is valuable for people because of its esthetical and functional values. On the other hand, the lawn is perceived as a monoculture without biological diversity that hinders the domestic landscape?s flora and fauna. In this graduation-thesis, the private and public lawn?s dilemma of ?to be or not to be?, is examined from these two different perspectives.
Sex sÀljer?
Jag har studerat och försökt att undersöka varför förpackningar av sexleksaker ser ut som de gör och i processen har jag ocksÄ undersökt hur deras visuella kommunikation uppfattas och vad som eventuellt skulle kunna göras bÀttre. Anledningen till denna uppsats Àr att min uppfattning av förpackningar
i sexleksaksindustrin Àr sexistisk, krÀnkande
och framför allt bestÄr av dÄlig design. Jag redogör för litteratur som jag anser vara intressant för uppdraget och den behandlar bÄde byggandet av varumÀrken och förpackningsdesign. En undersökning och
intervjuer med experter kommer ocksÄ att presenteras. Slutligen ger
designarbetet ett exempel pÄ hur en
stilren förpackningsdesign kan vara svaret pÄ
frÄgan om hur man bÀst kommunicerar
förpackningen till en sexleksak.
Uppsatsen Àr inte avgörande i den aspekten att den inte ger ett svar pÄ varför paketen
Àr utformade som de Àr, dock
utvecklar jag vad nÄgra av möjligheterna
skulle kunna vara.
Erfarenheter vid traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagningen: en litteraturstudie
TraumaomhÀndertagande gjordes dÀr fokus var pÄ den medicinska och tekniska aspekten pÄ vÄrden, vilket innebar att patienters behov av omvÄrdnad inte alltid prioriterades. Syftet med denna litteraturstudie var att sammanstÀlla erfarenheter vid traumaomhÀndertagande pÄ akutmottagningen. En kunskapsöversikt gjordes och artiklar söktes i databaser och manuellt. I resultatet framkom tre omrÄden: att vara i ett kaos, att bli beroende och att fÄ stöd frÄn nÀrstÄende. Patienters minne kunde vara pÄverkat.
Sekretess: I samverkan mellan polis och socialtjÀnst
Uppsatsens syfte har varit att utreda vilka sekretessbestÀmmelser som stÄr i centrum vid samverkan mellan polismyndighet och socialtjÀnst. Den nya sekretesslagstiftningen Àr gjord för att vara lÀttförstÄdd och lÀttillgÀnglig, dock följer det inte alltid i praktiken. Denna uppsats ska dÀrför redogöra för vilka lagrum som kan komma att aktualiseras mellan dessa tvÄ myndigheter och vidare beskriva hur och nÀr sekretessbestÀmmelser ska gÀlla eller inte. Det Àr viktigt att en sekretesslagstiftning som behandlar nÀr allmÀnna handlingar inte lÀngre ska vara offentliga Àr tydlig och följer samhÀllsutvecklingen..
Sjuksköterskans kÀnslor och upplevelser av att vÄrda barn och ungdomar i Äldern 11-18 Är med Àtstörningar : En empirisk studie
Syfte: Syftet med denna studie var att fÄ en inblick i sjuksköterskans egna kÀnslor och upplevelser i yrket av att vÄrda barn och ungdomar med Àtstörningar.Metod: Studien genomfördes genom individuella semistrukturerade intervjuer, med sju stycken sjuksköterskor som arbetade pÄ öppenvÄrdsmottagningar för barn och ungdomar med Àtstörningar.Huvudresultat: Resultatet tydde pÄ att sjuksköterskor som arbetar med Àtstörningar, oftast beskriver att hela kÀnsloregistret Àr involverad i yrket som person och som behandlande sjuksköterska. Allt frÄn att kÀnna glÀdje, sorg och ilska till att kÀnna en stor frustration och maktlöshet. Flera av sjuksköterskorna var enad om att det första mötet och första tiden i behandlingen Àr av stor vikt för den fortsatta kontakten. SvÄrigheterna kan vara att vara riktigt tydlig med behandlingen och att kÀnna att det gÄr Ät rÀtt hÄll. Men en av de svÄraste uppgifterna som sjuksköterskorna upplevde var att fÄ till en bra vÄrdplanering för patienten, samtidigt som att fÄ patienten till att medverka.Slutsats: Trots att yrket upplevs som betydelsefullt finns det en del svÄrigheter och utmaningar i yrket som kan vara betungande.
Organisation i förÀndring Bolognaprocessen inom Göteborgs universitet
FörÀndringsprocessen har i likhet med Göteborgs universitets organisation funnits vara splittrad. FörÀndringsprocessen visar prov pÄ att ha att ha varit relativt oreglerad, men ÀndÄ lÀmplig i sitt sammanhang. Implementeringsansvaret har förts ner pÄ en verkstÀllande nivÄ vilket visar indikationer pÄ att ha stÀllt den förvÀntade förÀndringsproblematiken, samhörig med organisationen och personalen, delvis ur spel. Nackdelen tycks vara att det Àr svÄrt att bedöma det faktiska utfallet av organisationsförÀndringen och se om den faktiskt implementerats enligt de riktlinjer som förekommit..
Johan August Gustafsson-Den dristige trĂ€skulptören frĂ„n Ăland : En semiotisk bildanalys av ett urval av hans artefakter.
UtifrÄn sÀrlingen, bonden, uppfinnaren, mytens och havets man Johan August Gustafsson (1852-1932) undersöks hans konstnÀrskap med begreppen original, modernitet och primitivism samt djuppsykologins och modernitetens framvÀxt.I uppsatsen analyseras ett urval av Ätta artefakter med en hjÀlp av en semiotisk bildanalys och en stilanalys med syfte att försöka finna en eventuell förÀndring i hans konstnÀrskap och om detta var nÄgot som förvÀntades av sÀrlingars konst eller om den förvÀntades vara genuin.Författaren framhÄller problematiken mellan skillnaden att vara erkÀnd konstnÀr och att fÄ stÀmpel som original, mot att vara original med strÀvan att bli erkÀnd som konstnÀr. J.A.G. tillhörde den senare kategorin och nÄdde inte sitt mÄl under sin livstid, men som sÀrlingars konst har de en tendens att bli erkÀnda först efter sin död..