Skedala deponi har använts som en soptipp för hushållsavfall sedan mitten av 1950-talet och 20 år framåt. Sedan 1974 har området använts som en deponi för slagg, slam från rökgasrening och flygaska. Villkoren för deponin ändrades 1993 när inte lakvatten fortsättningsvis fick pumpas till reningsverket. Nya villkor upprättades för lakvattenhanteringen och ett våtmarkssystem anlades. Deponin drivs idag av Halmstads Energi och Miljö AB.

Människan har alltid påverkat sin omgivning. Så även skogen hon levt i närheten av. Tyresta nationalpark har undantagits från skogsbruk under de senaste hundra åren. De aktiviteter som försiggick i Tyrestas skogar har lämnat avtryck i skogens struktur och årsringarna i de träd som ännu finns kvar. Det gör det möjligt att studera de aktiviteter som format Tyresta nationalpark och naturreservat under åren 1700-1900.

Sporttextil som luktar illa är ett utbrett problem och något som de flesta motionärer är bekanta med. En enkätstudie som genomfördes visade att mer än hälften av respondenterna någon gång upplevt att deras träningskläder luktat illa även efter tvätt. Även om lukt i sig inte är något farligt eller skadligt kan det ändå leda till obehagskänslor hos individen och det finns därför ett önskemål om en lösning på problemet. Lukt i sporttextil kan delvis härledas till bakteriers metabolism av utsöndrad svett. Dessa doftämnen tros kunna ackumuleras i textilen vid tvätt och användning.

För att kapa plåtark till rätt dimensioner kan exempelvis en plåtsax användas. Dessa finns i många olika varianter varav en är maskingradsaxen, denna variant skjuver av plåten likt en giljotin. En maskingradsax är Rapido som tillverkas av CIDAN Machinery. Målgruppen till denna maskingradsax är framförallt mindre verksamheter som inte klipper plåt regelbundet och med stor variation av plåtstorlekar. Detta medför att all plåthantering sker manuellt vilket är belastande för operatören.

Arkitekter har länge använt sig av och inspirerats av berättelser för att skapa platser (Alon- Mozes, 2006). Syftet med detta examensarbete var att förstå hur detta kan gå till, vad berättelserna kan innehålla och varför de används. Den inledande delen av examensarbetet ägnade jag därför åt litteraturstudier och samtal med arkitekter. Syftet var också att själv prova ett arbetsätt sominkluderade en berättelse och att därefter reflektera kring arbetet med denna. Berättelser används inte bara som inspiration utan också i syftet att ge enplats mening.

Examensarbetet kommer att struktureras utifrån sex huvuddelar. I den inledande del I kommer bakgrunden till examensarbetet att behandlas. Del II innefattar en tematisk beskrivning av planområdet. En genomgång av temana nya perspektiv, tillgänglighet, bebyggelse och rekreation utgör således den empiriska faktabasen i examensarbetet. En genomgång och beskrivning av två analysmetoder kommer att behandlas i del III.

Trädgårdar kan ibland verka kala och stela samt sakna element som erbjuder avskildhet. Min åsikt är att en trädgård ska erbjuda ägaren en egen privat sfär även om den ligger tätt inklämd bland annan bebyggelse. Det pratas mycket om rumsskapande i trädgårdssammanhang. Rumslighet är ett positivt laddat begrepp och någonting man ofta strävar efter att få fram i en anläggning. Men vad är det och hur åstadkommer man det i praktiken? Syftet med detta arbete var att jag skulle framställa ett utformningsförslag till en koloniträdgård belägen på Almåsa fritidsby.

Nyföretagandet i Sverige växer sig allt starkare, vilket medför att entreprenörskap främjas från såväl statligt håll som enskilda organisationer genom bland annat investeringar och rådgivning. En viktig målgrupp för dessa aktörer är unga människor, och enligt Tillväxtverket kan två av tre människor mellan 18 och 30 år tänka sig att starta företag. Samtidigt visar annan statistik att många unga människor upplever att det är svårt att komma igång med en egen verksamhet, men även att tillväxten av unga företagare överlag är svag. Den här problematiken väcker intresse för de som faktiskt har valt att bedriva entreprenörskap i ung ålder.Syftet med det här arbetet var således att undersöka individers erfarenheter av att vara ung entreprenör. Vi valde att studera närmre vad det är som driver unga människor till att starta eget företag, vilka hinder och möjligheter det finns med ungt entreprenörskap, samt vilken kompetens som är viktig för att nå framgång som entreprenör.De teoretiska utgångspunkter som låg till grund för studien var Kerstin Keens kompetensteori och Hans Landströms beteendeteori.

Livsmedelsmarknadens förutsättningar har ändrats de senaste åren. Marknader runt om i världen avregleras successivt och jordbrukspolitiken ändras, så även i Sverige. Konkurrensen hårdnar, och för många producentkooperativa föreningar krävs stora investeringar i produktutveckling och marknadsföring. Traditionellt har medlemmarna i föreningen stått för det kapitalet, men i framtiden kan andra finansiella lösningar komma att bli aktuella. Det kan exempelvis vara delägda dotterbolag eller börsintroduktion av något av föreningens bolag.

Corporate Social Responsibility, CSR, har under de senaste decennierna kommit att bliett vedertaget begrepp och att engagera sig i CSR har blivit en självklarhet för mångaföretag. Företag förväntas definiera sin roll i samhället och applicera både etiska ochsociala normer inom sitt företagande. Läkemedel utvecklas och produceras för att förbättra hälsotillståndet i världen och det finns således en naturlig koppling mellan läkemedelsbranschen och CSR. Denna utredning berör det globala läkemedelsföretaget AstraZeneca och deras arbete medCSR. Att det inträffar olika typer av förödande katastrofer på jorden är ett faktum och vid dessa tillfällen donerar AstraZeneca läkemedel till behövande.

Arbetet handlar om träd i stadsmiljön, främst alléträd. Arbetet visar på problematiken kring träden och hur viktigt det är att anpassa rätt art till rätt plats, både gällande ståndort men också gällande de andra förhållandena som spelar roll på en växtplats som utrymme både ovan och under mark. Vegetation i städerna spelar en mycket stor roll. Vegetationen är årstids-speglande vilket medför att utan vegetation skulle staden se likadan ut året om. Syftet är att visa på vilka faktorer som påverkar valet av alléträd i stadsmiljö samt vilka arter som kan vara relevanta för framtida bruk. Studien skall även beskriva hur vi kan skapa bra förutsättningar för att kunna bibehålla alléträds livskvalitet. Arbetet visar på mindre inventeringar av tolv alléer i Motala kommun som utfördes sommaren 2012.

Denna studie har sin bakgrund i den lagförslagsändring som ännu ej är genomförd angående ett slopande av revisionsplikten. Det författarna haft som syfte med studien har varit att se om revisionsbyråerna förberett sig med ökad efterfrågan på andra tjänster än revision inför avskaffandet av revisionsplikten, och i och med det studera om de tror på ökad efterfrågan på andra tjänster. Syftet är även att studera om företagarna kommer att efterfråga andra tjänster. Genom att jämföra med länder som tidigare avskaffat revisionsplikten ska författarna försöka förutse vilka tjänster som nu kommer att efterfrågas av revisionsbyråerna. Vidare har författarna en ambition om att försöka ge revisionsbyråerna en bild av vad som kan tänkas komma att efterfrågas av dem i och med avskaffandet, i termer av olika tjänster.

Projektet i denna rapport har fokuserat på positionering av bärhjulen till Kiln i Kiruna på LKAB. Kiln är en roterande ugn där pelletskulorna sintras, vilket är ett steg i pelletiseringsprocessen. För att positionera Kiln i axial-och vertikalled justeras bärhjulen manuellt genom att snedställas mot Kiln eller att centrum på bärhjulen förflyttas till/ från Kiln.Arbetet som är beskrivet i denna rapport är tänkt att fungera som ett förarbete inför konstruktion av ett automatiserat system för justering av bärhjulen till Kiln. Ett automatiserat justeringssystem av Kiln kan förenkla positioneringen, öka livslängden samt öka tillförlitligheten för hela Kiln-systemet.Även innan ett automatiserat system har implementerats kan ovan nämnda fördelar uppnås, då detta arbete även skall fungera som ett stöd för underhållet vid positionering av Kiln. Ett positioneringsstöd kan bidra till att undvika produktionsstörningar pga.

Mitt examensarbete har utförts på uppdrag av ATEA/Exait i Luleå, för Coop Norrbotten. Målet med arbetet har varit att designa, implementera och dokumentera en ny, förbättrad nätverkslösning för Coop Norrbottens butiker, samt att konstruera en detaljerad utrullningsplan för implementation i produktionsmiljö med minimala driftstopp. Min handledare på ATEA var Leif Häggström, seniorkonsult och specialist på brandväggar och nätverkssäkerhet. Jag har även arbetat nära den huvudansvarige för IT på Coop Norrbottens huvudkontor i Luleå; Per-Ola Björnfot.Kraven som fanns på den nya designen från Coop Norrbottens sida var att säkerheten på nätverket skulle förbättras avsevärt, och att strukturen även skulle göras mer modulär och resurseffektiv. Den utrustning som initialt var tillgänglig för designen var den som redan fanns i drift ute på Coops affärer: ?1x Cisco 1811 Integrated Services Router?1x 3Com 3226 L3 access-switch?1x HP Procurve 1800 PoE-switch?2x Trådlösa accesspunkter från Trapeze (Juniper)Utgångspunkten var, som nämnts ovan, att designen skulle baseras enbart på befintlig utrustning.

Denna uppsats behandlar metoden med avidentifierade ansökningshandlingar som ett alternativ till traditionell rekrytering med målet att minska diskriminering vid rekrytering. I uppsatsen behandlas för och nackdelar med metoden utifrån upplevelser av dess användande bland förespråkare av metoden, rekryterare och kandidater. Frågor som ställs är: Vilken form av diskriminering försöker motverkas med hjälp av metoden samt är denna metod ett funktionsdugligt redskap i denna strävan? Kritik har riktats mot metoden som delvis handlar om att metoden snarare fokuserar på symptomen i stället för på orsakerna och därför gör den till en kortsiktig lösning. De som är kritiska mot metoden menar även att det nästintill är omöjligt att avidentifiera en ansökning utan att tappa information som har med kompetens att göra.