Syftet med denna studie är att undersöka pedagogernas syn på genusuppdraget i förskolan. Följande frågeställningar ligger till grund för studien: Vad anser pedagogerna att innebörden av arbeta med genusuppdraget i förskolan är? Vilken betydelse har genusuppdraget i förskolan enligt pedagogerna? För att undersöka dessa frågor användes kvalitativa intervjuer på fyra pedagoger. Datamatrialet analyserades och kategoriserade arbetet utifrån informanternas upplevelser i dessa delar: arbetet med genus, genusuppdragets betydelse och andra påverkande faktorer.Resultatet visade att pedagogerna ansåg att genusuppdraget var en viktig del i arbetet gällande att motverka de traditonella könsrollerna. Genom att visa barnen att de traditionella bilderna inte är de enda och att alla är lika mycket värda oberoende av könstillhörighet och att du är du och att du duger som du är var ett genom gående tema i resultatet.

9. SammanfattningIdag finns det människor som tycker att graffiti är en konstform som ungdomar använder föratt få utlopp för sin kreativa förmåga, och andra människor som menar att graffiti bara handlarom vandalism. Graffitin kostar samhället stora summor pengar genom sanering av detolagliga klottrandet. Det sker arbete från flera olika håll med att finna effektiva åtgärder föratt få bort eller minska klottret. Vårt syfte med uppsatsen är att försöka se hur graffitimålarnasjälva konstruerar sin verklighet, hur de skapar mening med sitt målande och hur de självaställer sig till det olagliga och lagliga målandet.

SammanfattningSocialstyrelsen visar i kartläggning (2008) att allt fler dagliga verksamheter i Sverige har börjat använda sig av individuella placeringar på arbetsplatser. Syftet med uppsatsen var att undersöka hur ett urval av arbetsledare i två medelstora kommuner genomför och upplever arbetsintegreringen av personer som blivit beviljade individuell placering inom daglig verksamhet enligt LSS. De valda frågeställningarna var; Hur genomförs arbetsintegreringen med individuella placeringar av personer med intellektuell funktionsnedsättning i två medelstora kommuner? Vilka problem respektive framgångsfaktorer upplever arbetsledarna vid arbetsintegreringen för denna grupp? Hur upplever arbetsledarna samverkan mellan Arbetsförmedlingen, Försäkringskassan och det lokala näringslivet? Vad har en evidensbaserad arbetsmetod, t.ex. supported employment, för betydelse för arbetsintegreringen? För att besvara frågeställningarna utfördes en kvalitativ studie med intervjuer av sex arbetsledare i två medelstora kommuner.

Folkhälsan har varit ett hett debattämne på 90-talet och dagligen utsetts vi för reklam av olika slag, där kroppen är i centrum. Våra levnadsvanor har förändrats i och med den snabba tekniska utvecklingen, vilket gör att vi inte rör oss lika naturligt nu som förr. Arbetet syftar till att ge en fördjupning i vad begreppet hälsa står för, uppmärksamma vad de två senaste läroplanerna säger om hälsobegreppet samt belysa vad elever i år 5 tycker och tänker om begreppet hälsa. Genom detta arbete har jag försökt ge en bild av vad som innefattas i begreppet hälsa samt vad skolan skall ge eleverna inom detta område. Följande frågeställningar var utgångspunkt för mitt arbete:· Vad står begreppet hälsa för? · Vilken syn hade man på hälsa förr i tiden? · Varför bytte ämnet idrott namn till idrott och hälsa?· Vad säger de två senaste läroplanerna om hälsobegreppet? · Vad anser eleverna i grundskolan om begreppet hälsa?I min undersökning har jag använt mig av litteraturstudier och en enkät.

I denna uppsats avser vi att utreda vad renommésnyltning är och vilka rekvisit som finns för detta förfarande. Vårt syfte är att ge en förståelse för renommésnyltning och var gränserna för rekvisiten för renommésnyltning går. Vi kommer behandla de rekvisit som MD ställer upp för renommésnyltning. När vi beskriver rekvisiten kommer vi använda oss av avgöranden från MD och varva det med våra egna tankar och reflektioner.Vi kommer att studera vad det innebär när en näringsidkare obehörigen anknyter till en annan näringsidkare och vad som menas med att renommésnyltning är otillbörligt. Dessa är rekvisit som vi kommer studera närmare eftersom renommésnyltning endast kan anses vara otillbörligt om en obehörig anknytning har skett.Uppsatsen kommer inte att behandla renommésnyltning som sker i samband med jämförande reklam i 18 § 7 p.

Företaget TräEnergi Teknik AB säljer pelletskaminer. Försäljningen av produkten går inte så bra, men ägaren Carl-Axel Fagerström tycker att produkten borde vara efterfrågad av kunderna eftersom den är både miljövänlig och prisvärd. I denna rapport undersöks hur företaget kan ändra sina marknadsföringsstrategier för att nå ut till potentiella köpare. En enkätundersökning har gjorts hos återförsäljare för att ta reda på slutkundernas behov och önskemål. Ur undersökningen framgick att även om kunden är miljömedveten går priset alltid före.

Varje dag utsätts vi för reklam från företag som försöker nå ut med sina budskap. Det kan vara på bussen, i pauserna under favoritprogrammet på TV, i tidningen eller på biografen. Konkurrensen om konsumenternas uppmärksamhet växer ständigt (Mårtenson, 2009; Parente, 2000). Vad ska då företagare ta sig till för att ligga steget före sina konkurrenter? Gerillamarknadsföring är en relativt ny marknadsföringsmetod som ämnar nå sina konsumenter genom okonventionella metoder.

Syftet med den här uppsatsen har varit att undersöka på vilket sätt ICA-reklamen gestaltar Sverige. Med nationalism, myter och ideologi som teoretiska utgångspunkter syftar uppsatsen till att komma närmare hur myten om Sverige rekonstrueras i ICA:s reklamfilmer, samt vilken roll ICA har i det Sverige som framställs.Efter en förstudie på de av ICA:s reklamfilmer som sänts i TV det senaste halvåret har ett strategiskt val gjorts. Utifrån ett semiotiskt angreppssätt har en kvalitativ innehållsanalys genomförts på tre av ICA:s reklamfilmer från 2014. Analysen visar att genom användningen av tecken som symboliserar Sverige i reklamfilmerna konstrueras myter om den svenska familjen, svensken och Sverige. ICA bidrar därmed genom sina reklamfilmer till mytifieringen av Sverige.Slutsatserna dras till att genom de här tre reklamfilmerna gestaltar ICA Sverige som ett land med hälsosamma och medvetna invånare som helst äter svenskproducerad mat och lever i kärnfamiljskonstellationer.

Vid både ny- till- och ombyggnation sker ofta arbete tätt inpå redan befintlig bebyggelse. Då dessa innehåller både kontor, bostäder samt övriga verksamheter är risken stor att dessa påverkas negativt av buller från närliggande byggarbetsplatser. I dagsläget finns allmänna råd som Naturvårdsverket har tagit fram. I dessa går det att utläsa vilka ljudnivåer buller från byggarbetsplatser inte bör överstiga samt under vilka tider på dygnet dessa gäller. Det är viktigt att komma ihåg att allmänna råd inte är bindande utan endast riktvärden som i möjligaste mån bör följas.

I allt högre utsträckning väljer konsumenter att undvika TV-reklam som företag exponerar dem för, alternativet har således blivit att integrera produkter och varumärken i TV-serier för att göra den omöjligt för konsumenter att zappa bort. Denna uppsats syftar till att undersöka produktplacering i TV-serier och vilka faktorer i marknadskommunikationsprocessen, individers perception och kognition som företag bör ta i beaktning när de använder sig av produktplacering för att exponera sitt varumärke.Genom att be ett antal respondenter se ett avsnitt av en svensk TV-serie och sedan besvara frågor relaterade till produktplacering och avsnittets innehåll, urskiljs de faktorer som ligger till grund för erinran av varumärken.Resultatet visar på att bruset i marknadskommunikationsprocessen inte påverkar respondenterna i den grad teorin beskriver och den enda faktorn där samband uppvisades rörde individens sinnesstämning. Dessutom fann vi att respondenterna uppmärksammade varumärken i högre utsträckning om dessa var integrerade i handlingen, verbalt exponerades samt om det exponeras både verbalt och visuellt. Det visades även att respondenternas intressen var korrelerade med vilka varumärken som uppfattades samt att varumärken som exponerades vid upprepade tillfällen lättare kunde urskiljas. Företag bör därför ta dessa undermedvetna faktorer i beaktning när de använder sig av produktplacering som marknadsföringsmedel..

Syftet med studien har varit att undersöka hur personal på kvinnojourer upplever att samverkan med socialtjänsten fungerar. Dessa organisationer är båda betydelsefulla aktörer i arbetet med våldsutsatta kvinnor och därför är det viktigt att de kan mötas och ta tillvara på varandras kompetenser för att uppnå en så god samverkan som möjligt. Frågeställningarna som resultatet bygger på är Hur tycker personalen på kvinnojourerna att samarbetet med socialtjänsten fungerar? Finns det något som skulle behöva förändras för att förbättra arbetet och i sådana fall hur? Hur ser ansvarsfördelningen ut mellan kvinnojour och socialtjänst - finns det tydliga roller att förhålla sig till i det gemensamma arbetet att ge stöd och hjälp till en utsatt kvinna? Informanterna i den här studien arbetar på sex olika kvinnojourer. Kvalitativ forskningsmetod, med semistrukturerade intervjuer har använts för att få svar på frågorna och de inspelade intervjuerna har transkriberats och sedan meningskategoriserats för att få struktur på empirin.

Grundläggande värderingar har kommit att ta en allt större plats i diskussionen kring organisationer och deras ageranden. Värderingar förknippas numera starkt med hur företag skapar en framgångsrik organisationskultur, men nämns även i samma andetag som frågor rörande moral och etik. Då det blivit viktigare för företag att skapa sig en god bild gentemot externa intressenter ? en identitet ? samtidigt som möjligheten till att kommunicera med dessa förbättrats avsevärt, går det att fråga sig hur denna utveckling kan relateras till värderingar och kommunikationen av dessa. Syftet med denna studie är följaktligen att undersöka vilka typer av förändringar, gällande grundläggande värderingar i företags externa kommunikation, som skett över tid.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Syfte och frågeställningar: Syftet med studien är att undersöka hur personal inom två elevhälsoteam resonerar kring elever och verksamhet i särskilda undervisningsgrupper. Centrala frågeställningar för studien är;? Hur beskrivs elever som går i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskrivs inskrivningsprocessen till den särskilda undervisningsgruppen?? Vilka metoder, arbetssätt och mål uttalar elevhälsoteamen för verksamheten i den särskilda undervisningsgruppen? ? Hur beskriver elevhälsoteamen arbetet med återinskolningsprocessen?Teori: Utgångspunkt för analysen av elevhälsoteamets resonemang är ett sociokulturellt perspektiv på kommunikation och samspel, lärande och utveckling. Jag har undersökt elevhälsopersonalens yttranden och letat efter mönster för att kunna tolka vilka normer, värderingar och vilken syn på lärandet som ligger bakom. Dessutom har jag kopplat mina tolkningar till olika specialpedagogiska perspektiv.

Den här studien handlar om hur textreklam kommer till uttryck i svenska tjejtidningar och hur textreklam har förändrats under ett decennium. Vi har analyserat 25 nummer av tjejtidningarna Veckorevyn och Solo från år 2002 och 2012. Totalt har 953 texter analyserats.Genom en kvantitativ innehållsanalys har vi undersökt hur mycket textreklam som finns i tjejtidningarna och genom en kvalitativ textanalys har vi analyserat på vilket sätt textreklamen kommer till uttryck och hur den har förändrats med utgångspunkt från Spelreglerna för press, radio och tv. För att få en djupare förståelse om textreklam har vi intervjuat textreklamexperten Håkan Lindhoff och Ulrica Widsell som är ordförande för Yrkesetiska nämnden och vice ordförande för Journalistförbundet.Resultatet visar att textreklam i dag inte går att mäta med hjälp av de riktlinjer som finns mot textreklam. Textreklamkommittén är avvecklad sedan 2005 och i dag är det upp till den ansvarige utgivaren att granska sin egen tidning.