Att "smarta" brädspelande datorprogram har blivit mycket bättre under de senaste årtiondena har väl knappast kunnat undgå någon. Med brädspel menar jag spel såsom Go, Othello, Backgammon och Schack. Idag spelar program, som körs på en reguljär PC, bättre än de flesta människor. Vad är det som gör dessa program så bra? Hur kan man lära en dator att spela ett så pass komplext spel som Othello på en sådan nivå att ingen människa har en chans att vinna? I detta examensarbete kommer jag att försöka förklara mekanismerna bakom ett toppspelande Othelloprogram.

I den här uppstatsen undersöker jag temat manipulation. Jag tittar på vad det har för inverkan på berättelsers utformning samt om det finns andra teman som ofta kombineras med manipulationstemat. Min utgångspunkt är Karin Boyes Kallocain och därifrån kommer jag dra paralleller till William Shakespeares Othello och Aldous Huxleys Brave New World. Genom att vända mig till just de här två berättelserna får jag en inblick i såväl genretillhörighet som temats utveckling över tid. Uppsatsens teoretiska utgångspunkt är C.G.

Den 23 Mars 1980 röstade svenska folket om kärnkraften. Den politiska debatt som fördes innan valet var på många sätt både komplicerad och motsägelsefull. Komplicerad därför att perspektiven på kärnkraften var så många och för att frågan splittrade traditionella politiska och ideologiska gränser. Motsägelsefull, för trots den uttalade ambitionen om en saklig debatt tycktes det omöjligt att få till stånd och trots många av frågornas vetenskapliga grund och debattörernas vurm för faktamässighet tycktes de viktigaste orsakerna till debattörernas ställningstagande vara outtalade och av ideologisk art. Denna uppsats försöker dels åskådliggöra debatten, dels finna orsakerna till dess komplexa och motsägelsefulla natur.