Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design.

Frysar som känner av om dörren står öppen och spisar som registrerar värmeplattornas temperatur och inkopplingstid och vid fara larmar bostadsinnehavaren. De så kallade intelligenta konsumentprodukterna kommer i en snar framtid ersätta många av dagens ?dumma? apparater. Intelligensen skulle emellertid enkelt kunna kopplas till befintlig apparatur utan att något ingrepp i hårdvaran behöver göras. Baserat på en patentsökt idé av Niclas Fock på Combitech Systems har ett system konstruerats, som på ett snabbt, enkelt och kostnadseffektivt sätt möjliggör smarta produkter redan idag..

Ortopediska kliniken i Malmö tog emot flest utlokaliserade patienter 2012 av samtliga kliniker på Skånes Universitetssjukhus. Detta innebär att patienten vårdas på en vårdenhet som inte är specialiserade på den aktuella diagnosen och vårdas av sjuksköterskor med kompetens av annan specialitet, vilket kan innebära potentiella patientsäkerhetsrisker. Upplever sjuksköterskan att hens yrkeskompetens förändras vid vård av dessa patienter och på vilket sätt? Upplever sjuksköterskan att det påverkar omvårdnaden av patienten och på vilket sätt? Innebär det någon patientsäkerhetsrisk att vårda utlokaliserad patient på sin ordinarie avdelning? Elva sjuksköterskor intervjuades med ett hermeneutiskt perspektiv på studien med Patricia Benners teori om kompetensnivåer som teoretiskt ramverk. De flesta deltagarna upplevde en skillnad i omvårdnaden vid vård av utlokaliserad patient.

Höftledsdysplasi (HD) är en i raden av genetiska sjukdomar hos våra hundar Det är en ärftlig sjukdom som främst finns hos storvuxna raser och ger en felaktig utveckling av höftleden som ger upphov till förslitning av brosket i höftleden med benpålagringar som följd. Trots avelsprogram fortsätter höftledsdysplasin att vara den mest vanliga ortopediska sjukdomen hos våra hundar. Höftledsdysplasin karaktäriseras som överdriven slapphet i ledkapseln och dess ligament, samt att ledkulan inte är normalt placerad i leden. Dagens graderingssystem som används är inte tillräckligt för att kunna stoppa sjukdomens framfart. Därför utvecklas nu ett HD-index som inte bara tar hänsyn till individens egna HDstatus utan även dess släktingar. Det är inte bara genetiken som styr uttrycket av HD. Även miljöfaktorer har inverkan på om tillståndet uttrycks samt i vilken allvarlighetsgrad. Diet och motion har därför visat sig ha betydelse för sjukdomens utveckling.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design.

Bakgrund: Varje år får närmare 8000 kvinnor i Sverige diagnosen bröstcancer. Den vanligaste behandlingsmetoden är det kirurgiska ingreppet mastektomi som innebär antingen avlägsnande av hela bröstet eller att endast en del av körtelvävnaden tas bort. Bröst har sedan urminnes tider förknippats med kvinnlighet och att genomgå en mastektomi upplevs ofta av kvinnor som ett trauma. Mastektomi är inte bara ett enkelt ingrepp utan det medför fysiska och psykiska konsekvenser som påverkar kvinnors vardagsliv. Syfte: Att beskriva kvinnors upplevelse av att förlora ett bröst efter mastektomi.

Inledning: För barn kan sjukhusvistelser och allt vad de innebär av undersökningar och behandlingar ofta uppfattas som hotfulla och obehagliga. Insättning av perifer venkateter och venös provtagning tillhör de ingrepp som barn uppfattar som mest stressfulla och smärtsamma. Det finns i dagsläget gott om evidensbaserade metoder för att lindra barns oro och smärta i samband dessa ingrepp men det är oklart i hur stor utsträckning dessa metoder tillämpas.Syfte: Syftet är att undersöka sjuksköterskans tillvägagångssätt vid venös provtagning och insättning av perifer venkateter. Utgångspunkten för studien är undersöka sjuksköterskans förberedelser av barnet, hur sjuksköterskan arbetar för att främja barnets självbestämmande, användning av distraktioner, farmakologisk smärtlindring samt hur barn och föräldrar bemöts av sjuksköterskan inför och under provtagning eller insättning av perifer venkateter.Metod: Venös provtagning och insättning av perifer venkateter observerades och registrerades efter ett egenutformat observationsschema. Observationerna gjordes på avdelningar och mottagningar på ett barnsjukhus.Resultat: 18 sjuksköterskor observerades i 25 situationer.

Syftet med föreliggande studie var att undersöka och beskriva manliga patienters uppfatt- ningar av kateterisering och hur det är att, tillfälligt i samband med ett operativt urolog-iskt ingrepp, få och bära kateter. Studien genomfördes genom kvalitativa intervjuer av tio patienter på en vårdavdelning. Materialet från intervjuerna bearbetades och analyserades med en fenomenografisk ansats och detta resulterade i fem kategorier: Vikten av ett gott bemötande, Informationen före operation har stor betydelse, Obefogad rädsla för smärta, Betydelsen av val av material, Tryggheten och relationen till medpatienter i samma situation..

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Bakgrund: Trycksår är idag en vanligt förekommande vårdskada. Få studier har gjorts gällande trycksår i samband med buklägeskirurgi.Syfte: Syftet var att undersöka trycksårsprevalensen bland patienter som genomgått kirurgi i bukläge och identifiera möjliga riskfaktorer för trycksår.Metod: En prospektiv deskriptiv studie med kvantitativ design. Datainsamlingen utfördes på neurokirurgiska och ortopediska kliniken under nio veckor, vid ett stort sjukhus i mellansverige. Hudobservationer och journalgranskning skedde på totalt 29 patienter. Frågeställningarna besvarades med deskriptiv statistik och analyserades med Mann Whitney U test och Chi2.Resultat: Var tredje patient som genomgått buklägeskirurgi utvecklade trycksår.

Eggradien (ER) på ett skär är en mikrogeometri som utförs för att stärka skäreggen. På så sätt kan skäret användas i operationer där stora laster uppstår utan att till exempel resultera i en alltför kort livslängd. Men denna geometri har inte analyserats i lika stor utsträckning som andra skärgeometrier. En ej besvarad fråga är om eggavrundningen skall vara lika stor längs med egglinjen? Syftet med examensarbetet är att få en ökad kunskap om eggradiens påverkan vid svarvning.

Bakgrund: Höftfrakturer hos äldre ökar varje år, både hos män och kvinnor, och är ett av de största hälsoproblemen. Cirka en fjärdedel av alla platser på ortopediska avdelningar upptas av höftfrakturs patienter och detta kostar sjukvården miljonbelopp varje år. I stort sett alla höftfrakturer uppkommer till följd av fall. Dessa fall behöver förebyggas och i detta arbete har sjuksköterskan en viktig roll. Osteoporos är en utbredd sjukdom som ger en minskad hållfasthet i benet och ökar risken för frakturer.

Flertalet studier har påvisat ett samband mellan koncentrationen av partiklar ? 10µm i luftföroreningar och cardiovaskulär- och pulmonell morbiditet och mortalitet. Vid resektion, koagulering/bränning med diatermipenna under operationer alstras rök. Denna rök innehåller bland annat mutagena och carcinogena partiklar i inhalerbar storlek (partiklar ? 10µm).Ett första syfte med denna studie var att kvantifiera den mängd ultra-fina partiklar (UFP) och partiklar ? 10µm som operationspersonal exponeras för i operationsrummet, vid användande av diatermi med mobilt rökutsug.