Denna uppsats behandlar skillnader och likheter i slangbruk mellan ungdomar på mindre Orter på landsbygden i Småland och ungdomar i de större städerna Uppsala och Malmö, dels gällande användningen av äldre slangord, dels gällande nya lånord från ?miljonsvenskan?. Forskningen på slang är i dag främst fokuserad på ungdomar från invandrartäta områden men det förekommer även andra undersökningar av ungdomars slangordförråd. Resultaten i denna uppsats har framkommit genom en enkätundersökning där 198 informanter i årskurs 9 på de olika platserna deltagit. De äldre slangorden är tagna från den främsta forskaren på området, Ulla-Britt Kotsinas, undersökningar som är publicerade i En bok om slang, typ (Kotsinas 2003), och de nya lånorden är bland annat tagna från debatten om ?miljonsvenskan?.

 Syftet med denna uppsats är att belysa fenomenet homestaging i teori och praktik, med huvudinriktning på geografisk betydelse. Begreppet homestaging skapades på 1970-talet i USA och har funnits i Sverige sedan slutet av 1990-talet, men det är först på 2000-talet som det har blivit ett allmänt begrepp. Vi har för avsikt att jämföra homestagingens betydelse i ett litet samhälle, en mellanstor stad och en större stad. Då vi även är nyfikna på om det finns en geografisk skillnad, valde vi även att jämföra två likvärda Orter i norra och södra Sverige. Vi har gjort enkätundersökningar på tre mäklarfirmors kontor i Ljusdal, Gävle, Stockholm och Vimmerby, för att ta reda på om de använder sig av homestaging och vad de har för tankar kring fenomenet. Vi valde dessa fastighetsmäklarfirmor då de har kontor på samtliga fyra Orter vi valt att titta närmare på, och för att de har en relativt stor marknadsandel.Vi har även intervjuat tre kvinnor som arbetar med homestaging för att ta del av deras arbetssätt, syn på yrket och dess framtid. I uppsatsen belyser vi också homestaging som en upplevelse och hur bostadsspekulanter kan påverkas med hjälp av ?upplevelserummet?. Begreppet avdragsrätt och hur tilläggstjänster behandlas skatterättsligt, granskas även i uppsatsen..

Bakgrund: Ametropi, som även kallas refraktionsfel, är vanligt förekommande runt om i världen och många människor är i behov av att bli korrigerade med hjälp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den här studien är att under en resa med hjälporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjälpsökande och jämföra resultatet med tidigare prevalensstudier från andra delar av världen.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju Orter, tre Orter runt staden Antigua Guatemala och fyra Orter i regionen Petén. Befolkningen sökte självmant till undersökningsstationerna där synscreening utfördes med hjälp av flipprar, provlådor, provbågar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de Orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de Orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras.

Medborgarinflytande i kommunala planeringsprocesser har aktualiserats bland annat på grund av att det finns en önskan att göra dessa processer mer effektiva och demokratiska. Vi undersöker hur socioekonomiska skillnader bland medborgare påverkar deras möjligheter till inflytande i dessa planeringsprocesser. I en fördjupad studie vill vi se hur en kommun, där dessa skillnader finns, skulle kunna hantera kommunikation och medborgarinflytande utifrån denna aspekt. En enkätundersökning har gjorts i Kristianstad stad med avsikten att undersöka personers socioekonomiska status kontra medborgarinflytande. Vi har också använt resultaten för att kunna föra en diskussion kring medborgarinflytande på Orterna Åhus och Tollarp i Kristianstad kommun.

av C-kursen, vad de bedömer och vilka bedömningsmetoder de använder sig av. Bedömningen jämförs med kursplanens mål och betygskriterier. Dessutom reflekterar jag över vilka skillnader i bedömning som finns mellan olika lärare. För att få flera aspekter på bedömningen har jag gjort kvalitativa intervjuer med fem sfi-lärare på fyra olika Orter.Studien visar att alla informanter försöker finna stöd i kursplanen i sin bedömning men att två informanter explicit nämner att de upplever kursplanen som otydlig. Samma två lärare arbetar också på de två Orter där man utvecklat egna C-prov som till formen påminner om de nationella proven.

Sverige har 1936 tätOrter (Boverket, 2006) varav flera av dem är Orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre Orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där.

Syftet med uppsatsen är att studera möjlig utveckling av kommunerna och tätOrterna i Jönköpings, Kalmar och Östergötlands län fram till 2020, med utblickar mot framtiden. Bakgrunden till uppsatsen är de diskussioner som förs i Sverige kring nya regionkommuner, där sammanslagningar av befintliga län ska ske. I denna process är Östra Götland ett förslag för de tre länen och därför är det av intresse att studera hur dessa kan utvecklas i framtiden.För denna analys har tidsgeografiska utgångspunkter kombinerats med Christallers centralortsteori för att skapa ett tredimensionellt tillgänglighetslandskap. Detta har sedan legat som en viktig förklaringsgrund för hur tätOrter utvecklas. Resultatet av uppsatsen visar att de som lyckats locka till sig nya invånare kan delas upp i huvudsak i tre grupper; pendelOrter med goda kommunikationer till andra Orter, förOrter med kort avstånd till regioncentra eller residensstäder (undantaget Östergötland där både Linköping och Norrköping är tillväxtOrter).

Sverige har 1936 tätOrter (Boverket, 2006) varav flera av dem är Orter med mindre än 2000 invånare. Alla vet hur dessa mindre Orter ser ut och vad man menar med en stad eller landsbygd. Stad och land är väldokumenterade och analyserade, planering i städer finns det mycket skrivet om. Men det som finns mitt i mellan dessa är den lilla tätorten och om den finns det mindre skrivet. Arbetet tar upp vad den lilla tätorten är och vilken slags planering och livsmiljö som finns där. Att leva i en liten tätort är ett annat sätt än vad det är i staden eller på den rena landsbygden.

Vi reser allt mer och vi reser allt längre. Till följd av vidgade arbetsmarknader och en ökad klimatmedvetenhet har tågresandet fått större fokus, och Orter med järnvägsstationer har fått ökat intresse både för in- och utpendling. Ett välplanerat stationsområde kan vara avgörande för en stationsorts attraktivitet samtidigt som de är bland de mest komplexa områdena att planera. Sambanden mellan den fysiska utformningen av stationens närområde och människors transportval kan vara svår att uppfatta. För att kunna presentera planeringsförslag i ett stationsnära läge krävs därför grundliga analyser av ortens lokala planförhållanden.

Mellan 1960 och 1970 lades många järnvägssträckor ner sin verksamhet i Sverige, spåren revs upp och bilen tog över vår vardags pendling på allvar. Nu när effekterna av bilens framfart blivit kända är tåget åter ett intressant alternativ och olika gamla tågsträckningar vill återupplivas. Simrishamnsbanan är en sådan tågsträcka och är tänkta att åter förena de Orter som finns mellan Malmö och Simrishamn. Veberöd är en av de Orter som ligger utmed den forna tågsträckan och orten ingår i Lundskommun och mitt syfte med detta examensarbete är att finna svar på hur Veberöd ur ett ekonomiskat, socialt och ekologiskt "hållbart" sätt ska kunna anpassa sig till ett stationsnära läge, med tyngdpunkt på: Bostadsstruktur, Infrastruktur och Grönstruktur. Detta utifrån ett scenario där Simrishamnsbanan realiseras. Examensarbetet börjar med att problematisera hållbarhetsbegreppet och begrepp som täthet och gleshet, därefter följer en omfattande analys av Veberöds historia, bostadsområden, grönstruktur, verksamhet och service.

Vem får finnas i nyhetsbevakningen?Vad händer med Norrlandsbevakningen när redaktionerna går mot en centralisering? I slutet av augusti valde TT att dra tillbaka sina reportrar i Luleå, Umeå och Sundsvall. Vi intervjuar chefredaktörer och TT för att höra hur de ser på centraliseringen av journalistiken. Hur många svenska Orter får lov att vara underbevakade och på bekostnad av vilka?I vår granskning har vi intervjuat chefredaktörer om hur de nyhetsvärderar och prioriterar nyheter baserat på ort.

Bakgrund: Ametropi, som även kallas refraktionsfel, är vanligt förekommande runt om i världen och många människor är i behov av att bli korrigerade med hjälp av glasögon. Ametropi delas in i tre kategorier myopi, hyperopi och astigmatism.Syfte: Syftet med den här studien är att under en resa med hjälporganisationen Vision for All (VFA) till Guatemala undersöka prevalensen av refraktionsfel bland de hjälpsökande och jämföra resultatet med tidigare prevalensstudier från andra delar av världen.Material och metod: Studien genomfördes i april 2014 under en resa med Vision for All till Guatemala. Under resan besöktes sju Orter, tre Orter runt staden Antigua Guatemala och fyra Orter i regionen Petén. Befolkningen sökte självmant till undersökningsstationerna där synscreening utfördes med hjälp av flipprar, provlådor, provbågar och syntavlor med optotyper och Snellen E-hake. Undersökningarna utfördes av sex optikerstudenter och en legitimerad optiker.

Kunskap om befolkningens storlek och åldersfördelning är en förutsättning för att göra förutsägelser för framtiden och ett viktigt underlag vid planering. Genom kunskap om befolkningssammansättningen har vi en större handlingsfrihet och stora fördelar vid planering av den fysiska miljön. Den övergripande utvecklingen i Sverige de senaste åren kännetecknas av befolkningsminskning i landets gles- och landsbygder medans storstäderna ökar sin befolkning genom inflyttning och invandring (Glesbygdsverket 2007b). För att förhindra att vissa Orter på sikt försvinner helt är en stabilisering av befolkningsunderlaget viktigt för många kommuner. Kommuners problem och möjligheter varierar alltmer på grund av ålderstrukturer, flyttmönster och investeringar i olika delar av landet.

En hållbar utveckling består av en balans mellan social, ekologisk och ekonomisk hållbarhet. Inom transportsektorn omfattar det ett samspel mellan jämställdhet, jämlikhet och trafiksäkerhet, minskad klimatpåverkan och ett systemet som utvecklas på ett kostnadseffektivt sätt. Att införa avgiftsfri kollektivtrafik är en metod som flera kommuner och städer har provat för att nå målet om en hållbar utveckling. Syftet med den här studien är att utvärdera resultaten av olika sådana projekt och hitta vilka framgångsfaktorerna har varit. Resultatet har blivit övervägande positivt med följderna att det kollektiva resandet ökade stort.