This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues.The essay has two questions to answers. They are:1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam?2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks?The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results. The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s.

This essay is a study of  textbooks in religious education for middle school. Textbooks are for many, the first contact with religion and they contain a shorter description of different religions. The study is supported by theories of 'Islamofobi' by Mattias Gardell as well as oriental studies by Edward W. Said. The purpose of the study is to examine how textbooks describe islam and muslims' situation in Sweden.

Följande studie är kvalitativ och hermeneutisk och syftar till att, ur ett postkolonialt perspektiv, undersöka hur kvinnor inom islam porträtteras i religionskunskapsböcker för gymnasiet. De läroböcker som utgör studiens material är alla skrivna under 2000-talet. Uppsatsens bakgrund ger en historisk överblick över mötet mellan västvärlden och islam. Begrepp som postkolonialism, Orientalism och feministisk postkolonial diskurs behandlas i uppsatsens teoretiska bakgrund. Studiens resultat har visat att postkoloniala föreställningar i allra högsta grad är levande i läroböckerna muslimska kvinnoporträtt.

This essay is about how islam is illustrated in textbooks of History in Sweden during 1980-s and first decade in 2000.  This study does not aim to give all answers about those tendencies, but it will lift up and discuss this issues.The essay has two questions to answers. They are:1-      How does textbooks from 1980-s and 2000-s illustrate Islam?2-      Do we see any tendencies of Orientalism in textbooks?The most focus in this study will be in first question, because this question is more open and need more empirical material to answer. The second question is more specific and has to do with first questions results. The first part of off essays investigation has to do with description of what textbooks writtes about Islam. After this I will compare and analyze what differences they are between textbooks from 1980-s and first decade of 2000-s.

Syftet med denna kandidatuppsats har varit att undersöka hur den svenska sportrapporteringen sett ut under världsmästerskapet i fotboll 2010 när det skrivits om afrikanska fotbollslandslag söder om Sahara. Hur skildras dessa afrikanska lag i de svenska reportrarnas rapportering?Utifrån 52 artiklar i Dagens Nyheter och Expressen under perioden 10 juni 2010 till 12 juli 2010 har en kvalitativ textanalys med ett diskursanalytiskt perspektiv utförts. Med en postkolonial teori utifrån Edward W. Saids Orientalismbegrepp har materialet sedan analyserats.Analysen har visat hur dikotomin Vi och Dem har reproducerats, där de afrikanska fotbollslandslagen och deras spelare fått representera Dem i motsats till västvärldens Vi.

Syftet med denna uppsats var att först redogöra för västvärldens allmänna syn på muslimer och islam och därefter kontrastera den bilden med hur muslimer själva väljer att bli porträtterade i den kanadensiska komediserien Little Mosque on the Prairie. Om Little Mosque on the Prairie är mer än bara en komediserie, hur verkar den då för att beskriva det muslimska samfundet och islam? Vilka generaliseringar och fördomar är den tänkt att bekämpa? Med den hermeneutiska metoden som forskningsverktyg tolkade jag de åtta avsnitten i seriens första säsong och kunde därmed identifiera sex olika teman som serieskaparna arbetar med för att nyansera omvärldens bild av muslimer och islam. Slutsatsen blir att Little Mosque on the Prairie framställer islam och dess utövare som en fredlig religion, en mångfacetterad religion, en tolerant religion, en religion i ständig förändring, en alldaglig religion samt en annorlunda religion..

Syftet med denna uppsats är att enligt nämnda frågeställning utvinna en systematisk klassificering av Londons karaktärer utifrån Nietzsches text. Detta innebär i en imperialistisk kontext, med utgångspunkt i den postkoloniala teori formulerad av Edward Said, en problematisering av dikotomin västerländsk och icke-västerländsk samt ett uppdagande av en etnisk-kulturell hierarki, där det västerländska, i form av den londonska övermänniskan, gestaltas som högst och urinvånaren, det icke-västerländska, som lägst.Den kulturella representationen ska i denna studie undersökas i valda litterära texter av Jack London utifrån en nietzscheansk matris. Det är alltså inte en historisk granskning av hur imperialismen och kolonialismen i Nordamerika inverkat på dess urinvånare, även om denna studie undersöker en problematik som kan inplaceras i den historiska kontexten..

Title: ?världens mest fruktade terrororganisation? en diskursanalys av rapporteringen om Islamiska Staten Author: Martin Landin Subject: Undergraduate research paper in Journalism studies, Dept. Of Journalism, media and communication (JMG) Gothenburg University Term: Autumn 2014 Supervisor: Gabriella Sandstig, JMG GothenburgPages/words: 34/16295Purpose: The purpose is to examine the discourses that characterize the news about the Islamic state (IS) in Swedish newspapers, and to study how these discourses are expressed. Method: Critical Discourse Analysis Procedure: 10 articles from Dagens Nyheter and Svenska Dagbladet were analysed through Critical Discourse Analysis. Results: The analysed articles shows tendencies of orientalist discourse and of a propagandistic discourse which is a part of war journalism..

The aim of this essay is to study how cultures are presented in English textbooks for A-level students in Sweden. The aim is divided into three research questions, what does culture in English teaching mean, how is the English-speaking world presented in the textbooks and is the image that is presented stereotyped or does it try to challenge it? The study comprises of four textbooks from 1998-2008. The theoretical frame used in the essay is Edward Said?s Orientalism.

Syftet med denna uppsats är att skapa en bild av hur Aftonbladet skildrade muslimer i samband medattentatet i Stockholm. Efter att ha utfört en kritisk diskursanalys med teoretiska bidrag ifrån Halloch Said, gick det att konstatera att bilden av muslimer som Aftonbladet gav var positiv. Den skiljdesig nämnvärt ifrån den teoretiska utgångspunkten Orientalismen, och även från tidigare forskningsom gav en betydligt mer negativ bild av muslimer. I Aftonbladet har muslimer fått stor plats attuttrycka sitt missnöje. Tidigare studier har snarare visat att tabloidpress begränsat detta utrymme.

This essay discusses the problem of literary history in the Swedish school system. The aim of the essay is to discuss whether the textbook, Den Levande litteraturen, in literary history for Swedish high school students measures up to the demands of the curriculum in terms of obtaining knowledge about international literature and the historical and cultural framework that surrounds it. The essay establishes a theoretical framework that is used to distinguish the discourse that permeates the textbook and how it affects the means of sustaining the curriculum and the problems it may create.The textbook is broken down chronologically and analyzed showing quotes that points towards national and orientalistic discourses which in turn are discussed put in relation to the curriculum and the effects that these discourses might have on education in Swedish and literary history.This is in turn problematized with the current theories regarding comparative literary history..

Syftet med undersökningen har varit att få en bild av hur kristendomen som religion samt hur kristna identiteter framställs i svensk press. Undersökningen är en textanalys av ett antal artiklar där jag har undersökt vilka olika, eller lika, bilder som dags- och kvällstidningar ger av kristendomen och kristna i Sverige idag. Utifrån teorier om ?den andre? har jag undersökt om artiklarna framställer någon form av ?vi?- och ?de?- perspektiv mellan kristna och ?icke-kristna?. Syftet har också varit att försöka utskilja vilka retoriska grepp som används i framställningen av kristendomen och kristna.Undersökningens frågeställningar är:Hur framställs kristendomen i artiklarna?Hur konstrueras kristna identiteter i artiklarna?Hur ser relationen ut mellan skribent och läsare?Vilka retoriska grepp används i framställningen av kristendom och kristna?.

Western scholars have long sought to grasp the essence of and explain Buddhism. Western representation of Buddhism has been in a manner that reflects their concerns and interests. In addition to this it is also known that Buddhism in Sweden is seen in a favorable way. This study tries to locate where this positive attitude toward Buddhism stems from and if it is represented in this manner in Swedish textbooks. Therefore three textbooks of upper secondary class of religion are to be examined, not only to see if there is a positive attitude towards it, but to see in what manner Buddhism is depicted in Swedish schools on the whole.

Uppsatsen undersöker om fyra gymnasielärare i historia reproducerar ett vi och ett de ur etnisk synvinkel genom sin undervisning av A-kursen. Undersökningen har som teoribas forskningsresultat från historikern Christina Johansson, litteraturprofessor Edward Said och sociologen Masoud Kamali. De mer specifika frågorna som uppsatsen försöker få svar på är om lärarna i fråga bedriver en eurocentrisk undervisning, om det finns ett vi- och de-tänkande inbyggt i undervisningen, om det finns en inbyggd tanke om positionell överlägsenhet gentemot de andra (icke-européer eller icke-västerlänningar) i undervisningen och om lärarna förnekar existensen av en social stereotypifiering. Uppsatsen kommer fram till att eurocentrismen är tydlig i alla fyra lärares undervisning, vi- och de-tänkandet reproducerar lärarna i olika grad, tanken om positionell överlägsenhet är svår att upptäcka i deras undervisning samt att förnekelsen av den sociala stereotypifieringen är närvarande i olika grad hos tre av de fyra lärarna..

The purpose of this essay is to analyze the media coverage of the case with Martin Schibbye and Johan Persson in the four biggest newspapers in Sweden in order to see how social constructions is created through the use of language. It is also of interest to see how nationality is represented in the material. The theory is based on Edward Said?s theory of post colonialism and the prejudices that has developed from the western way of viewing ?The orient?. It is also based on Richard Dyers theory on whiteness and binary oppositions, which shows how ?whiteness? is viewed as the norm and is also never questioned.The method is critical linguistics and based on Norman Fairclough and Michael Halliday.