Väntan är oviss för de patienter som behöver ett nytt organ. Då det är brist på organ så kan väntan även bli lång. Syftet med uppsatsen är att belysa patienternas upplevelser av att vänta på ett organ. En litteraturstudie har gjorts och tio vetenskapliga studier har analyserats. Fyra teman utgör navet i resultatet, subteman strukturerar upp dessa teman.

Bakgrund: Den första levertransplantationen och hjärttransplantationen i Sverige utfördes 1984. Organtransplantation är en komplicerad process. Ett antal såväl medicinska som juridiska frågor måste vara klarlagda innan en Organtransplantation kan genomföras. Att vänta på ett organ är en tid att förberedda sig på liv eller död. Den långa väntetiden för att få ett nytt organ skapar depression, oro och rädsla.

Abstrakt Organtransplantation används som behandlingsmetod när andra traditionella behandlingar för svårt leversjuka eller njursjuka personer inte längre fungerar. Denna metod är ingen kurativ behandling men avser att förlänga och förbättra personens liv och livskvalitet. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva personers upplevelser av att leva med transplanterad lever eller transplanterad njure. Studien baserades på vetenskapliga artiklar från 1993 och framåt. En kvalitativ innehållsanalys med manifest ansats användes vid analysen av tolv utvalda artiklar som svarade mot syftet.

Bakgrund: Hjärt- eller lungtransplantation håller idag på att bli en allt vanligare behandlingsmetod när den medicinska behandlingen inte längre har någon effekt på det sviktande organet och patientens liv hotas. För patienten och dennes närstående innebär hela transplantationsprocessen mycket lidande, ångest och oro. Ofta har de närstående en mycket viktig och ansvarsfull roll i patientens omvårdnad under väntetiden. Det är därför av stor vikt för sjuksköterskan att ha kunskap om hur hon på bästa sätt kan stödja, trösta och hjälpa dessa närstående. Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att identifiera och beskriva upplevelser av att vara närstående till en patient som väntar på hjärt- eller lungtransplantation för att få förståelse för hur sjuksköterskan kan ge stöd och hjälp.Metod: Litteraturstudie som bygger på nio vetenskapligt granskade artiklar.

Bakgrund: För patienter med svåra hjärt- och leversjukdomar är Organtransplantation ofta det enda behandlingsalternativet. Eftersom efterfrågan på ett organ är betydligt större än tillgången, kan väntetiden bli mycket lång. Denna väntan kan upplevas som mycket stressande och påfrestande för denna patientgrupp.Syfte: Studiens syfte var att belysa patienters subjektiva upplevelser av att vänta på en hjärt- eller levertransplantation, för att kunna vårda och möta denna patientgrupp. Metod: Studien har en kvalitativ ansats, och är baserad på fyra självbiografier som analyserades utifrån en manifest innehållsanalys.Resultat: Informanterna upplevde känslor av ovisshet under väntetiden. De beskrev att kroppen kändes förändrad samt att de hade tankar kring sin egen död.

Rabies sprids vanligen genom ett bett av ett infekterat djur men det förekommer även andra spridningsvägar. Två av dessa är genom inandning av rabiesvirus, det vill säga aerosol spridning och via Organtransplantation då donatorn är infekterad med rabies. Då det inte finns någon vedertagen behandlingsmetod för sjukdomen när symptom väl uppträtt måste sjukdomen förhindras innan detta sker. Rabies kan förhindras med vaccinering, både hos djur och människor. För att stoppa spridningen bör man fokusera på de viktigaste smittspridarna, bland annat fladdermöss och hundar.

Njurtransplantation är den mest förekommande formen av Organtransplantation i Sverige och är den effektivaste behandlingen mot terminal njursvikt. Njurtransplantation innebär en högre livskvalitet jämfört med behandling med hemodialys. Sjuksköterskan ger patienten stöd och undervisning efter transplantationen vilket ger förutsättningar att minska lidande och ge en upplevelse av hälsa för patienten. Sjuksköterskan kan möta njurtransplanterade patienter inom alla delar av sjukvården. Syftet är att beskriva vuxna patienters upplevelse av att leva med en transplanterad njure.

Bakgrund: Hysterektomi är ett vanligt förekommande ingrepp som kan påverka kvinnans sexualitet. Sexualitet är en viktig del av varje människa och innefattar allt från könsroller till reproduktion. Då det kan upplevas som ett tabubelagt ämne inom hälso- och sjukvård behövs mer kunskap för att kunna ge en bättre omvårdnad. Syfte: Syftet var att belysa kvinnors upplevelser av sexualitet efter hysterektomi, med tonvikt på kvinnor i fertil ålder. Metod: Litteraturöversikt med 16 vetenskapliga artiklar från databaserna Cinahl, PubMed och PsykINFO varav 13 kvantitativa, en kvalitativ och två med mixad design.