VÄrt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka pÄ vilket sÀtt man anpassar organisation och undervisning i svenskÀmnet utifrÄn andrasprÄkselevers sÀrskilda behov. Som grund för vÄr undersökning valde vi att genomföra observationer och intervjuer pÄ tvÄ skolor i Malmö. VÄrt insamlade material diskuterade vi sedan utifrÄn den forskning och de styrdokument som vi bedömde vara relevanta. VÄra forskningsfrÄgor var: ? Hur Àr svenskundervisningen organiserad för elever med annat modersmÄl Àn svenska? ? Hur bedömer man elevers behov av undervisning i SV respektive SVA? ? Hur förhÄller sig undervisningen till styrdokumenten och centrala begrepp inom andrasprÄksforskning? VÄrt resultat har visat att lÀrare som undervisar elever med annat modersmÄl Àn svenska Àr behjÀlpta av en tydlig organisation, en hög medvetenhet kring, samt levande pedagogiska diskussioner om andrasprÄksutveckling.

Abstract1994 trÀdde NAFTA i kraft, ett frihandelsavtal mellan Kanada, USA och Mexikosom varit föremÄl för en intensiv debatt mellan dess föresprÄkare ochmotstÄndare. Vi har i vÄr studie valt att uppmÀrksamma tvÄ sfÀrer i detmexikanska civilsamhÀllet, som pÄ olika sÀtt uttryckt kritik mot NAFTA. Dessa Àrdelar av zapatiströrelsen samt nÀtverket RMALC (Mexican Network On FreeTrade). De aktuella delarna av zapatiströrelsen Àr EZLN (Ejército Zapatista deLiberación Nacional) och den civila FZLN (Frente Zapatista de LiberaciónNacional). Genom att anvÀnda oss av begrepp frÄn framför allt neogramscianskteoribildning har vi diskuterat hur motstÄnd mot neoliberal globalisering kanuppstÄ och artikuleras.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka Godtemplarlogen 109 Kalmars roll i demokratiseringsprocessen. För att genomföra detta har en huvudfrÄgestÀllning formulerats: Kan den verksamhet som Godtemplarlogen 109 bedrev mellan 1882-84 sÀgas ha varit bidragande till demokratiseringsprocessen vid denna tid? För att operationalisera denna har tre specifika frÄgestÀllningar formulerats: 1. Kan en demokratisk ideologi belÀggas i logen? 2.

Syftet med denna studie Àr att ur en demokratiaspekt undersöka hur pedagogerna arbetar med barns inflytande och delaktighet under samlingen i tvÄ olika förskolor, en som Àr Reggio Emilia - inspirerad och en som inte har nÄgon specifik pedagogik. Jag har Àven försökt identifiera eventuella skillnader mellan dessa tvÄ förskolor. Studien har relaterats till tidigare forskning och relevanta teorier utifrÄn dess frÄgestÀllningar. Jag har valt att lÀgga tyngd pÄ pedagogernas syfte med och organisering av samlingen samt deras beskrivning av det konkreta arbetet med barns delaktighet. Studien Àr baserad pÄ kvalitativa intervjuer, med öppna frÄgor till fyra kvinnliga pedagoger. Resultatet visar att nÀstan alla pedagoger strÀvar efter gemenskap och vi-kÀnsla men ocksÄ inflytande och delaktighet i gruppen, samtidigt som det skall vara roligt och lÀrorikt för barnen. En skillnad som framkommit mellan de tvÄ förskolorna Àr att Reggio Emilia - inspirerade Kastanjen arbetar med en mer demokratiskt arbetsÀtt medan Maskrosen arbetar mer med konkreta kunskapsmÄl..

Detta Àr en studie som syftar till att bidra med fördjupad kunskap om lÀrares upplevelser kring gymnasieskolans reform, GY11. HuvudfrÄgorna Àr hur vÀl man anser att informationen om GY11 har nÄtt ut till skolan och pÄ vilket sÀtt detta har skett samt hur lÀrare förhÄller sig till de nya förÀndringarna, bÄde i praktiskt arbete och i attityder. För att kunna besvara dessa frÄgestÀllningar har jag gjort en kvalitativ undersökning i form av personliga intervjuer och med grund i tidigare forskning har jag i min analys beaktat faktorer som direkt pÄverkar framgÄngen för implementering av reformer, nÀrmare bestÀmt lÀrares upplevda behov av förÀndring samt vikten av deliberativa samtal, organisering och tidsfördelning. Resultaten visar att det har gjorts stora anstrÀngningar för att fÄ ut information till skolorna men att det har funnits vissa brister, att lÀrarna generellt Àr mycket positivt instÀllda till förÀndringarna, att det finns en klar ambition att arbeta enligt de nya riktlinjer som lagts fram för GY11 men att de ökade kraven pÄ dokumentation upplevs som en negativ aspekt av reformen..

Elevinflytande har sedan lÀnge skrivits med pÄ olika sÀtt i den svenska skolans lÀroplaner. I dagens lÀroplan har det en given roll men ÀndÄ signalerar elever att de inte har sÄ mycket att sÀga till om. Syftet med den hÀr uppsatsen har dÀrför varit att utforska elevernas inflytande i undervisningen i Hem- och konsumentkunskap gÀllande val av planering och organisering av arbetet vid matlagning. Vid sidan om elevinflytandets utveckling har Àven olika syn pÄ elever och lÀrande förÀndrats. DÀrför behandlar Àven denna studie Àmnet Hem- och konsumentkunskap i relation till olika lÀrandeteorier.

Syftet med uppsatsen var att studera vilka idéer som ligger till grund för 2009 Ärs Kulturutredning och om den genomsyras av de idéer som inför de administrativa förÀndringar som kopplas till New Public Management. Detta undersöktes genom en kvalitativ innehÄllsanalys av Kulturutredningens betÀnkande. New Public Management (NPM) Àr en uppsÀttning idéer om hur man organiserar och styr offentlig verksamhet och har pÄverkat verksamheter inom bland annat vÄrd, omsorg och skola de senaste decennierna. Dessa idéer innebÀr ökat fokus pÄ uppföljning och utvÀrdering samt att kvalitet kopplas till kostnadseffektivitet. Man sÀtter upp mÄl, operationaliserar dem till mÀtbara prestationer som kopplas till finansiering.

Our essay starts with two self-experienced stories where we describe how we as pedagogues act when children do not behave as we wish. We examine the different perspectives that can influence us pedagogues to act as we do. Our narrative about Kevin, seven years old, shows how he is excluded from his school mates as they perceive him as disruptive. Also the narrative about Pelle six years old is about his dislike of an activity he is forced to attendag ainst his will.The study is based on a hermeneutical method where, through the interpretation of different perspectives, we discuss several aspects that affect us in our actions. The perspectives we have chosen to highlight are treatment of children, organization, power structures, communication and reflection.Our narratives differ from each other in the way that the recreation instructor Ulrika has no mandate over her situation on this particular day she helps as an extra support in a class atschool.

Syftet med detta arbete Àr att ta reda pÄ lÀrares syn pÄ att undervisa utan en lÀrobok i Ärskurs 1-3. VÄrt arbete Àr en kvalitativ studie och vi har intervjuat Ätta lÀrare som har erfarenhet av att undervisa utan lÀrobok och vi har undersökt vilka anledningar som de ser till att vÀlja bort lÀroboken frÄn undervisningen. Arbetets fokus ligger pÄ planeringen innan sjÀlva genomförandet av matematikundervisningen, valet av material och vilka andra saker som kan tÀnkas pÄverka organiseringen av undervisningen. DÀrför har vi valt att utforma intervjufrÄgorna efter tvÄ huvudomrÄden, först en mer allmÀn syn pÄ omrÄdet och sedan fördjupade vi oss i planeringen och organiseringen av undervisningen. Resultatet av vÄr undersökning Àr att lÀraren mÄste vÄga variera undervisningen och ge eleverna möjlighet att testa pÄ flera olika arbetssÀtt.

Rapporten Àr sjuksköterskans arbetsverktyg för att erhÄlla information om patienterna inför sitt arbetspass. En rapport som Àr bristfÀllig i sin struktur eller sitt innehÄll riskerar Àventyra patientsÀkerheten. Denna studies syfte var att belysa allmÀnsjuksköterskans uppfattning om innehÄllet i en muntlig skiftbytessrapport. Fem sjuksköterskor intervjuades pÄ en kirurgisk avdelning och materialet analyserades med hjÀlp av en manifest kvalitativ innehÄllsanalys. PÄ frÄgan vad en rapport innehÄller pÄ avdelningen framtrÀdde tre huvudkategorier (patientinformation, organisering och vÄrd) med sex underkategorier. Under frÄgestÀllningen hur den ideala rapporten ser ut sÄgs de tvÄ huvudkategorierna struktur (med fyra underkategorier) och innehÄll (med fem underkategorier). Rörande vad som var hinder och möjliggörare ansÄgs hinder finnas inom miljö, struktur, engagemang och organisation ? medan möjliggörare fanns inom struktur, engagemang och omgivning.

Det Àr lagstadgat att arbetsgivaren Àr skyldig att bedriva ett systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) för att sÀnka riskerna för ohÀlsa och olycksfall i verksamheten. Mycket tyder pÄ att detta inte fungerar tillfredstÀllande i mÄnga skolor. Denna fallstudie syftar till att kartlÀgga och synliggöra hur det systematiska arbetsmiljöarbetet organiserats i tvÄ utvalda kommunala grundskolor. Det övergripande syftet i studien var att belysa faktorer och mekanismer som kan motverka ett lyckat införande av ett fungerande arbetsmiljöarbete. De frÄgestÀllningar vi haft var om kommunernas organisering av arbetsmiljöarbetet uppfyller lagstiftningens krav och hur uppföljningen och kontrollen sker. Studien har genomförts genom analys av kommunernas styrdokument samt genom en enkÀt kombinerad med uppföljande intervjuer av nyckelpersoner i verksamheterna. Resultat visar att de bÄda grundskolornas arbetsmiljöarbete organiserats och bedrivs pÄ ett likartat sÀtt och att arbetsmiljöproblemen till stor del Àr likartade.

Studiens syfte har varit att undersöka hur prefekter vid UmeÄ universitet upplever det HR-stöd som de har idag samt vilka behov som prefekterna har av ett HR-stöd. Vidare har syftet varit att förstÄ hur ett professionellt HR-stöd kan utformas och organiseras utifrÄn prefekternas perspektiv. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna har en kvalitativ intervjustudie med Ätta prefekter genomförts, samtliga intervjuer har transkriberats. Studiens resultat visar att det finns stor variation i hur HR-stödet till prefekterna ser ut idag och att vissa institutioner har utvecklat HR-funktionen mer Àn andra. Det finns tre prefekter som har ett administrativt HR-stöd och fem prefekter som har ett professionellt HR-stöd.

Ineffektiv humanitet eller inhuman effektivitet? handlar om idéströmningarna i den offentliga diskussionen om organisering av asylprocessen. Som teoretisk utgÄngspunkt har anvÀnts vad författarna kallat ett asyletos. Detta har rekonstruerats utifrÄn lagtext och övrigt material som Migrationsverket och UtlÀnningsnÀmnden anvÀnder i sitt beslutsfattande. Med hjÀlp av en för uppgiften anpassad version av Göran Bergström och Kristina Boréus metod för idé- och diskursanalys utföres den empiriska analysen ? en kartlÀggning över vilken avvÀgning de respektive aktörerna pÄ arenan gör mellan de tre dimensionerna rÀttssÀkerhet, effektivitet och humanitet.

Studien uppmĂ€rksammar det svenska företaget Jula, som vid en tidpunkt dĂ„ tillvĂ€xt rĂ„der pĂ„ den elektroniska marknaden, vĂ€ljer att lĂ€gga ner den elektroniska försĂ€ljningskanalen, för att istĂ€llet satsa pĂ„ den fysiska försĂ€ljningskanalen. Forskare har de senaste decennierna fokuserat pĂ„ att företag bör vara verksamma genom kombinerade försĂ€ljningskanaler, fysisk försĂ€ljning och elektronisk handel, för att nĂ„ framgĂ„ng. DĂ€rmed har de inte haft fokus pĂ„ att företag slutar driva kombinerade försĂ€ljningskanaler, vilket företaget Jula kan illustrera. Genom att studera företaget Jula, med hjĂ€lp av en intervju och sekundĂ€rdata, pĂ„visas att forskare hittills inte beaktat vĂ€sentliga faktorer i praktiken, och att det idag finns företag som kan vara framgĂ„ngsrika och konkurrenskraftiga utan kombinerade försĂ€ljningskanaler. Även faktorer som ligger till grund för valet av att inte bedriva elektronisk handel pĂ„visas.

Telecom, Internet och TrÄdlös datakommunikation utgör tillsammans en ny nisch; mobilt bredband/3G. Mobilt bredband Àr förknippat med osÀkerhetsfaktorer, vilka frÀmst kretsar kring marknadens utveckling. I syfte att utveckla konkurrensfördelar via produkterna/tjÀnsterna inom 3G, krÀvs integration mellan branscherna och det stÀlls nya krav pÄ högteknologiska företags resurser och management. Syftet Àr att identifiera och analysera processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar. ForskningsfrÄgorna lyder som följer; Hur kan man identifiera de aktiviteter och analysera de processer som generar kunskap för att utveckla konkurrensfördelar? Hur kan man tydliggöra processerna dÀr kunskap skapas, sprids, överförs för att utveckla konkurrensfördelar och nÄ framgÄng, ur ett intra- och interorganisatoriskt perspektiv? Hur kan ett företags materiella och immateriella resurser samverka för att utveckla konkurrensfördelar? Studien bedrevs via kvalitativ metod med abduktivt angreppssÀtt.