Vid palliativ vård bör, enligt WHO, organiserat stöd erbjudas närstående såväl under patientens sjukdomstid som efter dödsfallet. Syftet med föreliggande arbete var att kvantitativt mäta effekterna av deltagande alternativt icke deltagande i efterlevandegrupp. Efterlevande (n=84) till patienter som vårdats hemma med hjälp av en palliativ enhet fick svara på enkätfrågor av likert-typ som mäter sorg, nedstämdhet och depression. Mätningarna skedde vid två tillfällen, före start av efterlevandegrupp och 10 veckor senare. Svar lämnades av 75 personer vid första mättillfället och 61 vid det andra.

I denna uppsats har jag studerat förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Arbetet har en abduktiv ansats där jag utifrån en fallstudie på Akademiska Sjukhuset i Uppsala har studerat hur de arbetar med förändringsarbetet. För att få insikt i deras förändringsarbete har jag intervjuat delar av personalen och deltagit i två av deras utbildningsdagar.Förutom en beskrivning av hur arbetet på Akademiska Sjukhuset är organiserat så innehåller arbetet även en stor teoridel som tar upp de grundläggande principerna i Lean-filosofin. I tillägg till detta så presenteras också en modell för förändringsarbete och jag har tagit med teorier som specifikt handlar om förändringsarbete i samband med införande av Lean Healthcare. Genom att jämföra teorierna med erfarenheterna från utbildningsdagarna har jag sedan kunnat dra slutsatser om förändringsarbetet.För att lyckas med Lean-implementeringen är det viktigt att inse att det kan finnas ett motstånd mot förändringarna.

Arbetet som ambulanssjuksköterska i en pre-hospital vårdmiljö innebär omvårdnad av patienter som är allvarligt skadade eller svårt sjuka. Medvetslösa patienter betraktas som en utmaning, där tillståndet är allvarligt och förknippas med hög mortalitet. Syftet med denna intervjustudie var att beskriva ambulanssjuksköterskornas erfarenheter av att pre-hospitaltvårda patienter vid medvetslöshet. I denna intervjustudie deltog åtta ambulanssjuksköterskor.Data har analyserats med kvalitativ innehållsanalys vilket resulterade i sex kategorier: Att värdera teamarbete och ta ansvar för den medvetslösa patienten, att arbeta med trygghet utifrån behandlingsriktlinjerna, att agera utifrån varje vårdsituation med riskmedvetenhet, att skapa en god relation till patient och närstående, att arbeta under tidspress i en begränsandemiljö och att utvärdera utförd arbetsinsats och vidareutveckla kunskaperna. Resultatet visade att ambulanssjuksköterskorna arbetar i team, omhändertagandet sker individuellt utifrån varjepatient och eventuella åtgärder utgår från behandlingsriktlinjerna.

Kandidatuppsats i innovationsteknik, Mälardalens Högskola i EskilstunaDatum: 2014-05-28Författare: Karokh Salehi, Sacir Kadic och Isak KocHandledare: Loe ÖnneredTitel: Teamwork - Framgångsfaktorer för att skapa och utveckla ett innovativt teamProblemformulering: Innovation har i dagsläget blivit modernt och används av många organisationer. Till följd av detta har studiens frågeställning utformats enligt följande: Vilka faktorer är avgörande för att skapa och utveckla ett innovativt team?Syfte: Studiens syfte är att finna framgångsfaktorer hos teamarbete både hos de som beskrivs som traditionella och innovativa. För att uppnå detta genomförs en jämförelse över deras arbetsprocesser och utvecklingsfaktorer.Metod: Studiens information har hämtats från vetenskapliga artiklar och kurslitteraturer. Undersökningen bestod även av ett flertal intervjuer med deltagare från två olika team.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

Dagens samhälle befinner sig under ständig förändring och utveckling. Idrottsrörelsen satsar nu på olika sätt på föreningsutveckling, det är utveckling av detta slag som denna rapport kommer att titta närmare på. Syftet var att studera seglingsföreningar i ett distrikt i södra Sverige som fått bidrag ur Idrottslyftet för föreningsutveckling. Studien hade även till syfte att se vilka mål dessa seglingsföreningar hade med sin utveckling, samt vad de upplever möjliggör och hindrar den utvecklingen. De frågeställningar som låg till grund för undersökningen var: Vilka mål har de seglingsföreningar som arbetar med föreningsutveckling? Hur är utvecklingsarbetet organiserat? Vad möjliggör och hindrar utvecklingen?  Empiri samlades in genom intervjuer med representanter ifrån de aktuella seglingsföreningarna.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

Denna studie tar upp rektorers uppfattning kring den individuella utvecklingsplanen (IUP) och implementeringen av denna på sex högstadieskolor i en kommun i Halland. Undersökningen visar också hur rektorerna uppfattar att kommunen har bidragit med stöd kring arbetet med IUP. Metoden som används i studien var kvalitativa intervjuer som genomfördes med sex rektorer. Det insamlade materialet analyserades utifrån olika implementeringsperspektiv.Studien visar att rektorerna uppfattar IUP på ett relativt överensstämmande sätt och de påpekar att implementeringen av IUP är en lång process. Genomförandet av IUP har på skolan oftast skett i samarbete mellan personal och rektor.

?En stad för alla? är ett välanvänt begrepp idag. Dock kan man fråga sig vad en stad för alla egentligen innebär. I den här uppsatsen har jag valt att fokusera på boendefrågan i den urbana miljön, och hur denna ser ut idag. Finns det idag, i den postmoderna demokratin, utrymme för alla att bo i staden? Uppsatsen fokuserar på exempel ifrån Sverige.

Patientnärmrevård en vårmodell som blir allt vanligare inom svensk sjukvård. I denna litteraturstudie vill vi titta närmre på den ursprungliga modellen ?Patient Centred Care (PCC). Syftet med litteraturstudien var att undersöka de organisatoriska förutsättningarna och de eventuella förändringar i sjuksköterskefunktionen och arbetsmiljön som PCC medför, samt patientens förväntningar på omvårdnaden. Artiklar söktes i databaserna Cinahl och PubMed.

Begging as a phenomenon has again become a hot topic of debate both in the public and the media. Actions have been discussed and motions have been given to social authorities in the country. During the last two years people from other parts of Europe who engage in street begging have been seen on the streets of Kristianstad.The purpose of this paper is to find out the individuals, certain authorities and other participants experiences of people begging in public places in Kristianstad. We have used a combination of qualitative, quantitative and literature review method and we have a social constructionist perspective as a basis. The participants and authorities we have included in the study are the police, the social services, security guards, a shop owner and two other assistance agencies.

Bakgrund: Sjukvården idag är en högriskverksamhet där det dagligen sker händelser som kan få allvarliga följder för patienten. Det traditionella förhållandet mellan kvinna och man och mellan sjuksköterska och läkare har mer än något annat bestämt sättet på vilket omvårdnaden i praktiken har utvecklats. Sjuksköterskor och läkare är upplärda att kommunicera på olika sätt vilket får konsekvenser för patientsäkerheten Syftet: Syftet med denna studie var att undersöka faktorer i läkare och sjuksköterskors samarbete inom hälso- och sjukvården som kan påverka patientsäkerheten. Metoden: En litteraturstudie har gjorts där vetenskapliga artiklar har granskats. Resultatet: Studien visade att de faktorer i samarbetet mellan sjuksköterska och läkare som mest påverkade patientsäkerheten var; olämpligt beteende, yrkesroller och ansvarstagande.

Den postoperativa perioden börjar direkt efter operationen. Sjuksköterskan har ett ansvar att tillgodose patientens fysiologiska och psykologiska behov och sjuksköterskan behöver också ha kunskap om att obehandlad smärta kan ge negativa följder för patientens tillfrisknande. syftet med studien var att belysa hur sjuksköterskan kan bedöma postoperativ smärta samt vad dessa bedömningar kan baseras på. Metoden som användes var litteraturstudie med kvalitativ design. Artiklarna analyserades med hjälp av Graneheim och Lundmans (2004) beskrivning av innehållsanalys för att finna essensen i artiklarnas resultatdelar.

Den snabba utvecklingen inom medicinsk forskning har resulterat i nya effektiva läkemedel för de personer som drabbats reumatoid artrit (RA). Organisations- och samhällsförändringar samt en ny generation patienter har betydelse för arbetsterapeutens framtida kompetens.Syftet var att undersöka behov av kompetens för arbetsterapeuter inom reumatologisk specialistvård. Studien är deskriptiv och prospektiv. Tolv personer, vara tre reumatologer, fem patienter med RA samt fyra arbetsterapeuter deltog i undersökningen. Datainsamlingen gjordes genom en semistrukturerad intervju.

Syfte: Vårt syfte med denna uppsats är att se hur professioner som Polis och Socialtjänst samverkar och samarbetar i det förebyggande arbetet mot huliganism i Sverige.Metod: Vi har gjort kvalitativa intervjuer med en polis från Supporterpolisen och tre stycken fältassistenter under socialtjänsten. Vi har också samlat in data från officiella dokument som vi har fått från de verksamheter som har studeratsResultat: Resultatet visar oss hur professionerna samverkar och samarbetar med varandra i det förebyggande arbetet mot huliganism. Det visar också hur det förebyggander arbetet är organiserat , vad som görs av de olika professionerna samt vilka de övergripande målen inom organisationerna är. Vi har även fått information om vad polisen och socialtjänsten anser som deras samverkan och samarbete, vad som är positivt med samverkan och i vilka fall som samverkan inte fungerat. Slutsats: Vår slutsats är att det finns en god samverkan mellan de studerade professionerna.