Sök:

Sökresultat:

327 Uppsatser om Organisatoriskt fält - Sida 20 av 22

Arbetsmotivation i Lean-inspirerade organisationsförÀndringar

Denna studie syftar till att studera arbetsmotivationen hos de anstÀllda i organisationsförÀndringar inspirerade av Lean pÄ Stadsbyggnadskontoret i Göteborg. Genom de senaste tvÄ decennierna har fÄ förÀndringar, utvecklingar eller förbÀttringar skett. Arbetsuppgifterna var krÀvande pÄ ett onödigt sÀtt genom att vara tidskrÀvande pÄ grund av brist pÄ standardisering. Samtidigt hade de anstÀllda ingen direktör och berövades dÀrmed stöd. Ett försök gjordes att Àndra arbetsrutiner och arbetsstÀmningen med hjÀlp av en konsult som arbetar som chef utan direkt personalansvar.

Förvaltning av IT-infrastruktur : En studie om grundlÀggande IT-infrastruktur som effektiva förvaltningsobjekt

Systemförvaltning Àr en viktig strategisk frÄga för organisationer eftersom det sÀkrar ett kontinuerligt och effektivt stöd för den avsedda verksamheten. Men systemförvaltning Àr komplext eftersom mÄnga organisatoriska parter Àr inblandade och det finns behov att skapa ordning och reda bland dem genom effektiv styrning. Intresset och behovet av att strukturera förvaltningen av den komplexa IT-infrastrukturen har uppmÀrksammats under de senaste Ären i mÄnga organisationer. Det finns olika definitioner av vad IT-infrastruktur anses vara ur tekniskt och organisatoriskt perspektiv. IT-infrastruktur Àr ett för brett begrepp för att kunna vara applicerbart ut ett förvaltningsperspektiv. DÀrför anvÀnds begreppet grundlÀggande IT-infrastruktur istÀllet för IT-infrastruktur för att tydliggöra vilka delar av IT-infrastrukturen som studien fokuserar.

Unga vuxnas behov av stödjande verksamheter sett ur personalens perspektiv

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att problematisera individers syn pÄ det egna medarbetarskapet ur ett hÀlsoperspektiv. Syftet med studien Àr ocksÄ att se vad som frigör och förbrukar energi i det egna medarbetarskapet. Följande frÄgestÀllningar stÄr i fokus i denna studie: vilken betydelse har följande faktorer för ett medarbetarskap; mÄl och mÄltydlighet, krav, kontroll, socialt stöd, trygghet, kreativitet, utvecklingsmöjligheter, lön och belöning, relationer. Vad Àr det som frigör energi i det egna medarbetarskapet? Vad Àr det som förbrukar energi i det egna medarbetarskapet?MetodUppsatsen bygger pÄ material insamlat med hjÀlp av djupintervjuer.

"We know more than we can say" : Betydelsen av tyst kunskap pÄ ledarnivÄ för ökat organisatoriskt lÀrande

Idag kan inte verksamheter arbeta efter att "göra saker rÀtt" utan fokuset skiftade i slutet pÄ 80-talet till att istÀllet inriktas pÄ att "göra rÀtt saker". Anledningen till skiftet var exempelvis pÄ grund av en ökad internationalisering, starkare konkurrens och nya tekniska möjligheter. Det hÀr gjorde att verksamheter var tvungna att anpassa sig för att göra rÀtt saker, vilket sedermera leder till behov av stÀndigt lÀrande i organisationen för att vara effektiva och innovativa. Alla individer har inte den kunskap som bygger pÄ lÄnga erfarenheter, det vill sÀga tyst kunskap som ofta betraktas som omedveten, abstrakt och svÄr att uttrycka. DÀrmed Àr det viktigt för verksamheter att utveckla och sprida den individuella kunskap som finns i organisationen för att den inte ska gÄ förlorad. DÀrmed Àr den hÀr rapportens syfte att undersöka hur den tysta kunskapen hanteras inom fallföretaget genom att belysa dess karaktÀr i kontext med ledare. För att undersöka syftet med rapporten har en kvalitativ metod genomförts med intervjuer och observationer som datainsamlingsmetod för att fÄ tag pÄ djup och detaljrik data. De teorier som rapporten Äsyftar pÄ Àr relaterade till kunskapshantering och lÀrande organisationer med fokus pÄ Peter Senges fem discipliner och Nonaka & Takeuchi SECI kunskapsomvandlingsprocess. Resultatet utföll i att respondenternas tidigare erfarenheter Àr avgörande i dagens arbete, dÀr de viktigaste kunskaperna handlar övergripande om ledarskaps- och produktionskunskaper.

OrganisationsförÀndring i praktiken : - Hur har restaurangnÀringen agerat utifrÄn den sÀnkta restaurangmomsen 2012?

I mars 2011 presenterades ett förslag om att reducera mervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster exklusive alkohol frÄn den dÄvarande 25 procent till dagens 12 procent. Denna förÀndring förvÀntades skapa 3500 helÄrsanstÀllningar inom restaurang och cateringbranschen. (2011/12:RFR13, s.56-57)   I januari 2012 införde staten en sÀnkt momssats för restaurangföretagare frÄn den dÄvarande 25 procentiga momsen till dagens 12 procentiga moms.   Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för vilka aspekter som pÄverkar restauranger att förÀndra sin verksamhet i relation till den sÀnkta restaurangmomsen 2012. Utöver detta skall vÄrt empiriska material anvÀndas för att skapa en egen modell. Denna modell skall anvÀndas till att förstÄ organisationsförÀndring och faktorer som pÄverkar en sÄdan förÀndring.   För att komma nÀrmare studiens frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ ifrÄn ett antal olika modeller som berör organisationsförÀndring med fokus pÄ varför en förÀndring sker och vilka element som Àr viktiga att fokusera pÄ för att kunna studera denna förÀndring.

Arbetslöshet ? ett sociologiskt perspektiv : ? arbetslöshetens effekter pÄ individen

ProblemArbetslöshet drabbar alla, speciellt med bakgrund av den ekonomiska krisen 2008. Vi sÄg hela vÀrlden drabbas och inte minst Sverige, unga som gamla. Vi har dÀrför intresserat oss för hur mÀnniskorna bakom arbetslöshetssiffrorna upplever sin situation som arbetslösa.Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med denna uppsats Àr att ur ett sociologiskt individperspektiv analysera hur arbetslöshet upplevs utifrÄn arbetslösas perspektiv.För att uppnÄ vÄrt syfte kommer vi att utgÄ frÄn följande frÄgestÀllningar:Vad har intervjupersonerna för arbetslivsbakgrund, Hur ser deras handlingsmöjligheter ut?Hur ser de pÄ sina jobbchanser? Hur upplever intervjupersonerna sin arbetslöshet? Finns det skillnader mellan mÀn och kvinnor vad gÀller deras upplevelser?Hur hanterar mÀnnen respektive kvinnorna sin arbetslösa situation? MetodVi har anvÀnt oss av en kvalitativ metod med djupintervjuer för att studera upplevelserna kring arbetslösheten. Vi har Àven anvÀnt oss av andrahandsmaterial till vÄra intervjuer.

LivförsÀkringsbolags fastighetsstrategier

Livbolag Àr stora kapitalplacerare och aktörer pÄ fastighetsmarknaden. Fastighetsstrategierna utgörs, sÄvÀl traditionellt som i dagslÀget, i huvudsak av direktÀgande i fastigheter. De frÀmsta skÀlen Àr driftnettons bidrag till riskjusterad avkastning, fastigheters inflationsskyddande egenskaper, samt den historiskt anknutna tryggheten direktÀgda fastigheter Àr behÀftade med. I rÄdande lÀge finns dÀrför ingen anledning att anta att bolagen kommer att Àndra huvudstrategi inom fastighetsportföljerna.Generellt Àr livbolagen underviktade mot fastigheter. Kombinationen av effekter av 2000-talets kriser pÄ finansmarknaden och livbolagens begrÀnsade investeringsförhÄllning till och pÄ den svenska fastighetsmarknaden öppnar upp för vissa alternativa fastighetsinvesteringar.

Att implementera Lgr 11 : Har idrottslÀrarna förutsÀttningarna?

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med den hÀr studien Àr att undersöka lÀrares förutsÀttningar för att implementera den nya lÀroplanen Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa. Detta har undersökts med utgÄngspunkt i följande frÄgestÀllningar:-­? Hur Àr lÀrarnas syn pÄ Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur ser lÀrarna pÄ sina praktiska förutsÀttningar att bedriva sin undervisning i Àmnet idrott och hÀlsa?-­? Hur upplever lÀrarna implementeringsarbetet kring Lgr 11 i Àmnet idrott och hÀlsa?MetodStudien har en kvalitativ ansats. Resultaten Àr baserade pÄ semistrukturerade intervjuer med sex lÀrare i idrott och hÀlsa. Respondenterna Àr verksamma pÄ grundskolor i Stockholms lÀn.

Att möta barn som bevittnat familjevÄld - Fem behandlares uppfattningar kring arbete med utsatta barn

Mörkertalet kring antalet barn som i Sverige utsÀtts för att bevittna familjevÄld Àr stort och det finns inga exakta uppgifter över hur mÄnga som berörs. Enligt kommittén mot barnmisshandel handlar det om mellan 100 000 och 200 000 barn varje Är. Det var först i mitten av nittiotalet som de utsatta barnen började uppmÀrksammas i större utstrÀckning och pÄ senare tid har det börjat fokuseras mer kring olika former av behandlingsinsatser eftersom barnen anses vara i stort behov av bearbetning av sina upplevelser. I dag finns det ett tiotal relativt nystartade verksamheter runtom i landet som arbetar med behandling av barn som bevittnat familjevÄld. Det övergripande syftet var att undersöka hur behandlingspersonalen vid de utvalda verksamheterna uppfattade sitt arbete och hur de tillÀmpade barnperspektivet.

Det Àr slitsamt att vara vikarie: en studie av hur de timanstÀllda vikarierna vid LuleÄ kommuns Barn- och utbildningsförvaltning upplever sina arbetsvillkor

MÄlet med denna studie har varit att undersöka hur de intermittent anstÀllda vikarierna vid LuleÄ Kommun Barn- och utbildningsförvaltning ser pÄ sina arbetsvillkor samt upplevda krav och förvÀntningar av verksamheten. Resultatet av studien visar att grunderna för att vikarierna ska kÀnna arbetstillfredsstÀllelse, det vill sÀga arbetsvillkor och arbetsmiljö saknas. Detta Àr dock nÄgot som till vissa delar skulle kunna ÄtgÀrdas genom kommunikation mellan organisationen och vikarierna. NÀr det gÀller krav och förvÀntningar frÄn verksamheterna finns det en del ÄtgÀrder som Àr nödvÀndiga att arbeta med pÄ arbetsplatserna sÄsom bemötande och likabehandlande all personal oavsett om de Àr ordinarie eller vikarie. NÀr det gÀller arbetsvillkoren fokuserades vikariernas svar runt grunderna för deras anstÀllning sÄsom bokningsrutiner men Àven avsaknaden av organisatoriskt stöd, kompetensutveckling samt lön och förmÄner.

Ett pris vÀrt att betala : En kritisk diskursanalys av konstruktionen av barnets bÀsta nÀr det förekommer uppgifter om vÄld i vÄrdnadstvister

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

Effekter av entreprenöriell utbildning : Med SORIS som utgÄngspunkt, deltagares upplevelser och utvecklingsmöjligheter

Syftet med denna studie Àr att bidra genom en transformativ studie kring hur entreprenörskapsutbildning kan utvecklas och formas. Med utgÄngspunkt i hur SORIS entreprenöriella utbildning upplevdes och hur den kan utvecklas. SORIS Àr ett projekt vilket handlar om att pröva hur sociala verksamheters samarbete kan skapa och leverera fler och bÀttre sociala tjÀnster. DÀr vi har koppling till tre av dess delprojekt vilka Àr SNI, Gottfrids Lada och VÀxjö Ung Kompetens. Att integrera entreprenörskap i högskolundervisning kan hamna pÄ kollisionskurs med sÄdan undervisningsmetod som ligger nÀrmre rÄdande samhÀllstrend.

Hur upplever förÀldrar som har barn med ADHD vardagen och bemötandet i förskolan/skolan? : Kan vi vÀnda ett negativt bemötande till ett positivt genom rÀtt kommunikation?

I mars 2011 presenterades ett förslag om att reducera mervÀrdesskatten pÄ restaurang- och cateringtjÀnster exklusive alkohol frÄn den dÄvarande 25 procent till dagens 12 procent. Denna förÀndring förvÀntades skapa 3500 helÄrsanstÀllningar inom restaurang och cateringbranschen. (2011/12:RFR13, s.56-57)   I januari 2012 införde staten en sÀnkt momssats för restaurangföretagare frÄn den dÄvarande 25 procentiga momsen till dagens 12 procentiga moms.   Syftet med denna studie Àr att öka förstÄelsen för vilka aspekter som pÄverkar restauranger att förÀndra sin verksamhet i relation till den sÀnkta restaurangmomsen 2012. Utöver detta skall vÄrt empiriska material anvÀndas för att skapa en egen modell. Denna modell skall anvÀndas till att förstÄ organisationsförÀndring och faktorer som pÄverkar en sÄdan förÀndring.   För att komma nÀrmare studiens frÄgestÀllning har vi valt att utgÄ ifrÄn ett antal olika modeller som berör organisationsförÀndring med fokus pÄ varför en förÀndring sker och vilka element som Àr viktiga att fokusera pÄ för att kunna studera denna förÀndring.

Ökad kundklubbsnöjdhet i IKEA Family : - Hur IKEA kan optimera sin kundklubb

En av flera effekter av globaliseringen Àr den ökade konkurrensen mellan stÀder, regioner och lÀnder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utlÀndska investeringar och invÄnare har blivit alltmer pÄtagligt och dÀrför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. DÄ Gotland förlorade flera arbetstillfÀllen under 2000-talet förstod nÀringslivet och kommunen att en ÄtgÀrd var nödvÀndig. Under 2007 pÄbörjades dÀrför ett omfattande arbete med VarumÀrket Gotland. VÄren 2008 var varumÀrkesplattformen till slut fÀrdig tillsammans med Vision 2025 som bestÄr av ett antal visionsmÄl för Gotland.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stÀrka sitt varumÀrke.

Gotland - En magisk plats? : En studie om Gotlands arbete med platsmarknadsföring

En av flera effekter av globaliseringen Àr den ökade konkurrensen mellan stÀder, regioner och lÀnder. Konkurrensen om resurser, företagsetableringar, utlÀndska investeringar och invÄnare har blivit alltmer pÄtagligt och dÀrför har flera platser insett betydelsen av arbetet med platsmarknadsföring. DÄ Gotland förlorade flera arbetstillfÀllen under 2000-talet förstod nÀringslivet och kommunen att en ÄtgÀrd var nödvÀndig. Under 2007 pÄbörjades dÀrför ett omfattande arbete med VarumÀrket Gotland. VÄren 2008 var varumÀrkesplattformen till slut fÀrdig tillsammans med Vision 2025 som bestÄr av ett antal visionsmÄl för Gotland.Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur Gotland har arbetat och arbetar med platsmarknadsföring i syfte att stÀrka sitt varumÀrke.

<- FöregÄende sida 20 NÀsta sida ->