Sökresultat:
988 Uppsatser om Organisatoriska skäl - Sida 41 av 66
Spridningen av miljömedvetenhet inom den svenska stÄlindustrin : en fallstudie av miljöarbetet hos Outokumpu Stainless AB i Avesta
I dagens samhÀlle tas miljöfrÄgor allt oftare upp i den allmÀnna och politiska debatten och ett aktivt miljöarbete Àr nÄgot som i allt högre grad krÀvs av företag frÄn bland annat myndigheter och miljöorganisationer. StÄlindustrin Àr inget undantag och fÄr dÀrför ofta kritik för att de ÄtgÀrder som vidtas inte Àr tillrÀckliga.Inom stÄlindustrin genomför företag ofta investeringar för att minska sin miljöpÄverkan trots att avkastning pÄ det investerade kapitalet uteblir. Den institutionella organisationsteorin förklarar dessa handlingar som direkta konsekvenser av likriktning. Det fenomen som studeras i studien Àr spridningen av miljömedvetenhet eftersom denna anses ligga till grund för investeringarna i miljöÄtgÀrder inom den svenska stÄlindustrin. Formatet för studien Àr en fallstudie dÀr den empiriska datainsamlingen skett genom tryckt material och intervjuer.Det kan konstateras att det studerade företagets miljöarbete pÄverkas i stor utstrÀckning av andra aktörer inom det organisatoriska fÀlt som företaget tillhör.
Sjuksköterskans beslut om aktivering av mobila intensivvÄrdsteam
Sjuksköterskan har ett ansvar enligt lagen att upprÀtthÄlla patientsÀkerheten. Studier visar att dödsfall och inlÀggningar pÄ intensivvÄrden kan förebyggas om försÀmrade patienter fÄr adekvat vÄrd i rÀtt tid. Det förekommer dock att vÄrdavdelningars vÄrdinsatser för försÀmrade patienter Àr suboptimala. Den suboptimala vÄrden kan leda till ökad dödlighet, lÀngre vÄrdtid och ökade kostnader. I mÄnga lÀnder har systemet med mobila intensivvÄrdsteam, i Sverige kallat MIG (mobil intensivvÄrdsgrupp), införts i syfte att identifiera kritiskt sjuka patienter pÄ vÄrdavdelning.
Patientens upplevelser av trygghet och tillit i personcentrerad vÄrd
Personcentrerad vÄrd beskrivs som att se hela mÀnniskan och kunna sÀtta sig in i den andras livssituation. Respekt och förstÄelse för val och önskningar ska leda till sjÀlvbestÀmmande och delaktighet i vÄrd och behandling. Implementering av ett personcentrerat synsÀtt förordas för att möta de förvÀntningar som finns pÄ god vÄrd dÀr patienten kan vara trygg och kÀnna tilltro till vÄrden. Att utvÀrdera personcentrerad vÄrd Àr viktigt för att visa hur grundlÀggande behov som trygghet och tillit tillgodoses vid en förÀndrad vÄrdmodell. Syftet med studien var att belysa faktorer i personcentrerad vÄrd som pÄverkar patientens upplevelse av trygghet och tillit.
Att leva pÄ sin (social)kompetens : - en kvalitativ studie om arbetsmiljön i IT-konsultbranschen
Den hÀr magisteruppsatsen behandlar mÀnskliga processer i konsultbranschen inom affÀrsutveckling. Författaren undersöker hur kontakter med kunder samt relationer inom konsultföretagen pÄverkar arbetsmiljön i konsultbranschen. Syftet med undersökningen Àr att pÄ nytt skapa en bild av konsultyrket och de förhÄllandena som pÄverkar konsulternas vardagliga arbete och arbetsmiljön i branschen. DÀrför baserar sig undersökningen pÄ en Grundad Teori-ansats och byggs upp pÄ en kvalitativ forskningsmetodik. Studien omfattar semi-strukturerade intervjuer med 12 konsulter och 3 projektledare inom olika företag i affÀrsutvecklingsbranschen.
Beslutsfattarens egenskaper i relation till internationaliseringsprocessen : En studie av ett svenskt smÄföretag med vÀxande varuexport
Vid sin tillkomst Àr de flesta företag smÄ. Av den anledning kan man anta att det, inom företaget, finns en huvudsaklig beslutsfattare som i slutÀndan stÄr för de allra viktigaste besluten. Denna person borde sÄledes vara den som avgör huruvida ett företag ska initiera export, det vill sÀga han eller hon fattar det första internationaliseringsbeslutet. Beslutsfattarens entreprenörsdrag blir dÀrför intressanta, dÄ en person med sÄdan karaktÀr i större utstrÀckning torde strÀva efter, söka och svara pÄ exportstimuli.I denna uppsats undersöks beslutsfattarens inverkan pÄ internationaliseringsprocessen i ett mindre svenskt producerande företag utifrÄn sju parametrar genom en fallstudie. Av dessa sju Àr tre parametrar sammanfattade i psykologiska faktorer vilka kopplas till beslutsfattarens riskvillighet, attityd och ambition.
HÀlsosamtal för att uppnÄ livsstilsförÀndring
Bakgrund: Patientföljsamhet har en betydelsefull roll för att fÄ en effektiv behandling. Motiverande samtal kan anvÀndas för att fÄ patienten att hitta sin egen motivation för att uppnÄ livsstilsförÀndring samt följsamhet till behandling. Genom en hÀlsosammare kost tillsammans med rökstopp och ökad fysisk aktivitet skulle 80 % av alla fall av hjÀrtsjukdom, 90 % av diabetessjukdom och 30 % av all cancersjukdom, kunna förebyggas. Syfte: Att belysa hur sjuksköterskan, genom hÀlsosamtal med fokus pÄ motiverande samtal, kan motivera och stödja patienten till en livsstilsförÀndring. Metod: En litteraturöversikt gjordes dÀr 13 artiklar valdes ut för analys.
VÄrdpersonals upplevelser av att ge omvÄrdnad till patienter med demens inom slutenvÄrden : En litteraturstudie
I Sverige Àr idag 148 000 mÀnniskor drabbade av demens och det Àr en av de vanligaste kroniska sjukdomarna hos vÄr Àldre befolkning. Patienter med demens Äterfinns idag inom de flesta av hÀlso- och sjukvÄrdens kontext och som vÄrdpersonal Àr det viktigt att bemöta dessa patienter sÄ bra som möjligt. Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva vÄrdpersonals upplevelser av att ge omvÄrdnad till patienter med demens inom slutenvÄrden. För att svara pÄ syftet söktes vetenskapliga studier om Àmnet i olika vetenskapliga databaser. Nio artiklar som svarade mot syftet anvÀndes i analysen.
"HallÄ, jag Àr mÀnniska!" : Kvinnliga psykologers upplevelser av stress
Stressrelaterad ohÀlsa hos psykologer Àr ett stort problem och kvinnor drabbas i större utstrÀckning Àn mÀn. NÀr upplevda krav överstiger förmÄga under en lÀngre oavbruten tid kan stressrelaterad ohÀlsa uppstÄ. Stress kan förklaras pÄ olika sÀtt: pÄ individ- eller organisationsnivÄ, som en konflikt mellan arbete och familj eller som en konsekvens av ojÀmstÀlldhet. I denna studie undersöktes hur kvinnliga psykologer som varit sjukskrivna för stressrelaterad ohÀlsa beskrev orsaker till sin stress. Intervjudeltagarna kom frÄn hela Sverige och hade under sjukskrivningstillfÀllet anstÀllning inom primÀr- eller sekundÀrvÄrd.
Denna stan Àr inte stor nog?
Denna uppsats bygger pÄ empiri kring ett case som utgörs av en dold konflikt mellan endel av surfkulturen i Varberg, Apelviken och Varbergs Kommun. Vi upplevde att detfanns en uppdÀmd konflikt som av olika orsaker blivit hindrad att nÄ ut. Uppsatsens fokusligger pÄ den narrativa kopplingen i författandet av en managementberÀttelse som utgÄrfrÄn en case study.Vi bjuder Dig som lÀsare pÄ en berÀttelse i vildavÀsternmiljö som handlar om livet i dennordamerikanska staden Coastville. PÄ vintern Àr det mestadels kallt men undersommartid samlas bÄde mÀnniskor men ocksÄ? problem.
Riktlinjer för utformande av informationssÀkerhetspolicy : En fallstudie vid Linde Material Handling
Denna uppsats dokumenterar en fallstudie som gjordes hösten 2006 vid Linde Material Handling i Ărebro. Företaget var pĂ„ vĂ€g att expandera och planerade att utöka anvĂ€ndningen av IT i verksamheten. I samband med detta gavs undertecknade i uppdrag att utforma en informationssĂ€kerhetspolicy för verksamheten. I en litteraturstudie kunde det konstateras att det inte fanns nĂ„gra enklare riktlinjer för att utforma sĂ„dana policies, varmed syftet blev att göra detta. Genom en fallstudie pĂ„ företaget dĂ€r vi utformade en IS-policy för deras verksamhet, och Ă€ven gjorde intervjuer med ledning och dokumentationsanalyser, utrönas vilka problem som kan uppstĂ„ och vilka övervĂ€ganden som bör göras för att utforma en lyckad policy.
Det organisatoriska sammanhanget ur ett processorienterat perspektiv - en fallstudie av ekonomistyrningen pÄ Sydkraft NÀt AB
Syftet Àr att beskriva och utreda hur processorientering och styrning förhÄller sig till varandra för att analysera hur processorientering kan bidra till en bÀttre ekonomistyrning i företag i energibranschen. All ekonomistyrning innefattar att sÀnda signaler genom organisationen. I en processorienterad organisation berör dessa signalerna förmÄgan att förstÄ processerna, för att möjliggöra en kontinuerlig förbÀttring av dessa. För att möjliggöra förstÄelsen krÀvs att organisationens strukturer och system Àr anpassade efter processorienteringen. Vi har i detta avseende bl.a.
Emotioner och möten - om kÀnslohantering i sammantrÀden
Problem: Organisationer Àr socialt konstruerade, de formas och omformas kontinuerligt genom interaktionen individer emellan. Detta gör möten mellan mÀnniskor i den organisatoriska vardagen till intressanta studieobjekt. Alla möten pÄverkas av kÀnslor och individers sÀtt att hantera dessa. Denna uppsats undersöker hur kÀnslohantering, genom t.ex. sociala försvar, tar sig uttryck i möten samt vilka konsekvenser dessa uttryck kan tÀnkas fÄ för mötens genomförande Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att försöka tolka, och dÀrmed bidra till förstÄelse för hur en av dessa kÀnslor hanteras i mötessituationer, samt att belysa den eventuella betydelsen av Ätföljande sociala försvar för genomförandet av ett möte.
"Man kan ju inte begÄ brott - dÄ ligger man pyrt till" : Om Polisens organisation och identitetsarbete
Med utgÄngspunkt i de senaste Ärens uppmÀrksamhet kring den svenska Polisen och de konflikter som uppstÄtt mellan arbetsgivare och arbetstagare vÀcktes ett intresse att studera vad som lÄg bakom dessa problem. Det visade sig att merparten av de problem som uppstÄtt grundade sig i att anstÀllda upptrÀtt pÄ sÀtt som inte ansÄgs gynnande för organisationen och dess förtroende hos allmÀnheten. Studien Àmnar besvara frÄgor kring hur Polisen som organisation formar sina anstÀllda med utgÄngspunkt i teorier om identitetsarbete.En kvalitativ undersökning genomfördes med studier av organisatoriska dokument och genom semistrukturerade intervjuer. De intervjuade bestÄr av personer verksamma inom den svenska Polisen. Dessutom intervjuades personer frÄn svenska Polisförbundet, det fackförbund som organiserar nÀrmast alla Sveriges yrkesverksamma poliser.I resultatet framkom indikationer pÄ, utifrÄn de teoretiska begrepp som har valts för studien, att hur individerna formar sina identiteter Àr relativt individuellt.
Mötesplatser i Eskilstuna : - en verksamhet för lokalt hÀlsofrÀmjande arbete
Inledning: Trots den positiva utvecklingen av folkhÀlsan i Sverige har skillnaderna i hÀlsa mellan olika befolkningsgrupper ökat sen 1980-talet. En strategi som kan anvÀndas för att minska skillnaderna i hÀlsa Àr att arbeta hÀlsofrÀmjande pÄ lokal nivÄ.Syfte: Syftet med studien Àr att ta reda pÄ hur personalen upplever arbetet med det folkhÀlsoprojekt som ska genomföras och tanken som finns med att delar av projektet ska kunna implementeras i den ordinarie verksamheten.Metod: Till denna studie har anvÀnts en kvalitativ metod dÀr datainsamlingen skett genom intervjuer och analyserats med kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultaten visar pÄ att personalen överlag var positivt instÀlld till att arbeta med folkhÀlsoprojektet och till att försöka fÄ in fungerande delar i ordinarie verksamhet.Personalen ser ocksÄ till övervÀgande del positivt pÄ den samverkan som finns. De hinder som finns, bÄde pÄ lÄng och kort sikt, rör framför allt det organisatoriska.Slutsats: Personalen har en medvetenhet om hÀlsa och en positiv syn pÄ att arbeta hÀlsofrÀmjande. Det finns förutsÀttningar för folkhÀlsoprojektet att lyckas om man ser till varje mötesplats egna möjligheter och behov. Samverkan ses som positivt, vilken Àr en förutsÀttning för att hÀlsofrÀmjande arbete ska lyckas.
Kommunen, en verksamhet i framkant? : En studie om hur enhetschefer uppfattar sin yrkesposition i en förÀnderlig kontext
Syfte: Syftet med denna undersökning har varit att utröna hurenhetschefer upplever sin yrkesposition. MĂ„nga av Sveriges kommuner stĂ„r idag inför stora besparingskrav dĂ€r metoder för att kostnadseffektivisera verksamheterna tillĂ€mpas. Undersökningens syfte var dĂ€rför Ă€ven att utröna huruvida enhetschefers uppfattning av sin yrkesposition förĂ€ndras vid organisatoriska förĂ€ndringar. Metod: Undersökningen har haft en kvalitativ ansats dĂ€r intervjuer med Ă„tta enhetschefer inom Socialförvaltningen i en mindre kommun i södra Sverige har utförts. Huvudresultat: Respondenterna har uppgett att de ekonomiska kraven har hĂ„rdnat till följd av en turbulent tid prĂ€glad av konkurrensutsĂ€ttning, kundval och decentralisering.Respondenterna menar att de upplever en ökad grad av kontroll sedan den turbulenta tiden, detta kopplat till det ökade beslutsutrymme som ecentraliseringen inneburit. Ă
andra sidan upplever de att det inte gÄr att ha fullstÀndig kontroll i arbetet, i synnerhet inte i frÄgor som rör ekonomin. Stöd uppger respondenterna frÀmst komma frÄn kollegor samt ekonomer.Intressant var hÀr att vid frÄgor som rör ekonomi efterfrÄgas endast stöd frÄn ekonomer medan vid frÄgor som rör personal- och andra driftsfrÄgor efterfrÄgas kollegialt stöd.