Intresset för ämnet vårdhygien väcktes under den verksamhetsförlagda utbildningen då vi uppmärksammade att vårdpersonalen på avdelningarna ofta slarvade med handhygien och andra basala hygienrutiner. Vårdrelaterade infektioner beräknas drabba en av tio patienter. Många av dessa infektioner skulle kunna förebyggas genom följsamhet till basala hygienrutiner. Syftet med denna studie var att belysa faktorer som påverkar vårdpersonals följsamhet gällande basala hygienrutiner. En litteraturstudie genomfördes där tio artiklar med kvalitativ och kvantitativ ansats analyserades.

Mitt syfte har varit att ta reda på, hur man arbetar praktiskt med barn som har diagnos och som det råder misstankar om.  Metod: När jag skrev den här uppsatsen har jag använt mig av samtalsintervju. Intervjuaren får då göra intervjuer som blir mer personliga än vad enkätintervjuer blir. Resultat och slutsats är att förskollärarens praktiska arbete med barn som har diagnosen ADHD eller som det råder misstankar om, till viss del kännetecknas av metoder som har vetenskaplig grund. Förskollärarens metoder innefattar många olika delar; bemötande, förhållningssätt och barnsyn men också fasta konkreta arbetssätt där ramar, rutiner och bildscheman hjälper barnet i vardagen på förskolan..

SammanfattningDetta arbete handlar om att kritiskt belysa de aspekter av undervisning som är centrala för mig som pedagog. Som lärare vill jag nå fram till eleven, jag vill att eleven ska ha möjligheten att vara kreativ och att få uppleva det tillstånd som kallas flow.Arbetet har utgått från de upplevelser jag fick av musik när jag var yngre, då tänkte jag inte i termer och begrepp utan upplevde - utan allt för förutfattade meningar. Nu när jag är lärare känner jag ett starkt behov av att identifiera vad jag då upplevde för att kunna ge mina elever en liknande kick av musik. Identifieringen har lett fram till detta arbete, jag kunde inte sätta ord på vad jag sökte men visste ändå intuitivt vad det var jag ville åt. Så småningom kom orden på plats: jag har i mitt identifieringsarbete kretsat kring kreativitet, flow och undervisnings metoder.

Tidigare forskning har visat att mediesituationen i Kurdistan är komplex och att medierna är politiserade. Syftet med denna studie är att belysa journalisters syn på deras yttrandefrihet i Kurdistan. Studien fokuserar på verksamma journalisters tankar kring yttrandefrihet, relationen med makthavare och tillgången till information.Kvalitativa forskningsintervjuer har tillämpats, med åtta yrkesverksamma kurdiska journalister bosatta i Kurdistan.Slutsatsen visar en komplexitet som är svår att synliggöra om man inte har förkunskaper i kurdisk politik och historia. Ramarna för yttrandefrihet skiljde sig helt från ramar som vi i västvärlden är vana vid. De åtta journalister som deltog i min studie hade varierande åsikter om yttrandefrihet..

SammanfattningDet här arbetet handlar om skolkuratorernas arbetssituation från skolkuratorers perspektiv, medbetoning på den nya skollagen som tillkom 2011. Genom att använda humankapitalteorin, är tankenatt förklara behovet av skolkuratorer och hur arbetsplatsen psykosociala miljö påverkar kuratorerpositivt och negativt. Genom en kvantitativ enkätstudie som skolkuratorer inom två län fick svara på,kunde svaren analyseras och förstås i en vidare bild. Skolkuratorerna i studien känner att de inte kanleva upp till skollagen och att det saknas ramar och förståelse över hus skolkuratorerna inomelevvården ska arbeta hälsofrämjande och förebyggande med de psykosociala frågorna inom skolan..

Informanterna beskrev i huvudsak det organisatoriska stödet och den utveckling som varit som positiv. Denna utveckling, med mindre machokultur tros ha kunnat vara en bidragande orsak till att stödet är mer accepterat och efterfrågas i större grad än tidigare. Vidare framgick vikten av återkoppling till händelsen. Den familjära gemenskapen med kollegan utgjorde ett stort, indirekt organisatoriskt stöd..

Under andra halvan av 1990-talet genomförde Försvarsmakten ett omfattande utbildningsprojekt kallat?Försvarsmaktskvalitet?, FMQ. Det övergripande syftet med projektet var att förändra organisationen till attbli mer förändringsbenägen, kvalitetsmedveten och effektiv. Projektet uppvisar stora likheter medmanagementteorier om organisatoriskt förändringsarbete och kan då undersökas som ett exempel på det.Men är det ett framgångsrikt exempel? Jag har undersökt dels hur projektet genomfördes genom att mätapersonalens attityd till FMQ och ambitionen i metodval.

Idag finns knappt någon produktion av kläder kvar i Sverige. Att svenska företag i konfektionsbranschen har tvingats lägga ner produktion i hemlandet beror framför allt på de höga kostnaderna. Länder i öst, kan idag tillverka kläder med likvärdig kvalitet och med ledtider som ständigt minskar. Det har gjort att svenska företag har valt att förlägga sin produktion där istället.I denna magisteruppsats har vi valt att inte undersöka de ekonomiska resultaten av en sådan förändring. Studiens syfte är istället att analysera de organisatoriska resultat och konsekvenser som omorganisationen i samband med nedläggning av produktion resulterade i.År 2004 lade Oscar Jacobson ner deras sista produktion, som då fanns i Sverige, och flyttade den till länder i öst.

Mitt syfte med detta examensarbete har varit att undersöka vilken syn klasslärare och modersmålslärare har på kollegial samverkan och vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter som de anser finns på vardaglig basis i skolan. Jag ville även undersöka lärarnas syn på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet. De frågeställningar som behandlas i examensarbetet är följande. Vilken syn har lärarna på kollegial samverkan mellan klasslärare och modersmålslärare? Vilka organisatoriska möjligheter och svårigheter för samverkan ser lärarna? Hur ser lärarna på modersmålsundervisningens betydelse för elevernas skolframgång och kulturella identitet? Jag har valt att göra en empirisk studie med kvalitativa intervjuer. Respondenterna är samtliga lärare varav fyra stycken är klasslärare och tre stycken är modersmålslärare.

InledningI grundsärskolan möter vi ofta mycket heterogena grupper, vars förutsättningar för kommunikation och samspel ibland är vitt skilda från varandra. Hur kan lärare som arbetar i skolan möta grundsärskoleelevernas skilda behov, utan att ge avkall på individens rätt att vara delaktig och utvecklas tillsammans med andra? SyfteSyftet är att genom teoretiska resonemang, studie i en grundsärskola med efterföljande analys, komma fram till barriärer och andra faktorer som kan försvåra eller utveckla delaktighet i grundsärskolans undervisning. TeorierArbetet med studien är inspirerad av hermeneutisk teoribildning och metod, samt sociokulturella lärandeteorier. Metod De kvalitativa metoderna i arbetsprocessen består av observationer i två klasser, två fokussamtal med skolledning och en intervju med pedagogerna för undervisningsgrupperna som omfattas av studien.ResultatAtt tillhöra en grupp och ett socialt sammanhang på skolan är ofta knuten till grundsärskolans lokaliteter och miljö.

Poesi är en konstform med få regler och fria ramar. Mjukvarukonstruktionär, tvärtemot poesin, baserat på ett rigoröst ramverk med strikta förhållningsregler. Här utforskas möjligheten att kombinera dessa discipliner och generera poesi med hjälp av mjukvara. Uppsatsen beskriver hur naturligt språk kan genereras och hur det genererade språket kan bilda poetiska texter med hjälp av kontexter och grammatiska regler. Det estetiska värdet på den genererade poesin undersöks utifrån en objektiv bedömning som sedan jämförs med en läsares subjektiva uppfattning.

Syftet med följande fallstudie är att undersöka vilka hinder och/eller möjligheter lärare upplever i det förändrade arbetssätt som redaktionsarbetsformen utgör. Undersökningen beskriver de förändringsprocesser som sker på individ- och gruppnivå, kopplat till sko-lan som organisation. Med hjälp av intervjuer, observationer och teoristudier har jag undersökt och försökt förstå vilka organisatoriska faktorer som utgör hinder och möjligheter i arbetslagets utvecklingsarbete. Resultaten visar på att både organisationsstrukturen och organisationskulturen påverkar förändringsprocessen för att arbeta enligt nya former och utgör även en del av de hinder och möjligheter lärarna upplever..

De flesta piratkopior som sprids har sitt ursprung i en subkultur som de inblandade själva kallar för kort och gott Scenen. Det är en verksamhet där olika grupper tävlar mot varandra i att vara först med att lägga ut en piratkopia av ett nytt spel, program eller film. Det är en starkt organiserad verksamhet där grupperna jobbar efter givna regler och ramar. Uppsatsens syfte är att dels reda ut hur verksamheten fungerar men också att se varför invididerna väljer att delta trots de stora risker som deras deltagande är förknippat med. Med hjälp av Bourdieu och Thornton försöker uppsattsen reda ut vad det är som värderas inom subkulturen och vad individerna får ut av sitt engagemang..

Syftet med uppsatsen var att undersöka elevers inställningar till matematik samt deras tillvägagångssätt när de löser matematikuppgifter av olika svårighetsgrad. Undersökningen vi genomfört består av två delar; en enkätundersökning utformad som ett prov och semistrukturerade intervjuer. Resultaten ledde oss till följande slutsatser: motivationen är central för elevernas prestationer i matematik och att problemlösningsorienterad matematikundervisning bör vara kärnan i matematiken då den ger möjligheten till att få en djupare förståelse för matematiken i stort. Denna problemlösning bör vara utan specifika ramar och metoder för att skapa en frimodig och kreativ problemlösare. .

Detta examensarbete är utfört i samarbete med System Andersson AB. Uppgiften var att undersöka huruvida det nuvarande verkstadssystemet, som i dagsläget är en Windowsapplikationen, skulle fungera som en webbapplikation. Webbapplikationen skulle bestå av ett antal begränsade funktioner som var instämpling/utstämpling, fungera som helskärm utan ramar från webbläsare, skapa rapporter samt fungera med pekskärm.Resultatet blev en väl fungerande webbapplikation där alla funktioner fungerar med undantag för skapandet av rapporter vilket inte stödes av utvecklingsverktyget.Rapporten ger den teoretiska bakgrunden och beskriver utvecklingen av webbapplikationen med bl.a. val av olika utvecklingsverktyg. Rapporten beskriver också hur webbapplikationen testats..