Läxan är ett omdebatterat fenomen med både anhängare och motståndare. Oavsett debattens riktning figurerar läxan i skolan, något de flesta lärare behandlar. Grundat i detta väcks frågan om vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 anger för att ge läxor.Studiens syfte var att studera och jämföra vilka motiv lärare i årskurs 1-3 samt 4-6 angav för att ge läxor. Frågeställningar som användes var vilka uppfattningar lärare har om läxor och dess funktion, i vilket syfte läxor ges samt vilka faktorer som påverkar läxgivandet i olika årskurser?Studien utgick från en kvalitativ intervjumetod, där man söker efter respondenternas motiv och uppfattningar kring ett fenomen.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress är något som orsakar problem i samhället, både för individer och för företag. I syfte att på organisatorisk nivå reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: Utifrån en kartläggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. Företagshälsovårdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbättringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.Avgränsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill säga kartläggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus på cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkätundersökningen är utanför ramen för denna uppsats.Metod: Kartläggningen utgjordes av två delar, en kvantitativ ansats i form av enkäten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. Enkäten skickades ut till totalt 331 fast anställda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

Kandidatuppsatsens syfte är att undersöka hur biståndshandläggare inom äldre-omsorgen tolkar och använder socialtjänstlagen i handläggningsprocesser. En kvalitativ forskningsmetod används och totalt har sex biståndshandläggare inter-vjuats.De frågeställningar som uppsatsen utgår ifrån är:? Hur tolkar biståndshandläggare portalparagrafen, värdegrundspara-grafen samt biståndsparagraferna i socialtjänstlagen?? Hur använder biståndshandläggare ovannämnda paragrafer i hand-läggningsprocesser?? Vilka möjligheter har biståndshandläggare att påverka sitt arbete och hur yttrar sig detta?Uppsatsen har en abduktiv ansats och de teorier som används är organisationsteori samt salutogent perspektiv. Centrala begrepp inom organisationsteori är makt, byråkrati och handlingsutrymme medan det individinriktade salutogena perspek-tivet fokuserar på begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet.Det empiriska materialet är indelat i fyra teman där resultaten presenteras; lag-tolkning och reflektion, subjektiv kontra objektiv lagstiftning, betydelse av rikt-linjer respektive organisation och ekonomi. Studiens övergripande resultat är att det förekommer variationer på hur biståndshandläggare tolkar socialtjänstlagen och att tolkningarna påverkar hur lagen används i handläggningsprocesser.

Bakgrund: Sjukfrånvaron i Sverige är hög i jämförelse med andra EU-länder.Långtidssjukskrivning till följd av stressrelaterade sjukdomar domineras av kvinnor.Det finns ett stort behov av en effektivare återgångsprocess till arbetslivet efter ensjukskrivning där olika insatser bör prövas och utvärderas. I vissa fall kan en neutralpart i form av en oberoende samordnare vara till hjälp för den sjukskrivne iåtergångsprocessen. Syfte: Syftet med studien var att beskriva kvinnors erfarenheter avmöten med arbetsgivarringens representant i återgångsprocessen till arbete, efter enstressrelaterad långtidssjukskrivning. Metod: Data insamlades genom kvalitativaintervjuer med tio kvinnor. Inklusionskriterer var att ha varit långtidssjukskriven förstressrelaterade sjukdomar, att ha varit i kontakt med en arbetsgivarring, samt att underåren 2007-2008 återgått till tidigare arbete eller annat lönearbete i en omfattning avminst 25 procent och ha arbetat under minst sex månader.

SammanfattningSyftet med denna studie är att beskriva och förstå verksamheten Steget på stadsdelsförvaltningen i Skarpnäck. I detta ingår att ingående beskriva hur verksamheten är organiserad och strukturerad och vad man faktiskt gör. Vidare ingår att identifiera målgruppen, interna och externa aktörer samt att förstå hur verksamheten implementerats i den befintliga organisationen.Stegets syfte är att stödja och hjälpa sjukskrivna personer med långvarigt försörjningsstöd att bli självförsörjande eller uppnå en högre grad av självförsörjning. Man har också som mål att upprätta samverkan med externa aktörer som berörs av målgruppen. Som teoretiskt ramverk har ett implementeringsteoretiskt perspektiv använts.

I förskolans uppdrag ingår att se den matematik förskolans yngsta barn utforskar. Min erfarenhet är att det inte alltid upplevs som omedelbart enkelt. Förskolan har dessutom att hantera ett delvis nytt matematiskt lärandeuppdrag. Syftet med den empiriska studien var därför att urskilja faktorer som pedagoger erfar påverkar möjligheter att se den matematik barn utforskar för att öka medvetenheten om vilka faktorer som påverkar pedagogers möjligheter att se det matematiska utforskandet och medvetenheten om vilka fortbildningsinsatser som kan vara betydelsefulla i sammanhanget.Analysen utgår från en fenomenografisk forskningsansats. En utgångspunkt för fenomenografin är att det sätt på vilket människan tar itu med problem speglar och förändrar förståelsen av inblandade fenomen och den situation i vilken fenomenen urskiljs.

Den 1 januari 2004 trädde Lag om Skydd mot olyckor (LSO) i kraft och ersatte därmed Räddningstjänstlagen. Ett av målen med den nya lagstiftningen var att tydliggöra skillnader i ansvar mellan olika aktörer. I syfte att förtydliga delar av den nya lagen utgav det dåvarande Svenska Räddningsverket ett allmänt råd (SRVFS 2004:3) där det bland annat står att fastighetsägare eller nyttjanderättshavare är skyldiga att bedriva ett systematiskt brandskyddsarbete i syfte att upprätthålla ett skäligt brandskydd samt att detta skall dokumenteras.Rapporten ämnar reda ut vad som bör ingå i dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete samt försöka ge en inblick i andra faktorer som kan ha en inverkan på riskhanteringsarbete i stort. Teorin har sedan applicerats i utformandet av det förslag till det systematiska brandskyddsarbete som skall bedrivas av Fasadelement Verkstads AB, ett mindre företag beläget i Luleå som bedriver legotillverkning av metallprodukter.Genom att tolka det allmänna rådet gällande systematiskt brandskyddsarbete samt litteratur och olika kommuners riktlinjer fastställdes att dokumentationen för ett systematiskt brandskyddsarbete bör innehålla följande:?Policy & Ansvar?Organisation?Beskrivning av verksamhet?Riskinventering och åtgärdsplan?Utbildning, information och övning?Instruktioner, regler och rutiner?Kontroll- och underhållsrutiner?Uppföljning och revision av dokumentationInförandet av ett systematiskt brandskyddsarbete till trots är det inte säkert att brandskyddet når en eftersträvansvärd nivå.

Samverkan mellan kommuner a?r na?got som varit en aktuell fra?ga fo?r svenska myndigheter under en la?ngre tid. Mer specifikt har en tydlig o?kning identifierats sedan kommunallagen tra?dde i kraft 1991 och samverkansformen visade sig mo?ta reella politiska behov pa? ett positivt sa?tt. Samtidigt har offentliga organisationer de senaste 15 a?ren ga?tt fra?n att fo?respra?ka skyddandet av information till att bli mer o?ppna och utbyta information o?ver organisatoriska gra?nser.Denna kvalitativa fallstudie underso?ker informationssa?kerhet i en interorganisatorisk samverkan mellan svenska kommuner.

BakgrundSmärta är en subjektiv och personlig upplevelse som varken kan bevisas eller motbevisas. Barn har inte samma kognitiva och språkliga förmåga som en vuxen person vilket gör dem till en riskgrupp för att bli underbehandlade eller ignorerade i sin smärta. I ljuset av detta är sjuksköterskans roll av yttersta vikt för en optimal smärtskattning och behandling för att på så sätt undvika de konsekvenser en obehandlad smärta kan föra med sig.SyfteSyftet var att beskriva faktorer som påverkar sjuksköterskans bedömning och behandling av smärta hos barn.MetodDen valda metoden är litteraturöversikt då författarna ansåg att det på bästa sätt skulle beskriva kunskapsläget inom det valda området samt belysa eventuella kunskapsluckor som kan ligga till grund för vidare forskning. I resultatet inluderades 16 vetenskapliga artiklar som hittades via sökning med hjälp av vedertagna söktermer i databaserna PubMed och CINAHL samt via manuell sökning.ResultatDe faktorer som inverkar på sjuksköterskans smärtskattning och smärtbehandling av barn delades upp i tre kategorier. Dessa är: barnet, sjuksköterskans egenskaper samt organisation.

ABSTRAKTI studien undersöktes hur mellanchefer upplever organisatoriska förändringar inom offentliga verksamheter, samt hur förväntade roller upplevs och hanteras av mellanchefer. Studien har utförts på olika verksamheter inom Borås Stad och Göteborgs Stad som under studiens gång bedrev förändringsarbete i kommunerna. Vi har genomfört kvalitativa intervjuer och haft ett hermeneutiskt perspektiv som utgångspunkt för att tolka intervjuerna. Intervjupersonerna hade olika tjänster som mellanchefer, närmare bestämt som verksamhetschef, enhetschef och rektor. Studien visade att trots en positiv uppfattning om organisationsförändringar, upplevde mellancheferna det även som negativ att de ställdes inför en osäkerhet om framtida arbetsuppgifter och arbetsbelastning.

Bakgrund: Barn till föräldrar med psykisk sjukdom har kallats ?de osynliga barnen? eftersom dessa barn lätt missas när det är föräldern som anses sjuk och i behov av vård. Dessa barn får inte det stöd de önskar och behöver. Barnets behov, förmågor och potential förändras under uppväxten och blir påverkade av den situation de lever i. Att leva som närstående till en psykiskt sjuk förälder är förknippat med oro, rädsla, skam och ansvar men även med förhoppning om förbättring och normalitet.

Informationssäkerhet är ett område som kommit att sättas alltmer i fokus hos organisationer. Tidigare har främst tekniska lösningar för att skydda viktig information fått uppmärksamhet, det är först på senare tid som informationssäkerhet har börjat uppfattas som ett komplext område som innefattar såväl tekniska, som organisatoriska och mänskliga faktorer. För att eftersträva en god informationssäkerhet inom organisationen bör ett grundligt arbete läggas på att utveckla informationssäkerhetspolicys och säkerhetsansvariga måste kontinuerligt utbilda och skapa medvetenhet hos anställda kring vilka hot som finns mot organisationen ifall informationssäkerhetsbestämmelser inte efterlevs.Huvudsyftet i föreliggande studie har varit att undersöka vilka faktorer som styr anställdas efterlevnad av informationssäkerhetspolicys. Ytterligare delsyfte har varit att undersöka hur den faktiska efterlevnaden av informationssäkerhetsbestämmelser avspeglar sig inom två vårdverksamheter i Landstinget i Östergötland. För att uppfylla studiens syfte har fallstudier genomförts där såväl observationer som intervjuer med personal legat till grund för datainsamlingen.Resultatet visar att säkerhetsmedvetandet och efterlevnaden av säkerhetsbestämmelser inom de undersökta organisationerna är tämligen god, men det finns skillnader i graden av efterlevnad.

De första reglerna om ränteavdragsbegränsningar trädde i kraft den 1 januari 2009, men trots de regler som då infördes fanns det möjlighet att undgå bolagsbeskattning i Sverige med hjälp av s.k. räntesnurror. Denna möjlighet utnyttjades av bolag i intressegemenskap varför en skärpning av reglerna infördes den 1 januari 2013.Den nya huvudregeln innebär att alla lån i en intressegemenskap omfattas av reglerna. Huvudregeln får anses vara tämligen lättillämpad och har inte heller diskuterats något avsevärt i praxis. Dock har en av kompletteringsreglerna, den s.k.

Hur samverkar de nationella folkhälsomålen med fysisk planering, och på vilket sätt kan folkhälsomålen beaktas för att förbättra förutsättningarna för ökad fysisk aktivitet hos barn? Denna studie är en fallstudie i Hjo kommun. Studien tar utgångspunkt i kommunens folkhälsoproblematik som visar att det finns en hög förekomst av övervikt hos barn. Intentionen är att undersöka vilka organisatoriska processer som kan underbygga det kommunala arbetet med folkhälsomålen, liksom att ta reda på vilka faktorer i den fysiska miljön som skapar förutsättningar för barns fysiska aktivitet. Avsikten med studien har varit att skapa ett underlag för Hjo kommuns översiktliga planering.

Hans Nilssons Åkeri AB är ett transportföretag inom koncernen LBC Bolagen i Nordöstra Götaland. Företaget transporterar främst gods från Lantmännen, betongväggar och hus. Företaget har tio anställda, utöver arbetsgivaren, varav en är transportledare. Studiens syfte var att kartlägga det systematiska arbetsmiljöarbetet på Hans Nilssons Åkeri AB för att vidare kunna utföra grundläggande undersökningar. Undersökningarna, i form av PLIBEL, ASA, intervjuer och enkäter, utgjorde grunden till åtgärdsförslagen och dokumenten för det systematiska arbetsmiljöarbetet.