Syftet med studien Àr att undersöka mellanchefernas upplevda situation vid en organisationsförÀndring i samband med ett uppköp. Detta kommer att undersökas utifrÄn ett identitetsperspektiv dÀr fokus ligger pÄ mellanchefernas identitetsskapande processer.Metoden Àr av kvalitativ natur och utgÄr ifrÄn en anonymiserad fallstudie. Studien bestÄr av djupintervjuer med fem mellanchefer. Vi har Àven utfört observationer dÄ vi under tidsperiod vistats i företaget. I vÄr fallstudie har vi strÀvat efter att vara aktörsorienterade för att kunna identifiera och förstÄ signifikanta aktörers verklighetsuppfattning.

Studiens syfte var att undersöka sjuksköterskors upplevelser av att ge stöd till anhöriga till patienter inom palliativ hemsjukvÄrd.Designen var deskriptiv med en kvalitativ ansats. Informanterna var strategiskt utvalda och bestod av fem sjuksköterskor som arbetade i ett palliativt hemsjukvÄrdsteam i Upplands lÀn. Bandinspelade personliga intervjuer analyserades med en kvalitativ innehÄllsanalys.Sjuksköterskorna upplevde att deras arbete kÀndes meningsfullt och utvecklande. Att arbeta i team var en mycket positiv aspekt. De svÄrigheter som framkom handlade om att anpassa sig efter olika situationer.

De senaste tv? ?ren har medf?rt betydande f?r?ndringar i den makroekonomiska milj?n, b?de globalt och i Sverige. En l?ng period av gynnsamma styrr?ntor gav f?rdelar ?t fastighetsbolag, men den ?kade inflationen under den senaste perioden har lett till markant h?jning av styrr?ntan. I en tid av ?kad f?rsiktighet fr?n banker vid utl?ning och h?g efterfr?gan p? kapital, har stora svenska fastighetsbolag v?nt sig till kreditmarknaden genom f?retagsobligationer.

MÄlet med den hÀr uppsatsen Àr att undersöka om skolan Àr en del av verkligheten i den bemÀrkelsen att so-lÀrarna anvÀnder sig av studiebesök och mÀnniskomöten inom sina so-Àmnen pÄ högstadiet. Genom kvalitativa intervjuer har jag frÄgat fyra elever respektive fyra lÀrare vad de anser i den hÀr frÄgan. NÀr det gÀller elevernas uppfattning sÄ visade resultaten att de uppskattar olika former av studiebesök och mÀnniskomöten inom de olika so-Àmnena och de har kvarstÄende minnen frÄn olika utfÀrder och besök av personer pÄ skolan. Resultaten visade ocksÄ att hÀlften av de utfrÄgade eleverna Àr nöjda med hur dagens so-kunskap förmedlas. LÀrarna dÀremot vill göra mer Àn vad de anser sig ha möjlighet till.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Vi avser studera operativa team inom poliskÄren, vad som gör dessa effektiva samt den kontext i vilken de existerar. Vi vill ocksÄ undersöka huruvida eventuell diskrepans föreligger mellan teori och praktik inom omrÄdet teameffektivitet. För insamlandet av empirisk data för denna uppsats har vi tillÀmpat en kvalitativ ansats. VÄr huvudsakliga metod för datainhÀmtning Àr personliga intervjuer. VÄr teoretiska referensram utgörs av Maslows hierarki, McGregors gruppteori, Belbins rollstrukturer för effektiva team, Kotters Ätta steg för strategiska förÀndringsarbete samt Golemans teori kring emotionellt ledarskap och emotionell intelligens.

NÀr vi tog kontakt med AB Halmstads Gummifabrik uttryckte de ett behov kring att kunna stÀrka tillhörigheten och minska den organisatoriska tvetydigheten hos den inhyrda personalen. De individer som hyrs in via bemanningsföretag har idag till skillnad frÄn tidigare blivit en accepterad del av arbetskraften. Studien syfte har varit att empiriskt undersöka vad som Àr centralt, för sÄ vÀl företaget som för inhyrd, vid kundföretagets introduktion av inhyrd personal. Vidare har vi Àven utifrÄn resultatet och tidigare forskning analyserat hur arbetsgivaren vid introduktionen kan arbeta för att motverka eventuell organisatorisk tvetydighet för den inhyrda personalen.Studiens empiriska material har samlats in genom sex stycken kvalitativa intervjuer med arbetsledning, inhyrd personal, tillsvidareanstÀlld personal och fackliga representanter. Under studiens gÄng har vi Àven genomfört en observation pÄ arbetsplatsen. Resultatet visar att introduktionsutbildningens utformning Àr av stor vikt dÄ den i slutÀndan pÄverkar organisationsidentiteten.

I detta examensarbete undersöktes förutsÀttningarna och viljan till förÀndring av skolgÄrdar i Upplands VÀsby kommun till sÄ kallade Gröna skolgÄrdar. Som Grön skolgÄrd definieras en skolgÄrd dÀr skolans utemiljö innehÄller estetiska, miljömÀssiga och pedagogiska funktioner.AnvÀndningen av skolgÄrden som plats för konkret lÀrande Àr intressant ur en utomhus-pedagogisk synvinkel. DÀrför belyses i en första teoretiska del utomhuspedagogikens bildningshistoriska och pedagogiska rötter och Àven utomhuspedagogikens dolda stÀllning i lÀroplanen.Undersökningens andra empiriska del omfattar utvÀrderingen av en enkÀt om skolgÄrden som delades ut till Runbyskolans elever och personal. Svaren visar pÄ ett stort engagemang och bra idéer och att elever och personal har en realistisk uppfattning av skolgÄrdens nulÀge och förÀndringspotential. EnkÀtsvaren jÀmfördes med ansökningar och förslag till skolgÄrdsförÀndring frÄn andra skolor i kommunen och stÀlldes i kontext till kommunens organisation och förvaltning.Undersökningen visade att viljan till skolgÄrdsförÀndring finns och förutsÀttningarna för Gröna skolgÄrdar i Runbyskolan och hela Upplands VÀsby kommun Àr bra, men att det kanske behövs organisatoriska förÀndringar i ansvarsfördelningen betrÀffande skolgÄrdsarbete som redan har genomförts i nÄgra andra kommuner i Sverige för att nÄ snabbare synliga resultat..

SammanfattningFörskolans lÀroplan, Lpfö 98 (2010), och förskoleklassens och grundskolans lÀroplan, Lgr11, visar pÄ vikten av att förskolan, förskoleklassen och skolan ska strÀva efter ett brasamarbete. Detta leder till det hÀr examensarbetets syfte som handlar om att undersökasamverkan mellan de tre skolformerna förskola, förskoleklass samt grundskola. För attuppfylla syftet har utgÄngspunkterna för studien varit vad förskollÀrare och lÀrare iförskoleklass och grundskola anser om samverkan. TillvÀgagÄngssÀttet för att uppnÄstudiens syfte och framstÀlla ett resultat har varit ett utskick av webbenkÀter tillförskollÀrare och lÀrare i förskoleklass och grundskola i tvÄ kommuner. Resultatet Àrbaserat pÄ totalt 79 respondenters besvarade enkÀter.Resultatet som redovisas i denna studie tyder pÄ att samverkan anses vara viktigt och attdet har en betydelse för verksamheten inkluderat barnen och respondenterna sjÀlva.Respondenterna ser bÄde möjligheter vid samverkan och svÄrigheter som kan uppstÄ.Samverkan ger möjligheter för lÀrarna att utbyta information om verksamheterna och ta tillsig ny kunskap.

Föreliggande studie belyser den arbetslivsinriktade rehabiliterarens egen uppfattning om sin yrkesroll och eventuella rollkonflikt som kan uppstÄ, genom att yrkesrollen innefattar en dubbel roll, att bÄde vara myndighetsperson och ?hjÀlpare?.Vi valde att göra en kvalitativ undersökning och genom Ätta intervjuer med yrkesverksamma inom den arbetslivsinriktade rehabiliteringen fick vi fram vÄrt empiriska material.Detta bearbetades sedan genom att vi till viss del anvÀnde Grundad teori som metod.Resultatet pÄvisar att det existerar varierande uppfattningar om den dubbla yrkesrollen och upplevelse av rollkonflikt. Genom ett tydligt och respektfullt bemötande gentemot de individer man arbetar med och stöd inom den egna verksamheten hanteras en eventuell rollkonflikt. Faktorer som pÄverkar yrkesrollen och dess utförande och dÀrmed har inverkan pÄ rollkonflikt Àr samverkan med andra myndigheter, arbetsmarknaden och stÀndigt förÀnderliga politiska och organisatoriska krav och riktlinjer.VÄr teoretiska inspirationskÀlla har varit Erving Goffmans dramaturgiska rollteori. I denna jÀmstÀlls verkligheten med en teaterförestÀllning dÀr individen framför olika roller.Denna teori passade dÀrför bra att applicera pÄ vÄr studies resultat eftersom vi studerat yrkesroll och rollkonflikt..

Under hösten 2013 genomförde vi en tidsstudie bland enhetschefer i en kommunal organisation. Resultatet visade bland annat att enhetscheferna spenderade mycket tid pÄ att utföra administrativa arbetsuppgifter, som frÀmst rörde personaladministration och dokumentation av sina verksamheter. Enhetscheferna ansÄg sjÀlva att den hÀr typen av arbetsuppgifter ökat eller förÀndrats markant de senaste Ären. En konsekvens som framhölls var att det nÀra ledarskapet hamnade i skymundan. Forskning pÄ enhetschefer samt administration styrker upplevelsen som framkom i tidsstudien. Syftet med uppsatsen Àr att undersöka vilka faktorer som kan pÄverka en enhetschefs administrativa arbetsuppgifter.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.

Inom vÄrdomrÄdet hanteras en stor mÀngd kÀnslig information och den bör finnas tillgÀnglig utan organisatoriska hinder. MÄnga vÄrdanstÀllda fÄr snabbare och enklare tillgÄng till information genom informationsteknik (IT), men IT stÀller Àven nya krav pÄ medvetandet om informationssÀkerhet.Den i detta arbete studerade litteraturen menar att anvÀndarna Àr den största orsaken till att brister uppkommer i informationssÀkerheten. Det kan bland annat förebyggas genom upprÀttande av informationssÀkerhetspolicy samt genom att ge information till och utbilda anvÀndaren vid införande av informationssystem.Syftet med arbetet var att faststÀlla hur anvÀndare av datorjournaler pÄverkas av kraven pÄ informationssÀkerhet och hur anvÀndarna pÄverkar informationssÀkerheten. Vidare var syftet att ta reda pÄ om de rekommendationer som Datainspektionen gett ut efterföljs av anvÀndarna. Observationer och intervjuer med vÄrdpersonal har legat till grund för att uppnÄ arbetets resultat.