Allt fler yrkesgrupper efterfrÄgar kompetens i kognitiv beteendeterapi. Handledning i metoden ges idag Àven utanför det kliniska omrÄdet. Trots detta saknas en modell för hur denna KBT orienterade handledning ska utformas. TeorigenomgÄngen har visat att modeller och teorier om handledning har skapats utifrÄn praxis och perspektiven pÄ handledning Àr mÄnga. Syftet med studien var att beskriva centrala aspekter i KBT orienterad grupphandledning.

Under 2000-talet verkar flera företag i en konkurrensutsatt miljö och vikten av begreppen kundnöjdhet och servicekvalitet har Äterigen aktualiserats. En av de branscher dÀr kon-kurrensen tilltar Àr restaurangbranschen och olika konsumenter efterfrÄgar olika erbju-danden. Ett vanligt förekommande sÀtt att öka konkurrensförmÄgan Àr genom en nisch-ning och ett globaliserande av konceptet, detta Àr sÀrskilt vanligt inom snabbmatsbran-schen. Det finns flera olika anledningar att besöka en restaurang och olika konsumenter har olika uppfattning om vad en god service innebÀr. Det Àr dÀrför viktigt att förstÄ vilka branschspecifika aspekter som ger upphov till kundnöjdhet.

MĂ€nniskors val och beslut har alltid fascinerat mig. Hur Ă€r det möjligt att vissa beslut och val kan te sig fullstĂ€ndigt ologiska och oförvĂ€ntade medans andra val och beslut kan man nĂ€stan sĂ€ga Ă€r förutsĂ€gbara? Vad Ă€r det jag kĂ€nner igen och inte kĂ€nner igen och varför?  Är det för att jag tillhör samma kön? Eller Ă€r det för att jag Ă€r frĂ„n en annan kultur med andra vĂ€rderingar och normer? Har vi samma genetiska bas med identiska uttryck och förhĂ„llande? De dogmer och förklaringar som finns och existerar i vĂ„r nĂ€rvaro rörande varför vi gör vĂ„ra val och beslut har lĂ€nge för mig kĂ€nts som ett distanserat och frĂ€mmande sĂ€tt att se mĂ€nskligheten. DĂ€rför har jag beslutat att försöka fördjupa mig i Ă€mnet genom att titta pĂ„ och jĂ€mföra nĂ„gra av de religiösa, filosofiska och naturvetenskapliga teorierna och dĂ€r hitta en möjlig förklaring som kan ge mig en större insikt i varför jag vĂ€ljer som jag gör och du vĂ€ljer som du gör. Är det en allvetande agent som har betydelse inför vĂ„ra val? Är det samhĂ€llet och kulturen vi lever i som spelar roll? Är det mitt genetiska arv?.

Studiens tvÄdelade syfte motiveras utifrÄn rÄdande oenighet och förvirring kring hur gruppkohesion bör definieras och mÀtas. Det första syftet var att konstruera och testa ett formulÀr avsett att mÀta olika typer av kohesion. FormulÀret kom att innehÄlla 12 olika aspekter av kohesion baserade pÄ tidigare studiers konceptualiseringar av begreppet. FormulÀret undersöktes (N=404) utifrÄn frÄgestÀllningen: Vilka psykometriska egenskaper har kohesionsaspekterna i formulÀret? FormulÀret uppvisade acceptabla psykometriska egenskaper.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Idag finns det inga regler i Sverige fo?r hur ha?llbarhetsarbete ska redovisas vilket har resulterat i att redovisningen av ha?llbarhetsarbete ser olika ut fo?r olika fo?retag. Den ha?r studien har underso?kt vilka delar av ha?llbarhet svenska fo?retag redovisar och till vilken grad samt hur redovisningen har fo?ra?ndrats o?ver tiden. Vidare har den underso?kt vilka fo?rklaringar som kan ligga till grund fo?r resultatet.

Bakgrund. Enligt den nya kompetensbeskrivningen för anestesisjuksköterskor framgÄr bland annat att anestesisjuksköterskan ska ha kompetens att övervaka och följa upp ventilation och cirkulation hos sina patienter. Det har lÀnge varit vanligt att anvÀnda volymkontrollerad ventilation (VCV) till patienter som genomgÄr bukkirurgi. Nu finns det ett annat alternativ, tryckkontrollerad ventilation (PCV). Det Àr ett omdiskuterat Àmne huruvida det mer traditionella VCV eller det senare PCV ska tillÀmpas pÄ patienter som genomgÄr bukkirurgi.

I lÀroplanen för förskolan (Lpfö 98/10) lyfts vikten av att pedagoger kontinuerligt dokumenterar och utvÀrderar den pedagogiska verksamheten. Syftet med denna studie Àr att syliggöra förskolepersonals olika uppfattningar av pedagogisk dokumentation samt kritiska och etiska aspekter. Studien Àr utformad frÄn en fenomenografisk ansats vilket innebÀr att individers uppfattningar Àr i fokus. Studien Àr baserad pÄ sex pedagogers uppfattningar av arbetssÀttet.  Resultatet tyder pÄ att det finns olika sÀtt att se pÄ vad pedagogisk dokumentation innebÀr och vad dess syfte Àr. Reflektion uppfattas vara en central del och Àr avgörande för om dokumentationen Àr pedagogisk eller ej.

DÄ derivata Àr ett viktigt begrepp inom avancerad matematik Àr det viktigt att eleverna pÄ gymnasiet ges goda möjligheter att lÀra sig detta. Detta faktum, liksom att olika lÀroböcker ofta intar en central plats i den svenska matematikundervisningen, har lett fram till Àmnesvalet för denna studie, vilken utgörs av en analys av hur derivata introduceras i tre olika lÀroböcker i matematik. Analysen har gjorts utifrÄn ett variationsteoretiskt perspektiv, vilket innebÀr att man betraktar de egenskaper som Àr viktiga för förstÄelsen av ett begrepp och skapar variation kring dessa sÄ kallade kritiska aspekter. Ett mÄl med studien var Àven att försöka utröna om det finns en överensstÀmmelse mellan vad som anses kritiskt för lÀrande av derivata i de tre böckerna, vilka dessa i sÄ fall Àr och om det Àr nÄgon skillnad i hur tydligt de olika lÀroböckerna lyckas presentera dessa aspekter. Resultatet visar att alla tre böckerna fokuserar pÄ i stort sett samma aspekter, men att det finns skillnader i hur detta görs.

Ett infomationssystem kan ses som en mÀnsklig konstruktion. Med detta menas att upplÀgg av informationsbehandlingen Àr utarbetad av mÀnniskor. Det Àr Àven mÀnniskor som ansvarar för hur systemet fungerar och tar initiativ till förÀndringar av det. Utveckling och införande av datasystem, ofta kallat systemutveckling, Àr en process innehÄllande ett antal steg. Ett av dessa steg innefattar designen av ett informationssystem och kallas designprocess.

Med utgÄngspunkt frÄn Fordonsprogrammet, inriktning Transport, diskuteras i denna studie olika aspekter runt dokumentation - rörande elevers APU. Hur utförs dokumentationen idag, vad dokumenteras samt för vem Àr dokumentationen egentligen till för? Genom studien vÀxer tre tydliga och bakomliggande aspekter eller dimensioner fram att ta hÀnsyn till vid val av dokumentationssystem. Sist i studien föreslÄs dessutom en dokumentationsmodell som innefattar alla tre dimensionerna: elevrÀttsligt, pedagogiskt och samhÀlleligt..