Komplexitetsteori ger ett nytt synsätt på hälso- och sjukvårdens organisation, vilken beskrivs som ett komplext adaptivt system, vars ingående delar står i en inbördes relation till varandra och interagerar i dynamiska, icke linjära mönster. Detta synsätt kontrasterar mot det mer traditionella som ser sjukvården som en hierarkisk och linjär organisationsstruktur. Denna litteraturstudie har som syfte att beskriva hur omvårdnad kan påverkas av en organisationsstuktur präglad av teorin om komplexa adaptiva system. Elva artiklar granskades och analyserades, varvid fyra teman framträdde: ledarskap och medinflytande, samverkan, intellektuell mångfald och informationsflöde. Resultatet visar att omvårdnadsproblem uppmärksammades och åtgärdades snabbare på enheter som organiserats med fokus på medarbetarnas delaktighet och där ledarskapet främjat en hög grad av samverkan inom och mellan vårdens olika professioner samt verkat för ett klimat där alla medarbetare fritt kunde framföra och delge sina åsikter.

Handlingsplan ingår i det systematiska arbetsmiljöarbetet. Det systematiska arbetsmiljöarbetet ska finnas på alla svenska arbetsplatser. Handlingsplanen är ett dokument där mål och strategier som företagen ska följa upp gås igenom..

Denna kvalitativa intervjustudie söker svar på frågan hur rehabiliteringsarbetet med kommunalanställda som är långtidssjukskrivna på grund av mental ohälsa i Burlövs Kommun fungerar. Detta arbete sker i samverkan mellan flera aktörer och studeras därför som ett projekt där de olika aktörerna utgör projektets deltagare. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av de teoretiska analysverktygen Rationalitet, Verklighet och Makt.Studien visar på brister i rehabiliteringsarbetet som framförallt beror på en ojämnlik maktfördelning inom projektet. Arbetsgivarens syn på sjukskrivning, mental ohälsa och rehabilitering styr i hög grad projektets början, riktning och slut och flera av de övriga projektdeltagarna upplever därför att deras kunskap och möjligheter att bedriva en god rehabilitering ignoreras. Inte minst gäller detta de sjukskrivna själva som känner sig misstrodda, övergivna och pressade i rehabiliteringsarbetet, vilket förvärrar och försvårar deras aktiva väg tillbaka till arbete och långsiktig hälsa..

Specialförband nyttjas allt mer i dagens konflikter och det organisatoriska innehållet i specialförbandssystem skiljer sig åt, där vissa länder har utökat sitt system med lätt infanteri i en understödjande roll. Detta skapar ett behov för Sverige att analysera andras erfarenheter avseende nyttjande av understödjande infanteriet.Syftet med denna studie är att bidra med ökad förståelse avseende de för- och nackdelar som uppkommer på taktisk nivå när understödjande infanteri nyttjas vid specialoperationer.Denna studie använder ett teoretiskt analysramverk bestående av McRavens teori och de principer han har utvecklat kring specialoperationer.Undersökningen visar sammanfattningsvis att understödjande infanteriet bidrar till en in-satsstyrkas samlade effekt och förmåga, samt att de möjliggör för kärnförbanden att lyckas med huvuduppgiften. Resultatet i en specialoperation påverkas genom samtliga prestationer av den personal och de förbandsenheter som ingår i specialoperationen..

Tidigare forskning finner det angeläget med vidare studier gällande lokala organisationsförhållanden för anmälningspliktigaprofessioner. Studien syftar därför till att kartlägga hur rektorer som ansvarar för årskurs 7-9 på kommunala grundskolor ien kommun i norra Sverige ser på skolans ansvar när barn far illa eller då det finns misstanke om att ett barn far illa. Utöverdetta studeras även hur rektorerna resonerar kring barn som far illa eller misstänks fara illa samt skolans rutiner ochtillvägagångssätt i samband med detta. Fyra kvalitativa intervjuer av semistrukturerad karaktär ligger till grund för studienoch intervjuerna har därefter analyserats med hjälp av en kvalitativ innehållsanalys. Resultatet visar att barn som far illa ansesvara ett brett begrepp och att det i många situationer är svårt att avgöra om ett barn far illa eller inte.

Inom jordbrukets primärproduktion pågår idag en utveckling, där företagen blir allt större. En stor del av denna expansion sker inom nuvarande företagsstruktur. Ett allt vanligare sätt är dock att lantbrukare expanderar genom samverkan. Den mest långtgående formen av samverkan är när lantbrukare bildar gemensamma driftsbolag. Detta innebär i många fall att flera tillgångar blir ägda gemensamt samt att investeringar i varierande grad blir relationsspecifika.

SammanfattningEn central uppgift för förskollärarna är att i nära samarbete med vårdnadshavarna stimulera och vägleda barnen (Skolverket, 2010). Förskolans arbete med barnen skall ske i ett nära och förtroendefullt samarbete med vårdnadshavare. För ett nära samarbete mellan förskola och hem kan daglig överlämning mellan förskolan och hemmet förväntas ha betydelse. Syftet med mitt arbete är att undersöka hur ett gott samarbete mellan förskollärare och vårdnadshavare kan etableras. Vad behöver förskollärare för att etablera ett gott samarbete med vårdnadshavare oavsett kön, kulturell- eller social tillhörighet?Arbetet bygger på enskilda intervjuer med 4 vårdnadshavare och 4 förskollärare.

Syftet med uppsatsen är att utvärdera projektet Utmaningen och huruvida samverkan fungerar mellan de interna och externa aktörerna som är involverade i projektet. Utmaningen är ett projekt i Kungsbacka Kommun som arbetar speciellt för att ungdomar som befinner sig på institutioner ska kunna få vård och behandlingar på hemmaplan. Projektet riktar sig även mot att förhindra att ungdomar som befinner sig i riskzonen ska behöva placeras på institutioner. De ungdomar som berörs inom projektet Utmaningen ska ha varit placerade på institution för eget beteende. Projektet Utmaningen har en projekttid till senhösten 2012 och därefter avgörs om projektet ska implementeras i Kungsbacka Kommun.

Ett studieområde inom arbetspsykologin utgörs av yrkesvalspsykologin. Yrkesvalet kan påverka på både individ- och organisatorisk nivå. Syftet med denna studie var att undersöka och beskriva varför skolkuratorer har valt detta specifika yrke. Påverkades valet av yrke av individuella arbetsrelaterade behov och personlighetstyp? Ansåg skolkuratorerna att de fick använda sig av sina arbetsrelaterade behov i yrkesvardagen? Ett personlighetsinventorium, ett självskattningsformulär och en intervju var de metoder som användes i studien.

I studien kommer ni att få ta del av förskollärares och vårdnadshavares olika upplevelser kring inskolning. Syftet är att synliggöra det arbete som sker i samband med inskolningen, samt hur verksamheten planeras inför och utvärderas.Studien är uppbyggd på en kvalitativ metod. Det för att kunna undersöka och ta reda på mer kring inskolning och de olika metoder som används. Intervjuer användes som undersökningsmetod och totalt genomfördes åtta intervjuer. Fyra intervjuer var med vårdnadshavare som precis genomgått en inskolning och fyra var med förskollärare kring deras arbete med inskolningsprocessen.

Studien tog sin utgångspunkt i att äldre som möter äldreomsorgen idag är en alltmer heterogen grupp i fråga om livsstil och sexuell identitet. Trots att även gruppen äldre HBTQ- personer (homo, bi, trans, queer) är heterogen så visar forskning på att det inom gruppen finns särskilda behov när det kommer till vård och omsorg. Gruppen delar erfarenheter av att växa upp i ett homofientligt samhälle, där homosexualitet har varit både olagligt och klassat som en psykisk sjukdom. Många har upplevelser av diskriminering grundad på sexuell läggning i kontakten med vård och omsorg, erfarenheter som kan komma att påverka vidare kontakt med sektorn och därmed känslor inför äldreomsorgen. Syftet med studien var att undersöka hur förutsättningarna ser ut för ett integrerat HBTQ-perspektiv i äldreomsorgen genom att: 1) studera samverkan och styrning i implementeringsprocessen och 2) urskilja förutsättningar, attityder och värderingar hos tillämparna som har potential att påverka implementeringen.

Förskolans och skolans styrdokument beskriver de skyldigheter dessa verksamheter har gentemot barn i behov av särskilt stöd. Förskolan och skolans pedagogiska verksamheter skall anpassas utifrån varje barns behov och förutsättningar. Syftet med denna studie var att med hjälp av bandinspelningar skapa insikt och ökad förståelse för hur bilden av barnet som bedöms vara ?i behov av särskilt stöd? konstrueras och hur samverkan sker kring dessa barn. Studien är kvalitativ där fyra möten med specialpedagoger under handledning med resurs/pedagog spelades in.

Nilsson Marlene & Zanjani Nafiseh (2009). Språkets betydelse för samverkan mellan skola och hem (The importance of language for interaction between school and home). Skolutveckling och ledarskap, Specialpedagogik, Lärarutbildningen, Malmö högskola. Syftet med denna undersökning är att belysa betydelsen av föräldrarnas kunskaper i svenska språket för samverkan med skolan och barnens lärande i till exempel matematik. Undersökningsmetoderna är både kvantitativa och kvalitativa. Dessa består av enkäter till föräldrar med annat modersmål än svenska och intervjuer med två lärare och tio SFI ? pedagoger.

Förändringar i organisationer är komplexa processer. Ofta tasutomstående konsulter in för att hjälpa till att utföra förändringar.I detta arbete har konsultföretaget Lotscenters® hantering av demotstånd som uppstår vid organisatorisk förändring studeratsoch även vilka motstånd som metoderna reducerar.En teoretisk modell som främst bygger på Kotters ochSchlesingers® teorier har använts. Den empiriska informationenhar hämtats från intervjuer med konsulter från Lots® och ävenmed en person från Arla foods, kund till företaget.Enligt resultatet av undersökningen tränar Lots® ledningen ochvissa utvalda personer i organisationen till att effektivt utföraförändringen. De inför också målstyrning som system iorganisationen. Träningen och målstyrningen har en indirektverkan på motstånden.

Affärssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhålls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock på att affärssystem både kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. Få empiriska studier har genomförts vad gäller affärssystems påverkan på organisationers flexibilitet och forskningen är splittrad vad gäller affärssystems påverkan på flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats är att illustrera och förklara hur ett affärssystem påverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förändringsmodell.