Sök:

Sökresultat:

342 Uppsatser om Organisatorisk rättvisa - Sida 14 av 23

Elevers tankar om studiero och ordningsregler : en kvalitativ intervjustudie i Ärskurs fem

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

NÀr ett barn insjuknar i cancer : förÀldrar och syskons upplevelse

Bakgrund: Stress, utmattningssyndrom och sjukskrivningar har setts öka under de senaste Ärtiondena inom hÀlso- och sjukvÄden. Kraven pÄ hÀlso- och sjuk-vÄrdspersonal var stora och sjuksköterskor sÄg arbetsbelastningen som den största orsaken till stress vilket hade ett negativt inflytande pÄ arbetstillfredsstÀllelsen. Syfte: var att belysa preventiva ÄtgÀrder mot stress och utbrÀndhet bland sjukskö-terskor. Metod: En litteraturstudie genomfördes och litteratursökningen gjordes i databaserna PubMed, PsycInfo och Cinahl. Sexton artiklar kvalitetsgranskades och analyserades textnÀra.

Grön IT hos svenska kommuner

Uppsatsen syftar till att undersöka vilka skillnader som föreligger i grad av anvÀndande av ekologiskt hÄllbara IT-lösningar i den interna verksamheten hos svenska kommuner utifrÄn förekomst av styrdokument inom omrÄdet samt kommunstorlek i antal invÄnare. Med ekologiskt hÄllbara IT-lösningar Äsyftas ageranden, beteenden, infrastruktur och system som kan kopplas till miljöarbete inom IT-­verksamhet eller dÀr IT anvÀnds som miljöÄtgÀrd i övrig verksamhet. Datainsamling har skett via en utfÀrdad enkÀt riktad till Sveriges kommuner. Respondent för respektive kommun har bestÄtt av en enskild individ med insikt i dels kommunens IT­-verksamhet men Àven i hur kommunens miljöarbete inom IT fungerar pÄ en organisatorisk nivÄ. Datainsamlingen har genererat kvantitativ data om i vilken utstrÀckning olika ekologiskt hÄllbara IT-lösningar anvÀnds i respektive kommun.

VarumÀrken - Varför har företag problem med dem? : En studie i vilka problem varumÀrkesbyrÄer identifierar som vanliga hos kundföretag och varför.

VarumÀrken Àr viktiga för företags vara eller icke vara. Ett företag vars varumÀrke Àr dÄligt eller döende kan gÄ samma öde till mötes som varumÀrket. DÀrför Àr det förvÄnande att, enligt en undersökning gjord av en varumÀrkesbyrÄ publicerad i en branschtidning, marknads- och informationschefer i Stockholm har dÄlig koll pÄ sitt varumÀrke. I vÄr studie undersöks vilka problem som kundföretag oftast har nÀr de söker hjÀlp av en varumÀrkesbyrÄ. Vi försöker sedan att identifiera varför, och möjliga lösningar för att lösa eller förminska dessa problem.

Den professionella handlÀggaren : En studie av personliga handlÀggare pÄ FörsÀkringskassan

De personliga handlÀggarna pÄ FörsÀkringskassan har en grundlÀggande betydelse för hur sjukförsÀkringen fungerar eftersom de Àr ansvariga för att implementera sjukförsÀkringens lagar och regler i praktiken. Det finns omfattande regelverk som styr hur sjukförsÀkringen ska handlÀggas men för den enskilda handlÀggaren finns det alltid ett handlingsutrymme i specifika fall och för sjukförsÀkringens legitimitet Àr det viktigt att handlÀggaren kan hantera detta handlingsutrymme. HandlÀggaren mÄste kunna sÀkerstÀlla en rÀttssÀker, likvÀrdig och effektiv process inom ett omrÄde dÀr generella regelverk ska appliceras för att bedöma individers förutsÀttningar, arbetsförmÄga och behov av samordning. Under 2000-talets första decennium blev handlÀggningsproceduren föremÄl för ett omfattande förÀndringsarbete. Huvudambitionen var att öka handlÀggningens likformighet och undanröja regionala bedömningskulturer som etablerats i den tidigare organisationen. För att uppnÄ detta har det genererats en ambition om att skapa en organisation som Àr mer professionell.

Information Overload - ett problem inom akutsjukvÄrden?

Information overload förekommer pÄ alla arbetsplatser dÀr informationsbearbetning Àr viktigt för arbetsprocesserna. I vissa fall kan information overload medföra allvarliga konsekvenser bÄde för den enskilda medarbetaren och för verksamheten i stort. PÄ akutmottagningen pÄ Centrallasarettet i VÀxjö har sjuksköterskorna en viktig roll som samordnare av den information som anvÀnds i patientarbetet. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka vilka faktorer som frÀmst orsakar information overload hos sjuksköterskorna pÄ akutmottagningen CLV, samt att undersöka hur fenomenet IO pÄverkar vÄrdkvaliteten.Under mars och april 2007 genomfördes intervjuer med sju sjuksköterskor pÄ den aktuella akutmottagningen utifrÄn en frÄgemall som utformats med hjÀlp av aktuell forskning pÄ information overload. Resultatanalysen skedde utifrÄn en specifik orsakstabell som tagits frÄn en litteratursammanstÀllning av Eppler och Mengis (2004).

Sarbanes-Oxley Act of 2002 - Hur förÀndras den svenska revisionen och den svenska revisorns arbete?

Lagen Sarbanes-Oxley Act of 2002 instiftades efter flera redovisningsskandaler i olika företag i USA. Lagen syftar bland annat till att förstÀrka revisionsprocessen bl a genom förbud mot olika typer av konsultation. Sarbanes-Oxley Act Àr till skillnad frÄn den svenska koden för bolagsstyrning lag och gÀller direkt för 12 svenska företag, men Àven för uppskattningsvis 1000 svenska dotterbolag till utlÀndska företag som blir tvungna att tillÀmpa lagen frÄn och med den 15 juli 2006. SÄ hur har den svenska revisionen och de svenska revisorernas arbete förÀndrats och hur kommer den att förÀndras med implementeringen av Sarbanes-Oxley Act of 2002?För att svara pÄ ovanstÄende frÄga har denna studie utförts ur en deduktiv ansats, med induktiva inslag, dÀr Ätta propositioner utvecklats frÄn redan existerande teorier sÄsom agentteorin samt organisatorisk inlÀrningsteori.

UtvÀrderingsmetod SÀkerhetskultur : Ett första steg i en valideringsprocess

Företag investerar idag vÀldigt mycket pengar pÄ att sÀkra sina fysiska och logiska tillgÄngar med hjÀlp av tekniska skyddsmekanismer. Dock Àr all sÀkerhet pÄ nÄgot sÀtt beroende av den enskilde individens omdöme och kunskap. Hur gÄr det avgöra att organisationen kan lita pÄ individens omdöme och kunskap? Hur gÄr det avgöra om en organisation har en god kultur kring sÀkerhet? Genom att utvÀrdera sÀkerhetskulturen kan organisationer fÄ ett utökat underlag i riskhanteringsarbetet samt en bÀttre förmÄga att hantera det som hotar verksamhetens tillgÄngar. Den forskning som finns idag pÄ omrÄdet sÀkerhetskultur Àr bÄde oense kring vad som utgör god sÀkerhetskultur men framför allt hur kulturen ska utvÀrderas.

Kunskapsöverföring mellan projekt : En jÀmförelse mellan företag och myndighet

Ett projekt definieras ofta som en tillfÀllig organisation som upplöses nÀr mÄlen Àr uppfyllda. NÀr projektet avslutats splittras projektgruppen och den kunskap de införskaffat under projektets gÄng. För att kunskapen inte ska gÄ förlorad Àr det viktigt att ta till vara pÄ denna kunskap och föra den vidare till nÀstkommande projekt. Genom att Äterkoppla gamla projekt med nya kan man lÀra av historien och bli en mer effektiv organisation.En effektiv organisation Àr en lönsam organisation och dÀrför Àr det troligt att ett vinstdrivet projektbaserat företag satsar stora resurser pÄ projektutveckling och Äterkoppling. Detta till skillnad frÄn en statlig myndighet som styrs av strikta riktlinjer och tydligt avgrÀnsade resurser.

Replikering av komplexa kunskapssystem : En frÄga om organisatorisk integration

Background: Many authors consider knowledge to be a significant source for competitive advantage. Replicating companies found their competitiveness on an ability to leverage its knowledge base by replicating its business model in new contexts, a process often referred to as the McDonalds approach. Several authors emphasize that an efficient method for knowledge transfer may increase the risk for imitation. Purpose: The purpose of this study is to examine in an explorative manner how strategies for replicating complex knowledge systems are employed and developed. Furthermore, our ambition is to explore the notion of replication strategy.

Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor

Sammanfattning Titel: Elektronisk handel mellan privat och offentlig sektor Författare: Dawid Malesa, Tove Mantzakanis Handledare: Henrick Gyllberg Institution: Managementhögskolan, Blekinge Tekniska Högskola Kurs: Kandidatarbete i företagsekonomi, 10 poÀng Syfte: VÄrt syfte med denna rapport Àr att kartlÀgga de faktorer som hindrar nÀringslivets införande av e-handel med den offentliga sektorn för att kunna identifiera vilka problemomrÄden som bidrar till att den privata sektorns anslutning till e-handel med offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft. Vi kommer att undersöka dessa faktorer ur tre olika perspektiv, offentlig sektors, nÀringslivets leverantörer samt systemleverantörernas. Metod: Vi baserar vÄrt arbete pÄ litteraturstudier av forskningsomrÄdet samt insamling av empirisk data genom intervjuer med representanter frÄn offentlig sektor, leverantörer till offentlig sektor och systemleverantörer. De genomförda intervjuerna Àr av kvalitativ karaktÀr och utgör det material som ligger till grund för analys och slutsatser. Slutsatser: Efter denna genomförda undersökning kan vi konstatera att de problemomrÄden som Àr orsak till att införandet av e-handel mot offentlig sektor inte fÄtt förvÀntad genomslagskraft kan identifieras som följer; ? Organisatorisk struktur inom offentlig sektor ? Teknisk infrastruktur inom bÄde den offentliga sektorn och den privata ? Anslutningstiden ? Avsaknaden av standarder ? Avsaknad av kundkrav frÄn offentlig sektors sida ? Brist pÄ mognad för ett införande bÄde inom den offentliga sektorn och den privata ? Informationsspridning inom samt mellan de tre aktörerna.

Spelar storleken nÄgon roll? : - En studie i hur vÀl kommunikationsteorierna stÀmmer överens med det dagliga samtalet pÄ ett mindre svenskt företag

Bakgrund: Vikten av organisatorisk intern kommunikation beskrivs först pĂ„ en bred grund för att sedan fokusera mer pĂ„ kommunikationskanalernas anvĂ€ndande. Vi problematiserar vidare i problemdiskussionen att mĂ„nga av de studier som genomförts har fokuserat pĂ„ större företag.Syfte: Syftet Ă€r att kartlĂ€gga hur vĂ€l vedertagen teori stĂ€mmer överens pĂ„ ett mindre företag. Genom observationer och kompletterande intervjuer inom ett representativt svenskt företag vill vi i synnerhet belysa organisationsmedlemmarnas syn pĂ„ den dagliga kommunikationen. Vidare syftar vi att analysera den teoretiska referensramen, vilket möjliggör en djupare förstĂ„else av den interna dagliga kommunikationens förutsĂ€ttningar i ett mindre svenskt företag. För att besvara uppsatsens syfte har vi framstĂ€llt följande frĂ„gestĂ€llning; Är vedertagen teori tillrĂ€cklig för att framhĂ€va det dagliga samspelet mellan den kommunicerande ledaren och mottagande medarbetarna pĂ„ ett mindre svenskt företag?Metod: För att svara pĂ„ studiens syfte har vi valt att anvĂ€nda oss av en deduktiv ansats med ett kvalitativt fokus pĂ„ ett fallföretag.

Marin insatsstyrka - övningar med vÀpnad strid i fokus?

Uppsatsen syftar till att analysera marinens övningsverksamhet inom ramen för en marin insatsstyrka i enlighet med Försvarsmaktens mÄlbild 2010. Den övergripande frÄgestÀllningen Àr om dagens marina nationella övningar helt eller delvis kan ersÀttas av internationella övningar. Tre förband som kan tÀnkas ingÄ i en marin insatsstyrka, ytstridsförband, minröjningsförband och amfibieförband, analyseras utifrÄn kraven pÄ förmÄga till vÀpnad strid, i enlighet med förbandens TOEM, dvs Taktisk, Organisatorisk och Ekonomisk MÄlsÀttning. VÀpnad strid Àr ett omfattande begrepp och i uppsatsen diskuteras endast stridens tre klassiska grundelement; eld, rörelse och skydd. Uppsatsen bestÄr av tre huvuddelar, varav den första delen beskriver förbanden och miljön de skall verka i samt en redogörelse av de krav pÄ förmÄgor som stÀlls i TOEM.

N?ringsstrategier i Allsvenskan - en organisatorisk vy p? kostplaneringen inom svensk elitfotboll

Syfte: Studien syftar till att unders?ka nuvarande kost- och n?ringspraxis inom allsvenska fotbollsklubbar 2024 samt identifiera brister och utmaningar i arbetet mot Relative Energy Deficiency in Sport (RED-S). Metod: Enk?tunders?kningen, som baserats p? UEFAs n?ringsriktlinjer, distribuerades via e- post till allsvenska fotbollsklubbar, inneh?llande b?de kvantitativa och kvalitativa fr?gor (n=8). Svaren samlades in under en sexveckorsperiod och ytterligare en enveckasperiod. ?ven kvalitativa intervjuer utf?rdes med en del av klubbarna (n=4). Resultat: En majoritet av respondenterna saknade relevant utbildningsbakgrund inom idrottsnutrition f?r besvarande av fr?gorna, dessa personer bekr?ftades dock genom intervjuerna att vara de med mest insikt/kunskap inom organisationerna.

Utformning av ny verkstadslayout för att öka produktiviteten och minska slöseri : En fallstudie pÄ DMB Scania AB

Detta examensarbetet har utförts vid Scania AB i SödertÀlje. Syftet var att genom en fallstudie undersöka möjligheter till ökad produktivitet och minskade slöserier genom införandet av en ny verkstadslayout. Examensarbetet baseras dels pÄ en litteraturstudie dÀr ett antal leanprinciper, olika sorters produktionssystem och layoutarbete behandlas samt en empirisk studie pÄ Scania AB.Fallstudien var uppdelad i tre faser:? KartlÀggning av nulÀget? Layoututformning? Analys av den föreslagna layoutenTill kartlÀggning av nulÀget utfördes en datainsamling. Datainsamlingen bestod av bÄde tillhandahÄllen sekundÀrdata frÄn fallföretaget samt primÀrdata frÄn egna mÀtningar, observationer och intervjuer för öka arbetets trovÀrdighet.

<- FöregÄende sida 14 NÀsta sida ->