This study is a quantitative study designed to examine whether training in health issues may have contributed to the increase in head managers' psychological capital (PsyCap). Construction consists of the following components: self confidence, hope, optimism and resilience. A high PsyCap considered beneficial in organizational change and steer towards the positive development and helps individuals in stressful situations. The results show an increase of characteristics such as hope and optimism among managers (N = 15) who have undergone training in health issues compared with managers who have not undergone training. However, the tests show no significant difference in head managers' attitudes to health breaks, not the severity of granting health breaks in the groups as a result of training.

Individers specifika, inneboende kunskap har kommit att bli ett allt viktigare redskap för att generera konkurrensfördelar i dagens föränderliga samhälle. Det ställer därmed krav på ledningen att kunna hantera organisationens komplexa tillgång och främja kunskapsöverföring mellan organisationsmedlemmarna genom tillämpliga processer. Lyckas detta, bevaras kunskapen inom organisationen.Syftet med studien är att skapa en ökad förståelse för ledningsdrivna processer och aktiviteter som avser att omvandla individbaserad kunskap till organisatorisk kunskap. Studien belyser ett antal olika kunskapsöverföringsprocesser som nyttjas av organisationer i praktiken. Face-to-face metoder har visat sig föredras vid överföring av kunskap särskilt den tysta kunskapen, medan de tekniska/virtuella verktygen anses vara till fördel vid informationsspridning. En central slutsats för studien är att en verbal tvåvägskommunikation, såsom fysiska möten och telefonkommunikation, är mest tillämplig vid förmedling av den tysta kunskapen.

The aim of this study was to comprehend and explain the idea and function of Case Management and its diffusion in Swedish municipalities. More specifically its aim was to investigate factors for the diffusion of Case Management and its differences to similar professional roles. The study was based on interviews with four managers at various levels and two case managers representing two municipalities in Sweden. Five themes were identified that were especially interesting when discussing the function of Case Management, its differences to similar professional roles and its diffusion in Swedish municipalities. The themes were: shortcomings in the welfare system, the functions of Case Management, differences to similar professional roles, descriptions of Case Management and factors for the diffusion.

Syftet med detta arbete är att få fram orsaker till varför samverkan mellan ämnena idrott och fysik inte försiggår i större utsträckning än det gör idag och vilka möjligheter lärarna själva ser att undanröja dessa orsaker. För att ta reda på detta har jag valt att göra strukturerade intervjuer med 14 lärare i fysik och 8 lärare i idrott och hälsa. Resultaten av dessa intervjuer är att lärarna vill arbeta ämnesövergripande. De största orsakerna till att detta inte sker är organisatorisk tid och att man är osäker i relationen till den lärare man i så fall skall samarbeta med. Lärarnas förslag på lösningar är att dels få större möjligheter att mötas, både spontant och organiserat, dels att rektor bör ta sitt ansvar gällande att tydligare styra verksamheten.

Vi har för avsikt att redogöra för två av de utvecklingsområden som ingår i projektet ?En Nationell Polis?. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Trenden går mot en grövre brottslighet och det har visats att kriminella skyr få medel i sitt agerande.

När en nyutbildad officer som slutar är inte bara en ekonomisk förlust för Försvarsmakten, utan även en organisatorisk förlust eftersom brister i bemanningen inte går att åtgärda direkt. Medelåldern i Försvarsmakten har stigit de senaste åren. Syftet med denna uppsats är bidra till förståelse för varför unga officerare lämnar Försvarsmakten. Vid Luftvärnsregementet Lv 6 i Halmstad är medelåldern 40,6 år. Under de senaste fyra åren har sju unga officerare lämnat anställningen på regementet.

Denna studie har haft som syfte att ta reda på vilka effekter samverkan mellan Polisen ochfrivilligorganisationen Missing people i Västra Götaland leder till och hur respektiveorganisation hanterar effekterna. Vi har intervjuat totalt åtta personer, vid sex olikaintervjutillfällen. Intervjumetoderna har varierat mellan en telefonintervju, en gruppintervjuoch enskilda intervjuer. I både gruppintervjun och de enskilda intervjuerna har vi träffatintervjurespondenterna personligen.Utifrån vår studie kan vi se att samverkan mellan polismyndigheten ochfrivilligorganisationen Missing People genererar samma effekter som samverkan förväntasgöra mellan två myndigheter. Samverkan mellan två olika organisationskulturer resulterar intenödvändigtvis i en organisatorisk krock utan kan generera positiva effekter.För en fungerande samverkan är det viktigt att tänja på de organisatoriska gränserna,acceptera och anpassa organisationen till de aktörer man samverkar med.

Vi måste ändra samhället vi lever i idag för detta samhälle är inte hållbart. En hållbar utveckling är därför viktig att sträva emot. Företag måste anpassa sig till en hållbar utveckling och de har lagar och krav som deska följa. För att de ska kunna uppnå en hållbar utveckling måste begreppet operationaliseras, tas ner till handlingsbara regler. Det är näst intill omöjligt att veta vad som ska göras för att uppnå en hållbar utveckling utan att bryta ner begreppet till delmål och lagar.

Det ingår ett flertal projekt som ligger under arbetet med ?En Nationell Polis?, och vi har för avsikt att redogöra för två av dem. Det ena är framtagandet av en nationell polistaktik vid vardagsverksamhet ? farlig situation och vid insats mot folkmassa och det andra handlar om en nationell samordning av bombskyddsverksamheten. Vi har för avsikt att redogöra för vad tanken bakom ?En Nationell Polis? är och vad dessa två ovan nämnda projekt innebär.

IntroduktionAvdelningsronden är ett vanligt inslag i sjukhusbaserad slutenvård. Vetenskapliga studier saknas där ronden som social eller organisatorisk konstruktion fokuseras. Ett genusperspektiv antas i denna studie för att ge kännedom om maktstrukturer och orättvisor samt försöker hitta orsaksförklaringar till varför dessa uppstår.SyfteStudiens syfte är att undersöka vad som är mest angeläget för den kirurgiska avdelningssjuksköterskan i samband med avdelningsronden och hur hon/han hanterar detta i relation till rondens övriga aktörer.MetodStudien kommer att genomföras med Grounded Theory enligt Charmaz (2010). Urvalet kommer att ske bland sjuksköterskor på olika kirurgiska vårdavdelningar vid ett universitetssjukhus i Sverige. Datainsamlingen kommer att ske genom observation följt av intervju.

Att genom rekryteringsprocessen söka finna en matchning mellan individ och organisation på en bredare basis än endast yrkeskompetens blir allt vanligare. Sådan rekrytering har fokus på överensstämmande värderingar och normer mellan den arbetssökande och organisationen, som ny medarbetare ska denne passa in i organisationen och dess kultur. Byråkrati, i sin tur, är den moderna statens vanligaste organisationsform och bygger i grunden på expertis, kunskap och professionen. Om trenden går mot att rekrytera med fokus på organisationen, dess kultur och att människor ska passa in i den, vad kan det innebära? På vilket sätt påverkas professionen av detta? Denna studie undersöker hur organisationer med uttalad fokus på matchning mellan individ och organisationskultur resonerar kring sin rekrytering och den inbördes organisationskulturen.

This report deals with the theory and empirical evidence of how knowledge generated within a project is to be captured and shared with other projects and the surrounding organization, after the end of a project. A number of authors have highlighted knowledge management within a company as a key component in building a unique competitive advantage and knowledge should therefore be considered a very important resource within companies. The difficulties of ensuring that knowledge generated within a project can benefit other projects are many. The nature of the project form has been highlighted as one of the biggest problems, due to the fact that budget and time requirements often restrict the propensity to work with knowledge transfer. Other difficulties that this report highlights are in particular the lack of a knowledge sharing culture within the organizations, as well as human cognitive and psychological limitations and lack of tools design for knowledge transfer.

Samtidigt som kravhanteringen sägs vara den mest komplexa fasen i systemutvecklingsprocessen, så är det även kanske den viktigaste då den påverkar alla efterföljande faser. Utan väldefinierade och korrekta krav löper systemet avsevärd risk att inte motsvara kundens förväntningar. Ju senare in i processen man kommer, desto mer kostsamt att rätta till felaktigheter. Tanken är att man genom att återanvända kunskap och erfarenheter från tidigare genomförda och liknande projekt, både kan minska riskerna och kostnaderna samtidigt som man når högre produktivitet och resultatet blir ett system med högre kvalitet. Återanvändning har tidigare studerats främst under senare faser i systemutvecklingen, i form av kod och komponenter.

Studiens syfte är att undersöka vilka styrmekanismer som förekommer i innovationsintensiva organisationer och hur dessa påverkar innovationsförmågan. På detta sätt är förhoppningen att skapa en förståelse kring samspelet mellan ledarskap, individ och organisation. Arbetet har utförts genom en fallstudie med en komparativ design. Då syftet är att skapa en förståelse kring studieobjekten har vi utgått ifrån en tolkande ansats och uteslutande använt kvalitativ data. Studien har genomförts på fyra organisationer: Gambro, BMC, BioInvent och Jolife.

I USA infördes begreppet informationsoperationer i mitten av 1990-talet och det har sedan dess skett en stor utveckling inom detta fält. Även i den svenska Försvarsmakten har konceptetinformationsoperationer införts och en utveckling och uppbyggnad av förmågor inom detta koncept pågår. Syftet med denna uppsats är att undersöka huruvida konceptet informationsoperationers uppkomst i Försvarsmakten kan utgöra ett exempel på idéspridning. Utgångspunkten är att USA som en av världens ledande försvarsmakter är trendsättare för andra försvarsmakter i västvärlden, däribland den svenska Försvarsmakten. Med utgångspunkt i teorin om idéspridning undersöks om den amerikanska idén om informationsoperationer har spridit sig och snappats upp av Försvarsmakten som sedan översatt idén efter sina egna förutsättningar.