Beata Izabella Tarczynska (2012). Utan sjÀlvkÀnsla inget lÀrande- en fenomenologisk fallstudie om elevernas upplevelser av undervisning (With no esteem no learning- a fenomenological case studies on students`perceptions of teaching). Pedagogik, Skolutveckling och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola. Uppsatsen Àr en fallstudie inspirerad av fenomenologi och baserad pÄ elevernas upplevelser av undervisningsmetoder, innehÄll och sjÀlvuppfattning i relation till undervisningen. Studien syfte Àr att bidra med kunskap och insyn i elevernas egna upplevelser av undervisning. Ett annat syfte Àr att förstÄ hur undervisningsmetoder pÄverkar elevernas sjÀlvkÀnsla.

I denna uppsats studeras investeringsprocesser i det divisionaliserade företaget Södra SkogsÀgarna ekonomisk förening. Studiens syfte Àr att beskriva och förklara företagets investeringsprocesser och i vilken utstrÀckning dessa processer Àr standardiserade. I studien analyseras dessa investeringsprocesser utifrÄn befintlig teori. Studien visar att investeringsprocesser initieras i den operativa verksamheten för att sedan drivas fram i den operativa verksamheten och i ledningen pÄ enhetsnivÄ. Beslut fattas pÄ alla nivÄer i företaget efter investeringars storlek.

Föreliggande studie har syftat till att, genom semistrukturerade djupintervjuer med professionella retuschörer aktiva i branschen, undersöka om gemensamma steg kunde urskiljas genom respondenternas beskrivningar av arbetsprocessen.Genom studien framkom det att respondenterna beskrev likartade processer samt att samarbete med medarbetare var en viktig faktor för ett utvecklande arbete. Beskrivningarna av arbetsprocessen tydde pÄ att samtliga respondenter hade ett personligt intresse för arbetet och branschen.Respondenterna ansÄg Àven att retuschörens tidigare erfarenhet var betydande och till stor del pÄverkar tidsÄtgÄngen för arbeten. De menade ocksÄ att tidsÄtgÄngen Àven pÄverkas av hur utförlig arbetsordern Àr vid uppstart av projektet. Det framkom Àven att respondenterna sjÀlva inte genomför nÄgon utförlig uppföljning och granskning av hur det slutliga materialet anvÀnds..

Denna kvalitativa studie, baserad pÄ reflexiv metod med en abduktiv ansats, Àr gjord i syfte att undersöka och beskriva ett lag- eller team bestÄende av rektorer. Rektorerna i det aktuella teamet har i uppgift att verka gemensamt för att stÀrka rektorsrollen, gynna en helhetssyn pÄ de verksamheter som de Àr ledare för, stÀrka det skolomrÄde som de Àr en del av, samt verka för de barn och elever som hela systemet Àr uppbyggt kring. I det aktuella skolomrÄdet benÀmns lagarbetet mellan rektorerna som ?ledningsteam?, ?Team X? eller rÀtt och slÀtt ?rektorsteamet?. Det gemensamma arbetet för rektorerna sker i en bestÀmd och avgrÀnsad grupp.

Alltsedan EG-medlemskapet 1995 har Sverige och det svenska samhÀllet med dess myndigheter i ökad grad pÄverkats av gemensamma europeiska processer, tankegÄngar och vÀrderingar. I studien undersöks europeiseringsprocessen i den svenska statsförvaltningens kÀrnfunktioner; rÀttsvÀsendet och försvaret. Teoretiska utgÄngspunkter hÀmtas i huvudsak frÄn Radaelli, Jacobsson och Johan P. Olsen. Inledningsvis ges en kortare introduktion om berörda myndigheter, innan ett antal centrala företeelser inom respektive myndighet lyfts fram för nÀrmare granskning.

Nybyggda parker och grönytor runtom i vÄrt land designas idag ofta utifrÄn ett slutgiltigt utseende. Med detta menas att en park som i slutÀndan förvÀntas domineras av tio stora ekar, planteras med tio ekar. HÀr finns det i stÀllet en möjlighet att planera för förÀndring över tid, en lÄngsiktig designprocess som tillÄter andra uttryck att komma fram under vÀgen mot mÄlbilden. Denna uppsats söker dÀrför utforska hur vegetationsdesign och skötsel kan planeras sÄ att de ger upplevelser kontinuerligt lÀngs denna vÀg mot mÄlbild. Tyngdvikten i denna uppsats kommer att ligga vid vegetationen under dess nyplanterade och unga Är, dÄ de fortfarande Àr plastiska och formbara. Naturlika planteringar, med Filborna Skogspark som exempel, kommer att undersökas.

Lewin, K & Malm, E (2014). Utökad timplan i matematik; och systemets tröghet ( Extended timetable in mathematics; and system interia). SpeciallÀrarprogrammet inriktning matematik 90 hp, Skolutvecklning och ledarskap, LÀrande och samhÀlle, Malmö högskola ProblemomrÄde Sveriges elevers lÄga resultat gÀllande matematik i internationella och nationella undersökningar Àr oroande. UtifrÄn detta konstaterande har regeringen genomfört flera förÀndringar, en ökad timplan vilket innebÀr fler lektionstimmar för varje elev, fortbildningsinsatser i matematikÀmnet, förÀndringar i kraven pÄ lÀrarutbildningarna samt bonusar till studenter som vÀljer att utbilda sig till matematiklÀrare. Vi vill i vÄrt arbete försöka följa och synliggöra hur de direktiv kring den förÀndrade timplanen som regeringen tagit fram verkstÀlls och fÄr genomslag ute i skolan.

This study was built on the concept of Emotional Intelligence (EI) as an ability with four branches, to effectively: (1) perceive (2) reason (3) understand and (4) manage emotions. By closely studying the four processes of EI through eight semistructured interviews with psychologists, counselors, CBT-therapists and psychotherapists, a study of participants' stories from real practice was done and then analyzed and interpreted. The purpose of this study was to get the participants to describe and put words on practical experiences that occur with clients that correspond to the four domains that define the concept of EI according to Mayer et al. (2008) and find out about if their way of "doing" EI gets trained and developed after several years of professional activity. The results shows that the practitioners used all four branches of EI in dialog with the client, both intra- and interpersonal.

Tidigare forskning har pekat pÄ att motiverande klassrumsmiljöer kan pÄverkas genom till exempel lÀrarens förmÄga att upprÀtthÄlla god disciplin och ordning i klassen, höga Àmneskunskaper, social kompetens, positiv instÀllning till elever och elevrespekt samt skicklighet att ge Äterkoppling pÄ elevprestationer. Men frÄgan Àr hur elever upplever vilka faktorer som pÄverkar deras motivation i matematikÀmnet. Syftet med denna studie Àr att synliggöra processer och förutsÀttningar som Àr kopplade till elevmotivation inom matematik i gymnasieskolan. I studien anvÀnde vi oss av kvalitativ metod, det vill sÀga att vi intervjuade sju elever och observerade dem och deras lÀrare i lÀrandemiljön. Analysen av det empiriska materialet visade att nÀstan alla elever som ingick i studien har prestationsmÄl och dÀrmed Àr yttre motiverade, vilket kan missgynna den inre motivationen.

SamhÀllsbyggnadssektorn har stort ansvar och enorma möjligheter att kunna utforma vÄr omgivning till att bli hÄllbar och trivsam att vistas i. Det som pÄgÄr inom sektorn pÄverkar pÄ ett eller annat sÀtt alla individer som rör sig och Àr verksamma i samhÀllet. För att kunna utveckla och upprÀtthÄlla vÀlfungerande samhÀllen Àr det viktigt att fÄnga upp alla intressenters krav, behov och önskemÄl. Samarbete mellan sektorns aktörer blir dÀrför av stor vikt i projekt. En undersökande studie för att kartlÀgga samhÀllsbyggnadssektorns intressenter och kommunikationen mellan dessa har genomförts som examensarbete i samarbete med informationsföretaget Svensk byggtjÀnst.

OgrĂ€s Ă€r en oönskad vĂ€xt, ört eller grĂ€s som konkurrerar med den odlade grödan om ljus, vat-ten och nĂ€ring. För lantbrukaren Ă€r det arbetskrĂ€vande och kostsamt med bekĂ€mpningsĂ„tgĂ€r-der mot ogrĂ€sen och det finns risk att skörden blir reducerad om det finns ogrĂ€s i vallen. Vid vallskörd finns ocksĂ„ risken att ogrĂ€sfrön följer med grönmassan. Överlever fröna sedan ensi-leringen, digestionspassagen hos idisslare och rötningen till biogödsel finns en eventuell risk för att fröna sprids och ogrĂ€sen kan dĂ€rmed etableras pĂ„ Ă„kern igen. Det finns flertalet fak-torer som pĂ„verkar i vilken utstrĂ€ckning ogrĂ€sfrön kan överleva.

Undersökningens resultat visar att trender omfattar ett stort antal olika processer dÀr mÄnga aktörer Àr inblandade. De intervjuade företagen anser sig ha en viss roll i skapandet av resetrender. De avgörande faktorerna Àr destinationen, företagen, vÀrldsekonomin, media samt kunden i skapandet av resetrender. EfterfrÄgan frÄn kunder ger möjligheten att införa nya resmÄl samt produkter och pÄ sÄ sÀtt skapa trender. Kundernas Äsikter om destinationer och produkter medverkar till skapandet av trender, eftersom de kan pÄverka sin omgivnings uppfattning.

Bakgrund:Arbetsrelaterad stress Àr nÄgot som orsakar problem i samhÀllet, bÄde för individer och för företag. I syfte att pÄ organisatorisk nivÄ reducera orsaker till stress har ett globalt verkstadsindustriföretag beslutat att genomföra ett stressinterventionsprojekt.Syftet: UtifrÄn en kartlÀggning av den psykosociala arbetsmiljön identifieras organisatoriska, stressrelaterade faktorer. FöretagshÀlsovÄrdens roll att tillsammans med personalavdelningen och cheferna i det aktuella företaget initiera förbÀttringar av den psykosociala arbetsmiljön observeras och analyseras.AvgrÀnsningar: Magisteruppsatsen behandlar endast den inledande fasen av stressinterventionsprojektet, det vill sÀga kartlÀggningen av de stressrelaterade faktorerna i organisationen med fokus pÄ cheferna och deras arbetssituation. Fasen som inbegriper att initiera interventioner och genomföra den uppföljande enkÀtundersökningen Àr utanför ramen för denna uppsats.Metod: KartlÀggningen utgjordes av tvÄ delar, en kvantitativ ansats i form av enkÀten "Det nya arbetslivet" och en kvalitativ ansats i form av observationer. EnkÀten skickades ut till totalt 331 fast anstÀllda, chefer och medarbetare, svarsfrekvensen var 76 procent.

I denna jÀmförande fallstudie har medialt konstruerande av konflikt analyserats utifrÄn postkolonial teori. SÄledes har det ofta pÄstÄdda oberoendet i medierapportering granskats med avsikt att urskilja diskursiva mönster av postkolonialt inflytande. Studien har jÀmfört medialt konstruerande av tvÄ olika konflikter som antas influeras mer eller mindre utav postkoloniala maktstrukturer; ukrainakonflikten och konflikten i Syrien och Irak.I analysen urskildes tydliga tendenser till bÄde subjektskapande och gruppbildande processer, vilka sÄvÀl postkolonial teori som diskursteori argumenterar för. SÄledes har det mediala konstruerandet av förevarande studies konfliktsituationer bevisats vara influerade av ovan nÀmnda maktstrukturer. Resultatet medför praktiska implikationer för huruvida medierapportering bör fortsÀtta pÄstÄs vara oberoende, och vidare forskning kring medialt konstruerande av konflikt uppmuntras för att finna ytterligare belÀgg för studiens resultat..

Enöppen instÀllning till alkoholkonsumtion under ungdomsÄren kan varaproblematiskt dÄ forskning visar pÄ att konsumtionen kan ha ett samband medalkoholproblematik i vuxen Älder, ungdomar i dag har en vÀldigt positivinstÀllning till alkohol och det ses ibland inte som ett problem att drickaalkohol. Det Àr dÀrför viktigt att forskning fokuseras kring ungdomarsidentitetsskapande och behov av grupptillhörighet dÄ alkoholen ofta har ettstarkt symbolvÀrde i dessa processer. Alkoholen som symboliskt hjÀlpmedel kandock innebÀra nÄgot positivt. Ungdomar skapar grupper, gemenskap och fÄr nyamöjligheter med alkoholens hjÀlp. Syftet med denna studie var att jÀmföra ungaindividers berÀttelser kring alkohol.