2008 gjordes en - Överenskommelse/ÖK - mellan regeringen, idéburna organisationer inom det sociala området och Sveriges kommuner och landsting, som innehöll parternas gemen-samma vision, gemensamma principer och vilka åtgärder de åtar sig. Ideella organisationer antas ha något unikt och/eller gör något som offentlig verksamhet eller privata företag varken har eller kan göra och detta ger ideella organisationer en särställning, de utgör en särart, vilket antas bidra till ett mervärde till samhället. Uppsatsens syfte är att undersöka om ÖK har und-erlättat eller försvårat för ideella organisationer att skapa och återskapa sin särart och om ÖK därmed har stärkt eller försvagat ideella organisationers bidrag till ett mervärde till samhället. Frågeställningarna gäller definition av särart och mervärde och hur sambandet ser ut mellan särart och mervärde samt vilka faktorer som påverkar särart och mervärde. Det empiriska materialet bestod av intervjuer med 8 ideella organisationer.

Syftet med uppsatsen var att undersöka om det finns några skillnader mellan att arbeta med en växande organisation och en krympande organisation när det gäller organisationers arbete för att behålla nyckelkompetenser. För att kunna uppfylla mitt syfte utförde jag en fallstudie vid Jokkmokks kommuns barn- och utbildningsnämnd och företaget PICAB, genom att intervjua skolchefen för barn- och utbildningsnämnden och PICAB:s VD. Några större skillnader fann jag inte i organisationers sätt att arbeta med nyckelkompetenser som kunde härledas till att organisationen var växande eller krympande. Där man kunde se en viss skillnad var att vid nedskärningar såg den växande organisationen inga problem med att krympa utan att förlora nyckelkompetenser, vilket den krympande organisationen däremot gjorde. Från ett omvänt perspektiv såg det krympande företaget inga svårigheter med att växa och rekrytera nyckelkompetenser, vilket det växande företaget såg som något av ett dilemma..

Affärssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhålls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock på att affärssystem både kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. Få empiriska studier har genomförts vad gäller affärssystems påverkan på organisationers flexibilitet och forskningen är splittrad vad gäller affärssystems påverkan på flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats är att illustrera och förklara hur ett affärssystem påverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förändringsmodell.

Syftet med denna studie har varit att försöka få en fördjupad förståelse av hur elever i behov av särskilt stöd ? elever i läs- och skrivsvårigheter ? upplever lärandets positiva sidor. Den centrala frågan var i vilka situationer dessa gymnasieelever upplevde framgång.Vi valde att göra en kvalitativ studie med semistrukturerade intervjuer med sex gymnasieelever/före detta gymnasieelever, tre flickor och tre pojkar. Med elever som lyckats i skolan avser vi ungdomar som går/har gått på ett nationellt gymnasieprogram och som har ? eller förväntas få ? ett studentbetyg.

Traineeprogram har blivit allt mer populärt i Sverige och då det är ett högt antal sökande till dessa program kan det leda till konsekvenser för rekryteringsprocessens utformning och de sökandes upplevelser av den i termer av effektivitet och upplevelser av rättvisa i processen. Denna  studie  syftar till att undersöka motsatsförhållandet mellan  organisationers krav på effektivitet i rekryteringsprocessen och de sökandes behov av rättvisa i rekryteringsprocessen. För att besvara vårt syfte och frågeställning har en kvalitativ metod använts i denna studie. Resultatet tyder på att de krav som organisationer har på att effektivisera  sin rekryteringsprocess har effekter på de sökandes upplevelse av rättvisa i processen. Det framkommer dock att de finns en förståelse bland de sökande för organisationers behov av att effektivisera processen.

 Denna studie har som syfte att finna kunskap om ungdomar och organisationers syn på e-mobbning. Den syftar även till att titta på e -mobbning ur den mobbades perspektiv samt den sociala interaktionen som sker på Internet. Fokus på just e-mobbning bedömdes som lämplig då det saknas mycket forskning om Internet som mobbningsarena. Metoden som användes för att ta sig an forskningsområdet är grundad teori, och Glasers variant av denna metod. Detta då förutsättningslöshet för området antogs.

Affärssystem har blivit allt vanligare i organisationer och framhålls av systemleverantörer som ett verktyg för att öka organisationers flexibilitet. Forskning tyder dock på att affärssystem både kan öka och minska flexibiliteten för organisationer. Få empiriska studier har genomförts vad gäller affärssystems påverkan på organisationers flexibilitet och forskningen är splittrad vad gäller affärssystems påverkan på flexibiliteten för organisationer. Syftet med denna uppsats är att illustrera och förklara hur ett affärssystem påverkar flexibilitet i en organisation. För att besvara syftet skapas en analysmodell som syntetiserar tidigare forskning om flexibilitet med en organisatorisk förändringsmodell.

Begreppet jämställdhetskonsult myntades 1993 och konsulten nämns ofta som en viktig aktör i litteratur om jämställdhetsarbete. Däremot finns i princip ingen forskning i ämnet. I denna uppsats visar vi på jämställdhetskonsultens roll och funktion i organisationers jämställdhetsarbete samt ger förklaringar till branschens uppkomst och tillväxt. Genom främst intervjuer med flera jämställdhetskonsulter har vi funnit att konsultens tjänster efterfrågas i inledningsfasen av organisationers jämställdhetsarbete, men att detta ofta utvecklas till ett längre samarbete. Jämställdhetskonsulten kan ta flera roller.

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka.

Mångfald i praktiken - En jämförande studie av två organisationers jämställdhets- och mångfaldsarbeteDatum: 2015-01-09Nivå: Kandidatuppsats i företagsekonomi, 15 ECTSInstitution: Akademin för Ekonomi, Samhälle och Teknik, EST, Mälardalens HögskolaFörfattare: Karokh Salehi Sacir KadicTitel: Mångfald i praktiken - En jämförande studie av två organisationers jämställdhets- och mångfaldsarbeteExaminator: Magnus HoppeHandledare: Magnus LinderströmNyckelord: Mångfald, mångfaldsarbete, jämställdhet, mångfaldsplan, ledarskap, kommunikation och diskrimineringFrågeställningar: Hur ser jämställdhets- och mångfaldsarbetet ut hos respektive organisation? Hur kan medvetenheten hos respektive organisation öka kring innebörden av jämställdhet och mångfald? Vad kan dessa organisationer bidra med till varandras mångfaldsplan?Syfte: Studien avser att lyfta fram likheter och skillnader i jämställdhets- och mångfaldsarbetet hos organisationer ur den offentliga respektive privata sektorn. Detta genom att jämföra arbetet mellan två organisationer och se ifall dessa kan ta nytta av varandras metoder.Metod: Informationen i studien är hämtad från vetenskapliga artiklar och kurslitteratur samt internetsidor. Studien bestod även av ett flertal kvalitativa intervjuer med ledare samt Jämställdhets- och mångfaldsansvariga från Swedbank och Mälardalens Högskola.Slutsats: Studiens resultat frambringar olika strategier och mångfaldsplaner från två olika organisationer. Inom dessa har vi lyft fram deras styrkor och förbättringsområden.

Beroende p a hur tv a punkter v aljs p a kubens sidoytor kommer kortaste v agen mellandessa att passera olika sidor. Det visar sig att, genom att m ata vinklarna mellanpunkterna via n agot av h ornen som ligger p a den gemensamma kanten, kan vi avg oravilka sidor kortaste v agen mellan dessa punkter passerar. Om b ada dessa vinklar armindre an 135 s a kommer det alltid att vara n armare att g a raka v agen over den gemensammakanten. Annars ar det n armare att passera n agon tredje intilliggande sida.Om punkterna ligger p a motst aende sidor kommer samma 135 - resultat att g alla.Mest avl agsna punkt, givet en punkt som har avst and a och b fr an n armsta respektiven ast-n armsta kant, kommer att ater nnas i koordinaterna ( 2b?2b2+a3?2a ; b) eller( a+b?ab?b22?a+b ; b) beroende p a olikheten 2b?2b2+a3?2a < a+b?ab?b22?a+b .

Arbetets syfte var att med hjälp av kvalitativa intervjuer kunna få en bild av hur elever i år fyra, fem och sex, i läs- och skrivsvårigheter, upplevde sin skolsituation. Föresatsen med arbetet var att likaså få en uppfattning om eleverna ansåg att skolan tog tillvara deras starka sidor och om det i så fall länkades samman med läs- och skrivarbetet, samt hur elevernas upplevelse var av hur skolan bemötte de svårigheter de var i.Resultatet visade att de flesta av eleverna upplevde sin skolsituation som mestadels positiv, de menade däremot att skolan inte nämnvärt lyfte fram eller tog tillvara deras starka sidor. Skolans bemötande av de svårigheter de befann sig i (de flesta eleverna ansåg själva att de inte befann sig vara i större svårigheter när det gällde läsning och skrivning) menade de överlag vara nöjda med, även om flera av eleverna inte hade reflekterat särskilt mycket över hur arbetet skulle ha kunnat göras annorlunda. Det som man kan uppfatta som positivt var att skolan inte verkade rikta all koncentration på de svårigheter, som eleverna befann sig i, utan koncentrerade sig på att se helheten av eleverna, även om ett större tillvaratagande av elevernas starka sidor kanske kunde ha varit önskvärt..

I denna uppsats har förhållandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre beståndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förändring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begränsad hänsyn till kontextens olika beståndsdelar somfigurerar inom ämnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar således med ett teoretiskt bidrag angående hur kontexten uppdelad i dessa olika beståndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie påLänsförsäkringars Härnösandskontor då organisationen år 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförändring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har påverkat rutiner på ett sådant sätt att även den sociala kontexten påverkas avförändringen.

En granskning av medierapporteringen och det redaktionella arbetet kring drevet mot Wanja Lundby-Wedin..

Syftet med denna studie var att beskriva och analysera fyra organisationers preventiva arbete mot utbrändhet. Studiens vetenskapliga position var hermeneutisk med kvalitativ design. Intervjuer gjordes med personalansvarig i respektive organisation. Utifrån fenomenologisk analysmodell av Giorgi beskriven av Malterud (1998) analyserades sex teman; orsak till utbrändhet, hälsa, samhörighet, psykosocialt klimat, vägledning och kompetensutveckling. Analysen av intervjuerna skedde utifrån tre teoretiska perspektiv; salutogenetiskt perspektiv, stressteori och Krauklis och Schenströms modell för förebyggande arbete mot utbrändhet på organisationsnivå.