Klyschor använts flitigt inom olika sammanhang och kan på många vis både förstärka såväl som förlöjliga en känsla. Sett ur ett organisatoriskt perspektiv kan ett överdrivet nyttjande av dessa stjälpa organisationen. Å andra sidan kan en tydlig vision svetsa samman medarbetarna och därigenom skapa en välmående organisation.Denna uppsats skildrar hur en vision blir organisationens vision. Ämnet är omfattande och vi har därför valt att beskriva problematiken utifrån en fallstudie på konsultföretaget HiQ Skåne AB. Uppsatsen baseras på en observation, vilken lade grunden för fem kvalitativa intervjuer.En vision kan spridas på en rad olika vis där kommunikation fungerar som ett verktyg.

Syftet med denna studie är att uppnå ökad förståelse för skillnader och likheter mellan en organisations och dess traineers förväntningar i förhållande till organisationens traineeprogram. Studien genomförs i samarbete med en kunskapsintensiv industriorganisation och är avgränsad till att studera organisationens nuvarande traineeprogram. Tre teman där skillnader och likheter mellan organisationens och traineernas syn utgör studiens frågeställningar; trainee och traineeprogram, humankapital samt nätverk och sociala relationer. Frågeställningarna knyter an till tre teoretiska utgångspunkter. Nyinstitutionell teori och humankapitalteori, två teorier som betraktar rationalitet på olika sätt, därtill är forskning om nätverk och sociala relationer av relevans för studien.

Syftet med uppsatsen är att försöka få en inblick i hur viktigt det anses vara att en nyanställd ?matchar? en organisation i form av personlighet och värderingar, snarare än att denne besitter rätt yrkeskunskaper. Syftet är även att utreda om det finns en existerande organisationskultur på ett industriföretag, samt hur genomgående denna kultur verkar vara. Avslutningsvis har författarna försökt utreda hur nya medarbetare socialiseras in i den undersökta organisationens kultur. Resultaten är baserade på tre gruppintervjuer med operativ personal, intervjuer med två personer från organisationens ledningsgrupp, samt intervjuer med två olika rekryteringsföretag.

En väl fungerande internrevision är ett måste för stora organisationer. En viktig del i internrevisionens arbete, kanske den viktigaste, är att granska riskhanteringen inom organisationen. Vi har valt att granska Handelsbankens och Nordeas riskorganisationer. Riskhantering inom banker är ytterst viktig för deras verksamhet och än mer intressant i samband med den rådande finanskrisen. Internrevisionens syfte är att vara ett oberoende och effektivt verktyg för styrelsen med uppgift att granska den egna verksamheten och vid behov föreslå förändringar som kan förbättra organisationen.

Kunskap om psykologi är högst relevant i polisyrket då yrket till stordel består av möten med olika individer. Syftet med föreliggandestudie var att undersöka hur attityden till psykologisk kunskap ser utinom polisen samt studera vilka faktorer som kan ha betydelse förattityden. Datamaterialet samlades in med enkäter som besvarades av64 polisstudenter samt 68 yrkesverksamma poliser. Resultaten visadeatt det fanns ett samband mellan attityder och tidigare högre studier,kön samt huruvida respondenterna var yrkesverksamma poliser ellerpolisstudenter. Kvinnor, respondenter med akademisk bakgrund samtpolisstudenter visade en signifikant mer positiv attityd till psykologiskkunskap jämfört med män, respondenter utan akademisk bakgrundoch yrkesverksamma poliser.

ProblemRiksbyggen planerar att genomföra en genomgripande förändring som innebär en likrikt-ning av organisationens olika marknadsområdeskontor genom implementering av detal-jerade processmallar. Organisationens utvecklingsavdelning anser att de aldrig tidigare har lyckats implementera större förändringar på grund av de förändringsmotstånd som utvecklingsavdelningen anser finns. Inför den planerade förändringen har vi funnit det intressant att studera organisationens förändringsarbete för att sedan kunna presentera förslag motståndsminskande åtgärder.SyfteSyftet med denna studie är att utforska och beskriva förändringsmotståndet inom Riks-byggen för att därefter ge konkreta förslag på hur detta motstånd kan hanteras i de situa-tioner företaget avser genomföra större förändringar.TillvägagångssättDenna studie grundas huvudsakligen på en kvalitativ undersökningsmetod där empirin har samlats in genom åtta intervjuer och två samtal med medarbetare och chefer på oli-ka positioner inom organisationen. Utöver detta har en kvantitativ enkät skickats ut till samtliga marknadsområdeschefer och regionchefer inom organisationen. Vår empiri har sedan analyserats från ett innovationsteoretiskt perspektiv.SlutsatsVi anser att kommunikationen på Riksbyggens är bristande vilket försvårar implemente-ringen av organisationsförändringar då det leder till att medarbetare upplever att föränd-ringar kommer plötsligt.

Syftet med den här studien är att undersöka hur medarbetare förhåller sig till de mallar och styrdokument som ska användas för den interna kommunikationen och hur de i sin tur uppfattar att det påverkar organisationens image..

Syftet är undersöka Svenska kyrkans organisationsidentitet för att få ökad kunskap om vilken påverkan den har på organisationens interna såväl som externa kommunikation. Vidare undersöker vi Svenska kyrkans image för att se hur imagen i sin tur påverkar organisationsidentiteten.Kvalitativa intervjuer har genomförts med elva medarbetare i den undersökta organisationen och en innehållsanalys av medietexter från en dags- respektive kvällstidning har utförts.Teorier kring det senmoderna samhället, organisationsidentitet, corporate identity, image samt förtroendekriser har studerats. Teorierna utgör grunden för vår analys och våra slutsatser.Som ett resultat av Svenska kyrkans organisationsstruktur och den tolkningsfrihet som råder består organisationen av en mängd identiteter som är svåra att förena. Avsaknaden av en stark organisationsidentitet medför att mediebilden av Svenska kyrkan har en stark inverkan på organisationens image. Det pågående arbetet för en gemensam logotyp hoppas organisationen ska öka samhörigheten internt såväl som externt..

Användarutveckling, det vill säga att användare utvecklar egna IT-verktyg, är en form av systemutveckling inom organisationer som kan få en betydande roll för verksamheten.Denna fallstudie genomfördes vid ett större svenskt IT-företag, där användaren utvecklade egna verktyg för att underlätta både små och stora rutinuppgifter. Studien bygger på tre fall i den valda organisationen där utvecklarna intervjuades för att ge sin syn på hur användarutvecklingen förhåller sig till organisationens huvudsakliga verksamhet, vilket är utveckling av IT-produkter. Intervjuerna fokuserade också på vilken typ av värde deras verktyg skapar för individerna inom organisationen och för organisationen som helhet.Studien visar att verktygen stödjer organisationens produktutveckling främst genom att förbättra datakvaliteten i deras produktregistret och skapar värde för användare genom att ge dem möjlighet att fokusera på mer givande arbetsuppgifter. Verktygen skapar också värde för utvecklarna som kan få att leva ut personligt engagemang och kreativitet medan organisationen drar nytta av en effektivisering av berörda processer..

Syftet med denna studie har varit att genom socialsekreterarnas reflektioner och diskussioner ge en bild av hur specialisering kan skapa gränser mellan olika enheter inom Individ- och familjeomsorgen samt Funktionshinder i en stadsdel i Göteborgs Stad. För att undersöka detta använde vi oss av följande frågeställningar:1. Hur befäster/bevakar socialsekreterarna organisationens gränser?2. Hur interagerar socialsekreterarna inom organisationens gränser?3.

Sveriges Aktiesparares Riksförbund är en ideell förening som står inför stora utmaningar. Organisationen är i grunden en ideell intresseorganisation för enskilda som sparar i aktier men har även en omfattande kommersiell verksamhet som står för majoriteten av intäkterna. Under senaste åren har intäkterna sjunkit samtidigt som kostnadssidan förblivit relativt konstant och rörelseunderskottet har eskalerat. Nu äventyras organisationens långsiktiga överlevnad om inte omfattande förändringar genomförs. Denna studie är menad att, med hjälp av fem olika teoretiska organisationsperspektiv, söka svar på varför Aktiespararna som organisation har hamnat i ett allvarligt ekonomiskt läge.

Verksamheter som inte förstår sin kunds behov och misslyckas med att uttrycka behoven i sin kommunikation riskerar att bli bortvalda framför konkurrenter. Därav syftar denna studie till att utreda förhållandet mellan kundens behov och en organisations, i detta fall NyföretagarCentrum Uppsala, uppfattning av behoven som syns i kommunikationen. Studien baseras på intervjuer med organisationens rådgivare samt kunder som använt tjänsten det senaste året. Insamlad data har analyserats med ett teoretiskt ramverk innehållande en GAP-modell, värdekedja samt teori kring dialog och behovskategorisering. Både skillnader och likheter noteras mellan organisationens kommunikation och kundens behov. Skillnaderna indikerar gap i förhållandet mellan parterna samt en avbruten värdekedja. Dessutom påträffas skillnader vid en behovskategorisering. En orsak till bristerna är att organisationen inte lyckas tolka kunden fullt ut.

Performance management innebär att rikta hela organisationens energi genom att sätta mål för medarbetare som ligger i linje med organisationens strategi. Genom att på detta sätt öka tydligheten kan organisationen förbättra prestationer och öka dess möjligheter för utveckling mot konkurrenskraftighet på kort och lång sikt.Ändamålet med denna uppsats var att genom två undersökningar kartlägga hur chefer respektive medarbetare upplever att arbeta med performance management och genom det och en litteraturstudie få en bild av begreppet. Kartläggningen gjordes med både enkäter till medarbetare och intervjuer med chefer. Från enkätsvaren framkom att respondenterna upplevde målen som motiverande och att det fanns en öppen dialog inom organisationen. Både hos medarbetarna och cheferna verkar det finnas en viss oklarhet kring begreppets syfte.

Syftet med införandet och användningen av en etikpolicy är att styra medarbetares beteende i önskad riktning för att organisationens mål ska uppnås. Eftersom medarbetarnas individuella mål ofta inte överensstämmer med organisationens mål kan det uppstå konflikter när etikpolicyn används som styrmedel i organisationen. För att de önskade styreffekterna skall uppnås är det viktigt att det finns målöverensstämmelse i alla led i organisationen, främst mellan de individer i organisationer som arbetar med etikpolicyn. Syftet med denna studie var att undersöka användningen av etikpolicyn som styrmedel i ett stort industriföretag och vilka faktorer som påverkar graden av målöverenstämmelse mellan ledare och medarbetare i en projektgrupp som arbetar med denna. Vi har genomfört en fallstudie i ett stort industriföretag där flera intervjuer genomförts inom projektgruppen i företaget.

Syftet med undersökningen är att skapa en förståelse kring vilka hinder och möjligheter som kan vara nödvändiga att ta hänsyn till vid designen av en strategisk kompetensförsörjning inom en stor offentlig organisation. Undersökningen har genomförts med en kvalitativ forskningsmetod. Undersökningen utfördes på Region Halland som befinner sig i designfasen av att samordna en gemensam strategisk kompetensförsörjning. Vi har identifierat att det är viktigt för strategidesignen att ta hänsyn till organisationens kontext, till exempel att toppstyrning inom Region Halland kan bli problematisk. Istället för att designen formas och styrs centralt kan det bli viktigt att snarare inkludera relevanta parter i designens utformning.