SAMMANFATTNINGOrganisationer befinner sig i en konkurrenskraftig omgivning vilket medför påtryckningar och krav på förändring för att kunna följa med. Omvärldens krav blir allt hårdare och samhället förändras allt snabbare. Förändringar kan vara svåra och därför kan organisationer söka råd, tips och hjälp från olika håll. Under de senaste 20-30 åren har det skett ett uppsving av managementkoncept. Genom managementkoncepten kan omvärlden bli begripligare, prestationsglapp bli mindre och omgivningens krav bemötas.

Kunskapsöverföring har ansetts vara av vikt inom företag och organisationer för att bevara kunskapen, informationen och för att kunna förmedla den vidare till andra medlemmar. Studiens primära syfte var att genom forskningsteorier och intervjuer effektivisera Rädda barnens Ellen och Allan projekt i deras kunskapsöverföring. 5 aktiva medlemmar inom Ellen och Allan projektet intervjuades samt 1 kontrollintervju genomfördes med en rutinerad projektledare från Svenska kyrkan, för att få fram dennes syn på projektets nuvarande situation gällande kunskapsöverföring.     Resultatet visade att det finns en viss otrygghet i rollerna och framförallt hos projektledarna, som inte har någon specifik roll- eller uppdragsbeskrivning. Genom resultatet kunde vi även se att kunskapsöverföringen bör vara ett ingående moment i organisationens projektbeskrivning för att det ska fungera på bästa sätt. Fysiska möten och god kommunikation mellan deltagarna bör även prioriteras för att effektivisera kunskapsöverföringen inom projektet..

Syftet med föreliggande studie var att fördjupa sig i begreppet psykologiska kontrakt. Vilka är de outtalade och underförstådda förväntningarna och löftena som finns mellan arbetstagare och arbetsgivare på en arbetsplats? Hur ser arbetet ut för att åskådliggöra skyldigheter och förväntningar och vad sker när dessa inte uppfylls?Sex deltagare från sex olika organisationer intervjuades. För att få olika perspektiv på det psykologiska kontraktet intervjuades både arbetsgivare och arbtestagare.Resultaten visade att arbetsgivare och -tagare hade en samstämmig uppfattning av vad som förväntas av dem och vad de förväntar sig att få i utbyte. Dessa förväntningar och skyldigheter diskuteras framförallt på utvecklings- eller medarbetarsamtal.

Arbetsmarknaden har utvecklats till att bli mer flexibel. Detta ökar arbetstagares individuella ansvar och skapar svårigheter för den enskilda individen att avgränsa sig i sitt arbete. I den här studien undersöker vi varför tjänstemän inom en barnrättsorganisation arbetar så mycket. För att få en förståelse för detta har vi genomfört sex intervjuer med tjänstemän om deras upplevelse rörande deras arbetssituation. Vi har analyserat det insamlade materialet med hjälp av Göran Ahrnes teori om den organisatoriska kentauren, där en viktig utgångspunkt är att en organisation består av människor som inte bara arbetar för organisationens mål, utan också sina egna.

Den här undersökningen har studerat skillnader mellan arbetets påverkan på utbrändhet i Kina och Sverige. Studien hade för avsikt att se om skillnader förekom, vilka skillnader det var samt hur de yttrade sig. Studier inom området i Kina är mycket outforskat medan det i Sverige och övriga västvärlden talas om det dagligen. Resultatet av den här studien pekar på att skillnaderna mellan länderna knappt är förekommande. Detta kan till stor del bero på Ikeas organisationskultur.

Krisberedskapen har i det svenska samhället förändrats över tid från fokus på invasion till fokus på krishantering. Detta har också bidragit till att samhället är beroende av frivilliga som hjälper till i samhällets krisberedskap. Detta examensarbete syftade till att undersöka vad det är som motiverar dagens frivilliga att engagera sig i frivilligorganisationer, men också varför dessa väljer att stanna kvar och delta aktivt i organisationens verksamheter. Vidare att tillhandahålla frivilligorganisationer inom svensk krisberedskap ett verktyg för att rekrytera nya, och motivera befintliga, medlemmar. Efter initial kontakt med respektive frivilligorganisation (Frivilliga resursgruppen, Svenska blå stjärnan och Svenska sjöräddningssällskapet) genomfördes 24 telefonintervjuer inkluderande 35 frågor.

Syftet med studien var att undersöka vilka hinder och möjligheter chefer och HR medarbetare upplevde kring internkommunikationen på Organisationen. Ett ytterligare syfte var att undersöka vilka kommunikationskanaler som ansågs mest lämpliga i Organisationens kommunikationsärenden. Två fokusgruppsintervjuer genomfördes med sex chefer och sex HR medarbetare i vardera där fyra fiktiva fall av strategiska och operativa kommunikationsärenden diskuterades. Analysmetoden som användes var induktiv tematisk analys. Studien visade att deltagarna var medvetna om vikten av internkommunikation, dock fanns det hinder som försvårade kommunikationen mellan chefer och HR medarbetare.

Syftet med studien är att beskriva och granska utbildningsinsatsen Medarbetarakademin, som genomförs av trekommuner i Götaland, utifrån ett medarbetarperspektiv. Detta har gjorts med hjälp av frågeställningar som berörtmedarbetarnas motivation att söka, vilka påverkanseffekterna har varit och vad medarbetarna anser omutbildningsinsatsen.Resultaten visar att respondenterna förväntade sig och fick en personlig utveckling genom utbildningsinsatsen.Genom utbildningen upplever respondenterna att de får mer förståelse för andra människor och konflikter, samtverktyg att hantera gruppfaser. Respondenterna vill i högre grad bidra till organisationens utveckling än vad defår möjlighet till. Som helhet anser respondenterna att Medarbetarakademin är bra och utvecklande.Studiens resultat diskuteras med hjälp av tidigare teori om medarbetarskap och de syften som angetts förutbildningsinsatsen Medarbetarakademin. Här visar det sig att resultatet återspeglas till en lägre grad i Lutz ochBaranes (2009) subjektiva egenskaper än vad Medarbetarakademins syften gör.

SAMMANFATTNING Det sägs att vi lever i ett individualistiskt och flexibelt samhälle. För den starka individen innebär detta att karriär, utveckling och privata intressen värderas högre än lojalitet gentemot arbetsgivaren. Att byta arbetsgivare under sitt yrkesverksamma liv betraktas idag mer som regel än undantag. Hur resonerar då blivande officerare och stridspiloter som har valt att utbilda sig till ett yrke som endast går att utöva i en enda organisation? Kan studenter, som i princip bara har en arbetsgivare att välja på, verkligen ha behov av karriärvägledning? Syftet med studien är att få en förståelse för hur blivande officerare och stridspiloter ser på sig själva i organisationen, samt vilka upplevda behov de har av karriärvägledning.

Ledarskapet i dagens arbetsliv innefattar många roller och uppgifter. En av dem är att ta tillvara på humankapitalet på bästa sätt. Detta kan handla om faktorer som motivation, arbetstillfredsställelse och möjlighet till vidareutveckling men också om uppgifter som hamnar utanför vardagens och organisationens vanliga liv; att handskas med kriser. Syftet med studien var att undersöka vilka tillvägagångssätt skolledare utvecklar och använder vid kriser. Teorier och forskning på området kris, krishantering och ledarskap beskriver vikten av kunskap, erfarenhet, kommunikation, handlingskraft samt möjligheterna till olika samarbets- och samverkanspartners.

Ett fungerande intranät kan idag utgöra en stor tillgång för ett företag, en förutsättning för detta är att intranätet används av de anställda då det är de som aktivt ska vara med och skapa intranätets innehåll. Ett väl fungerande intranät kan bidra till att information hittas lättare och att kunskapsspridningen inom organisationen ökar. Att undersöka om och hur ledningen på Universitetssjukhuset i Lund arbetar för att lyfta intranätet och intranätsanvändningen till en högre nivå är uppsatsens syfte. Undersökningen som genomfördes utformades med en induktiv ansats. Nyfikenheten väcktes i empirin och verkligheten, problemformuleringen och syftet var av ett utforskande slag ? empirin leder in i teorin.

Bakgrund: I dagligt taluttrycker sig människor om organisationer som om dessa hade en egen identitet. Organisationers identitet formas och omformas genom intern och extern interaktion när organisationen liksom dess omvärld förändras. Organisationsidentiteten sätter regler och gränser för organisationens handlande. Syfte: Syftet med uppsatsen är att skapa förståelse för organisations- identitetens betydelse vid införandet av en ny strategi. Genomförande: För att uppnå syftet med uppsatsen genomfördes en studie vid LRF Konsult AB, där en strategisk förändringsprocss pågår sedan 4-5 år tillbaka.

Studiens syfte är att undersöka varför hemvärnet har överlevt, baserat på hypotesen att en stark organisation- kultur spelat en betydande roll för dess fortlevnad. I uppsatsen används diskursanalytisk metod och teori, med inslag av andra relevanta teorier, såsom institutionell teori. Uppsatsen består av en analys av tidningen Hemvärnets ledare och framsidor, SIFO: s undersökningar om hemvärnets folkliga förankring samt överbefälhavare Håkan Syréns böcker om Försvarsmakten idag. Fokus ligger på hemvärnets identitet och funktion. Vårt resultat visar att hemvärnets identitet i huvudsak har bestått.

Syfte med vårt arbete är att identifiera och analysera framgångsfaktorer vid en kommuns förändringsarbete mot en modern, effektiv och medborgarorienterad förvaltning, en så kallad 24-timmarskommun. För att nå detta syfte har vi valt att göra en fallstudie av Mjölby kommuns arbete med utvecklingen av 24-timmarskommun.Fältarbetet har utförts med hjälp av kvalitativa semistandardiserade intervjuer med ämnesområdets relevanta personer inom kommunen. Analys av empiridata har genomförts med hjälp av förändringsanalys enligt SIM-metoden.Resultat av vår undersökning visar att införande av 24-timmarskommun bör ses som en del av kommunens förändringsarbete mot en modern förvaltning. För att detta arbete ska vara framgångsrikt krävs det strategiskt ledarskap som ska ta fram, förankra och kommunicera visioner och målbilder av den moderna förvaltningen i organisationens alla delar. Samarbete, systematisk process- och brukarorienterad verksamhetsutveckling och den professionella kompetensen utgör en garanti att uppställda målen och visioner for 24-timmarskommun kan förverkligas.

Syftet med vår uppsats är att undersöka hur ledarstilar, organisationskultur och känsloarbete ömsesidigt påverkar varandra. För att uppnå vårt syfte togs följande frågeställningar fram: Vilka är respondenternas upplevda och förväntade ledarstilar?Vilken roll spelar organisationskultur och känsloarbete i förhållande till ledarstilar?Vi har genomfört en kvalitativ undersökning inom en offentlig organisation. Nio intervjuer genomfördes, varav åtta stycken med avdelningschefer samt en med en respondent från ledningen. Detta för att kunna se hur avdelningschefer uppfattar sin ledarstil och jämföra med vad ledningen anser.