Inledning: Talent Management är ett begrepp och ett arbetssätt som alltmer implementeras i svenska organisationer och det ligger högt upp på deras agenda. Talang och talangidentifikation är idag en viktig del i att bemöta den ökade konkurrensen. Att identifiera talang är ett sätt att behålla de medarbetare som är viktiga för Organisationen samt ett sätt att utveckla Organisationen genom att ta tillvara på humankapitalet.Syfte: Att öka förståelsen kring talangidentifikation på svenska organisationer. Vi vill även bidra med en förståelse för hur de individualistiska och kollektiva perspektiven har påverkat svenska organisationer i dess utformning och tillämpning i att identifiera talang. Vi vill även öka förståelsen kring vad dessa perspektiv har att lära av varandra och vad detta resulterar i.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till Organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i Organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Motivation främjar innovation, men innovationsprocesser måste samtidigt ta hänsyn till Organisationens förutsättningar. Det krävs en jämvikt mellan flexibilitet och struktur i Organisationen där team är ett optimalt sätt att skapa en sådan balans. Resultatet presenteras även i analysverktyget ITM med praktiska tillämpningsområden..

Denna studie undersöker hur samförstånd skapas genom kommunikation i en organisationsförändring. Detta är intressant då tidigare studier visat på att kommunikation är en avgörande faktor för att en organisationsförändring ska bli lyckad. Det är också intressant då forskning kring den interna kommunikationen vid organisationsförändringar är sparsam. Speciellt då vi även valt att se kommunikationen utifrån en mottagares perspektiv, ett område som var särskilt outforskat. Vi har hämtat vårt empiriska material från en organisation som stod inför en organisationsförändring.

Bakgrund: Genom elitidrottens utveckling mot en mer affärsmässig verksamhet har också kraven på och behoven hos elitidrottsföreningar förändrats. I föreningar på toppnivå inom exempelvis hockey drivs elitverksamheten mer eller mindre som företag, men ses rent juridiskt som föreningar. Ofta är dessa föreningar målstyrda. Balanced scorecard är en styrform som strävar efter att uppnå balans mellan målsättningar vad gäller mått, tid och organisation. Parallellt med den affärsmässiga verksamheten inom elitföreningarna finns det sektioner som drivs helt av ideella krafter och med helt andra målsättningar än de affärsmässiga.

Det här projektet omfattar utvecklingen och designen av en webbplats och en webbcommunity för Organisationen Nätverket Vileda samt implementationen av ett content management system för att underhålla webbplatsen. Jag reflekterar också kring Nätverket Vileda och nätverket som ett socialt fenomen men även som en kommunikationskanal för organisationer och hur detta har förändrats och utvecklats genom de senaste hundra åren..

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till Organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i Organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Denna uppsats bottnar i att ett företag inom en teknikintensiv bransch önskar bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor i sin strävan efter att få en jämnare könsfördelning i Organisationen i allmänhet men på chefspositioner i synnerhet. Företaget som tagit initiativ till denna studie är ett större svenskt högteknologiskt tillverkningsföretag vars koncern sträcker sig över stora delar av världen och består av totalt 17 affärsenheter.Syftet med uppsatsen är att söka förståelse för hur en grupp kvinnliga medarbetare i ledande positioner i Organisationen utifrån sitt eget  perspektiv upplever sin karriär i en mansdominerad organisation, samt hur de ser på Organisationens förutsättningar att bli en mer attraktiv arbetsgivare för kvinnor.Syftet leder oss som forskare in på två till synes skilda forskningsfält: genusteoretisk forskning och företagsorienterad forskning som behandlar företags attraktivitet. Med denna uppsats ämnar vi således dels bidra till den typen av forskning som uppmärksammar kvinnors förutsättningar i arbetslivet och även koppla samman det till forskning som behandlar organisationers attraktivitet.För att uppnå syftet med denna uppsats har vi utfört en kvalitativ studie där data samlats in genom intervjuer med fem kvinnor i ledande position i Organisationen. Materialet har sedan bearbetats genom att teori och empiri tolkats i skenet av varandra, för att slutligen leda fram till en rad olika slutsatser.Undersökningen visar det genusteoretiska områdets komplexitet genom att både belysa aspekter gällande förhållanden i Organisationens struktur samt individuella förhållningssätt. Vidare speglas komplexiteten genom att även visa på de sociala relationernas betydelse både inom och utanför Organisationen.

Syftet med denna studie har varit att i en större kommun i Västra Götalandsregionen undersöka högre tjänstemäns, tankar och upplevelser gällande offentlig sektor som en attraktiv arbetsgivare. Vidare studerades den aktuella Organisationens skapande av sitt egna employer brand under sina anställningsprocesser. Detta för att identifiera ytterligare områden att arbeta med gällande att attrahera och behålla kompetenta medarbetare.Enligt Minchington (2006) så har forskning kring employer brand ofta fokuserat på näringslivet. Offentlig sektor kommer enligt Sveriges Kommuner och Landstings (SKL) egen rapport ?Här finns Sveriges viktigaste jobb? (2011a) att ha ett större behov av att anställa kompetenta medarbetare i framtiden, vilket gör att även denna sektor bör arbeta med att utveckla sitt employer brand.

Bakgrund och problem:Belöningssystem alltid varit ett styrverktyg där ledning med dess hjälp försökt att bidra till att medarbetare blir motiverade till att öka sin produktivitet och på så sätt bidra till Organisationens lönsamhet. Men att försöka förstå de icke-ekonomiska effekterna av olika belöningssystem har bidragit till att försöka skapa en ökad förståelse för organisatorisk rättvisa. Vad gäller monetära ersättningar i ett belöningssystem så är det viktigt att förstå att rättvisefrågor utgör en viktig del av de olika anställningsförhållandena i Organisationen. Utan denna förståelse kan det uppstå ogynnsamma situationer. Detta har lett oss till uppsatsens problemformulering: Vad har upplevd rättvisa för påverkan på attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem?? Vad kan monetära ersättningar få för upplevda beteendemässiga konsekvenser?Syfte:Rapportens huvudsakliga syfte är att beskriva och förklara attityder kring monetära ersättningar i ett belöningssystem.

Sedan 1960-talet har HR genomgått stora förändringar vilka inneburit en övergång från den traditionella rollen med administrativt ansvar och lönehantering till ett större ansvarsområde med helhetssyn över Organisationen samtidigt som ett mer operativt och strategiskt arbete antagits. Idag ser många inom HR att de har en självklar plats i Organisationens översta skikt medan realiteten inte speglar samma bild. Då det bland medarbetarna råder oklarheter kring HR och dess bidragande resurser för hur deras arbete genererar ekonomiskt till Organisationen, har HR och dess legitimitet ifrågasatts. I denna studie kommer den upplevda statusen inom HR-yrket att undersökas utifrån tre perspektiv. Frågeställningarna är följande: Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett påverkansmöjlighetsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett könsperspektiv? Hur upplever intervjupersonerna med roller inom HR sin status i sitt arbete ur ett organisationsteoretiskt perspektiv? Denna studie syftar till att öka förståelsen för den status som HR upplever sig ha utifrån ovan nämnda teman då statusfältet av oss setts som ett relativt outforskat område.

Denna intervjustudie utforskar människors erfarenheter från ett långtgående jämställdhetsprojektsom bedrivits i en ideell politisk ungdomsorganisation. Syftet är att undersöka erfarenheterna frånjämställdhetsprojektet för att förstå hur det genomförts, att identifiera potentiella analytiskaingångar för vidare forskning, och att leta efter eventuella överförbara strategier förjämställdhetsarbete. Organisationen sjösatte för ett antal år sedan ett stort internt förändringsprojektmed målet att ?killar och tjejer ska kunna vara medlemmar på lika villkor.? Arbetet har fått relativtstora effekter i Organisationen, mycket har förändrats i fråga om makt, utrymme och representation.Projektets effekter och de strategier som använts utforskas i denna uppsats resultatdel. I analysdelenläggs olika teoretiska perspektiv på det empiriska resultatet i syfte att identifiera analytiska ingångarför vidare forskning.

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

Syftet med den här uppsatsen var att undersöka hur Röda Korset har utvecklats från en idé till en etablerad hjälporganisation i det moderna samhället.Organisationen fick sitt avstamp i och med Henri Dunants bok Europas blodband - minnen från Solferino som kom att påverka hur vi ser på frivillig hjälp i dag. Uppsatsen drar också paralleller mellan Dunant och Elsa Brändström som fann sitt kall i Dunants idéer..

En av specialpedagogens arbetsuppgifter kan vara som intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. Syftet med vårt examensarbete är att undersöka hur specialpedagoger beskriver sina upplevelser och uppfattningar av att vara intern handledare i en skol- eller förskoleorganisation. I vår studie har vi intervjuat åtta specialpedagoger och en speciallärare som handleder kollegor som en del i sitt arbete. Vi har använt en metod med halvstrukturerade frågor. Specialpedagogerna kommer från förskolor, grundskolor, gymnasieskolor och en särskola i Stockholms län.