Uppsatsens syfte var att undersöka varför Pitebygden stod utanför Hungerrörelsen vÄren 1917, samt att studera rörelsen utifrÄn ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv. För att undersöka detta har dels en fallstudie pÄ Pitebygden gjorts, dels en komperativ studie mellan tvÄ lokala- och tvÄ rikstÀckande tidningar. Jag har konstaterat att Hungerrörelsen bör i första hand ses ur bÄde ett ekonomiskt och ett politiskt perspektiv, dÄ dessa bÄda faktorer visade sig hÀnga ihop. Med utgÄngspunkt frÄn detta drar jag slutsatsen att Pitebygdens uteblivna reaktioner kan förklaras utifrÄn bÀttre försörjningsmöjligheter och avsaknaden av en facklig och en politisk organisation. Det finns Àven uppgifter i uppsatsen som tyder pÄ att liberala och frisinnade strömningar, samt Evangeliska Fosterlandsstiftelsens starka grepp om bygden kan ses som en bidragande orsak till att Pitebygden kom att stÄ utanför Hungerrörelsen 1917..

Klimatkonventionens ramverk, om att stabilisera graden av vÀxthusgaser i atmosfÀren pÄ en nivÄ som minskar mÀnniskans pÄverkan pÄ den globala uppvÀrmningen, fick i Kyoto 1997 ett protokoll som innebar bindande krav för ratificerande lÀnder. Kyotoprotokollet trÀdde i kraft 2005 med resultatet att samtliga OECD-lÀnder, exklusive USA och Australien, accepterade differentierade Ätaganden om att sammantaget minska sina vÀxthusgasutslÀpp. Undersökningen utgÄr frÄn detta faktum och med en jÀmförande studie mellan Sverige och Australien, genom teorin liberal institutionalism, syftas till att frambringa ett svar pÄ huruvida Kyotoprotokollet Àr ett effektivt internationellt samarbete ur implementeringssynpunkt. Det empiriska materialet Àr hÀmtat frÄn lagtexter och policydokument. Resultat och analys visar att Kyotoprotokollet Àr effektivt i avseendet att det har bidragit till uppkomsten av en omfattande universell diskussion som har pÄverkat Àven ett icke-ratificerande land som Australien att mer aktivt minska sina vÀxthusgasutslÀpp.

Syftet med studien var att undersöka de möjligheter respektive svÄrigheter sex behöriga karaktÀrs- och kÀrnÀmneslÀrare pÄ en gymnasieskola upplever med infÀrgning i undervisningen.Studien Àr kvalitativ och inleddes med en pilotundersökning och följdes dÀrefter av sex intervjuer med gymnasielÀrare som alla har erfarenheter av yrkes- och studieförberedande program.Teorin som valts att koppla till bestÄr av en definition av vad infÀrgning innebÀr, sÀtt att se kunskap pÄ samt studier dÀr teori integrerats med praktik i undervisningen.Resultaten tyder pÄ att en stor svÄrighet för lÀrare som arbetar med infÀrgning Àr att enas om en gemensam uppfattning om infÀrgning. Stora faktorer för denna kollektiva förstÄelse Àr samarbete och planering. Vidare kan förÀndringar av lokaler och scheman förbÀttra situationer dÄ samarbetet inte fungerar. Detta innebÀr bland annat att skolans organisation bör ta ett större ansvar för att följa upp arbetet med infÀrgning. Resultaten av studien visar att lÀrarna anser att infÀrgning kan innebÀra att elever ser ett större samband och i lÀngden lÀr sig mer..

PÄ grund av dagens snabba utveckling och moderniserade organisationer blir det mer och mer viktigt med bra samarbete. Det ska gemensamt nÄs upp till verksamhetsmÄl och styrningen Àr idag inte lÀngre sÄ detaljerad som den var förr. Ett av mÀnniskors största behov Àr sociala relationer och uppskattning frÄn andra mÀnniskor dÀrför Àr det viktigt med ett fungerande samarbete mellan chef och övrig personal. Ett icke fungerande samarbete skulle leda till dÄligt utvecklade verksamheter och framförallt mycket otrevliga arbetsplatser.Studiens undersökningsomrÄde Àr dÀrför hur man kan skapa ett bra samarbete pÄ arbetsplatsen. Syftet med studien om bra samarbete har varit att yrkeskategorin chefer ska fÄ en inblick, idéer och kunskap i vad bra samarbete Àr för nÄgot och hur man kan skapa ett bra samarbete.Metoden för att ta reda pÄ detta har varit personliga intervjuer med chefer frÄn olika verksamheter, nÀrmare bestÀmt sex olika, privata som offentliga.

The aim of this study was to examine if an organisation that strives for democracy and participation, also possess an open information culture. This study deals with the information culture in a social movement organisation, Attac Gothenburg. To achieve the aim, following questions were asked: What is the organisation culture like, is it open or closed? What is the information culture like, is it open or closed? What is the information culture like, in relation to the identity of the organisation? The focus has been put on earlier research in social movements, organisation and information culture. In this qualitative study I have collected material mainly from interviews.

Genom en jÀmförelse mellan en enkÀtundersökning gjord bland förÀldrar till elever i Är 5 och resultatet av intervjuer med barnens klasslÀrare har jag försökt belysa förÀldrars syn pÄ samarbete med skolan. Jag har Àven anvÀnt mig av litteratur inom omrÄdet för att fÄ en sÄ klar bild som möjligt. Vad som framkommer tydligt Àr att förÀldrar tycker det Àr viktigt med samarbete. Men de behöver bredare och mer omfattande information frÄn skolan för att kontakten mel-lan hem och skola ska kunna fördjupas. Idag Àr det vanligt att samarbetet begrÀnsar sig till utvecklingssamtalet.

This thesis has examined a co-operation called SSP, between the social authorities, the school and the police, located in Malmö. The intention with SSP is to prevent crime and drug use among juveniles but also to evolve a structure for a long-term co-operation between the authorities.The purpose of the thesis was to understand and analyse what the co- operation represented and stood for. The study also examined how the co- operation was effected by differences in the organisation of the three parts.The main questions were the following; what does SSP contain, is SSP preventive and for whom, what motivates the co-operation and how is the cooperation effected by the view the authorities have on the target group?The method used for answering the questions was based on qualitative interviews with the three authorities involved. We have also searched for literature on the subjects involved.The main content of the thesis has showed that the limits of SSP are diffuse, and the focus of the co- operation lies at a structural level.

För pedagoger Àr det viktigt att se det som skapar framgÄng och ger positiv perspektiv.Min undersökning kan hjÀlpa till att fördjupa förstÄelsen för vilka faktorer som frÀmjar utbildning för hÄllbar utveckling. Syftet med studien Àr att ta reda pÄ faktorer som Àr viktiga för att frÀmja och förbÀttra utbildning för hÄllbar utveckling. Enligt styrdokumenten Àr hÄllbar utveckling en nödvÀndig komponent i utbildning. Materialet erhölls genom kvalitativa djupintervjuer med 6 lÀrare, inkluderar förskollÀrare, grundskollÀrare, gymnasielÀrare, representanter frÄn HÄll Sverige Rent, Naturskolan som har av erfarenhet i praktiskt arbete med hÄllbar utveckling inom framgÄngsrikt Grön Flaggs certifieringsprogram. Det analyserades och sammanstÀlldes sedan i löpande text.

"Empowerment" Àr ett omskrivet fenomen som utlovar mÄnga positiva effekter som motivation, ökat initiativtagande, ansvar, kreativitet, lÀrande, arbetsoptimism samt sjÀlvförtroende för att klara sina arbetsuppgifter. "Empowerment" frÀmjar organisationer genom att minska rÀdsla för förÀndringar samt underlÀttar samarbete, under förutsÀttning att "empowerment" anvÀnds effektivt. "Empowerment" har dock Àven enligt litteraturen sidoeffekter. Denna uppsats Àmnar ge inblick i hur "empowerment" kan fungera i en organisation. Min frÄgestÀllning Àr hur "empowerment" kan fungera ute i organisationer för att dra lÀrdom av bÄde vad som Àr positiv och negativt.

UMAS Àr i nuvarande organisation en kombination av professionell byrÄkrati, divisionalisering och en liten del innovativ organisation. En decentraliserad organisationsstruktur gör det möjligt att styra med ekonomiskt ansvar, men stÀller ocksÄ ökade krav pÄ kontroll och uppföljning. De formella styrsystem som anvÀnds pÄ UMAS Àr framför allt enheter med kostnads- och resultatansvar, internpriser och budget. Budgeten Àr ett effektivt styrmedel i en anslagsfinansierad verksamhet som UMAS, genom att ansvar förtydligas och kontroll och uppföljning möjliggörs. Det Àr ocksÄ viktigt att det i styrsystemen och organisationsstrukturen skapas incitament för att fÄ medarbetarna till att arbeta för verksamhetens bÀsta, för att dess mÄl och visioner ska uppnÄs.

Modellen Harmony of Efforts bygger pÄ erfarenheter frÄn FN-operationer mellan 1960 och 1990 talen och erbjuder ett alternativt sÀtt att tÀnka runt civil-militÀrt samarbete.Syftet med den hÀr studien Àr dels att undersöka pÄ vilket sÀtt erfarenheter frÄn counterinsurgency operationerna i Afghanistan ter sig i ljuset av modellen Harmony of Efforts modell, och dÀrefter hur modellen med hjÀlp av nÀmnda erfarenheter skulle kunna vidareutvecklas.Fyra olika Provincial Reconstruction Teams (PRT) jÀmförs i en kvalitativ fallstudie dÀr undersökningsmaterialet utgörs av andra vetenskapliga texter kompletterat med nÄgra intervjuer med personal frÄn fÀltet.Resultatet pekar pÄ stora skillnader i tillÀmpningen av PRT-konceptet, att en tydlig arbetsfördelning bidrar till framgÄngsrikt samarbete samt att smÄskaligt arbete pÄ grÀsrotsnivÄ Àr att föredra framför storskaliga projekt. Studien visar dessutom att modellen Harmony of Efforts i stora drag hÄller mycket vÀl för att analysera civil-militÀrt samarbete inom ramen för en counterinsurgency operation..

Sedan de borgerliga partierna varit i opposition har man efterlyst förÀndringar inom den svenska utvecklingspolitiken. Utvecklingspolitiken Àr samlad i skrivelsen Politik för global utveckling(PGU). Arbetets syfte Àr att undersöka om det skett nÄgra förÀndringar inom PGU sedan de borgerliga partierna intagit regeringsstÀllning Är 2006. FrÄgorna som Àr Àmnade att besvaras Àr dels om det gÄr att urskilja nÄgra vÀsentliga skillnader mellan den föregÄende socialdemokratiska regeringens politik för global utveckling och den nuvarande borgerliga regeringens och dels om den politik för global utveckling som den borgerliga regeringen för, Àr en del av lösningen pÄ en internationellt ickefungerande utvecklingspolitik. Genom en kvalitativ textanalys Àr avsikten att utföra en komparation mellan de tvÄ regeringarnas PGU för att pÄ sÄ sÀtt uppvisa eventuella skillnader.

ModersmÄlslÀrare och klasslÀrares syn pÄ samarbete.

SjukvÄrden har sedan slutet av Ättiotalet varit satt under en konstant press för att sÀnka sina utgifter. Reformer och besparingar har blivit en del av vÄrdarbetets vardag. I denna uppsats försöker vi skapa oss en bild av hur lÀkaren, som Àr vÄrdens viktigaste aktör, ser pÄ den ?nya? sjukvÄrden.Med stöd i teori har vi sökt svaret hos den enda tillförlitliga kÀllan som finns att tillgÄ, lÀkarna sjÀlva. Ett antal intervjuer gav oss en bild av hur lÀkaren ser pÄ sitt arbete och sin roll i sjukvÄrden.

Försvarsmakten Àr en organisation som vill vara lÀrande. En lÀrande organisation behöver erfarenhetshantering Utveckling och effektivitet Àr mÄl som mÄnga organisationer strÀvar efter. Att vara en lÀrande organisation med en systematiserad erfarenhetshantering innebÀr att mÄlen kan uppnÄs.Syftet med denna uppsats Àr att utvÀrdera den systematiserade erfarenhetshanteringen inom Marinen och dÀrigenom öka förstÄelsen för vilka krav som behöver vara uppfyllda för att processen skall leda till rÀtt resultat.De doktriner som Àr inriktande för den verksamhet Försvarsmakten bedriver, marinens erfarenhetshanteringsystem och en attitydundersökning kring Àmnet bildar empirin för undersökningen.Slutsatserna visar att den lÀrande organisationen finns nÀrvarande, att en systematiserad erfarenhetshantering Àr uppbyggd och att det finns en attityd hos medarbetarna dÀr erfarenheter Àr viktiga och leder till att organisationen utvecklas. De visar ocksÄ att det finns vÀsentliga delar av systemet som kan förÀndras för att helheten ska fungera pÄ bÀsta sÀtt..