Inledning: I barnsjuksköterskans kompetens och uppdrag ingÄr det att upptÀcka nÀr barn far illa och uppmÀrksamma detta genom att anmÀla till socialtjÀnsten. I tidigare forskning har det visat sig att det finns ett behov av samarbete och stöd i samband med anmÀlan till socialtjÀnsten. BVC sjuksköterskans erfarenheter av hur samarbetet fungerar med socialtjÀnsten vid misstanke om att barn far illa Àr sparsamt undersökt och vi fann det betydelsefullt att undersöka detta. Syfte: Syftet med studien var att beskriva BVC sjuksköterskors erfarenheter av samarbete med socialtjÀnsten vid misstanke om att barn far illa.Metod: Fyra BVC sjuksköterskor intervjuades och den transkriberade texten analyserades utifrÄn en kvalitativ innehÄllsanalys.Resultat: Resultatet i studien redovisas under tre kategorier; ?Kontakt som kan lÀtta pÄ bördan?, ?Att inte veta vad som hÀnder sen? och ?Att arbeta tillsammans?.

Detta examensarbete ger en inblick i hur mÀnniskors utveckling kan pÄverkas av Funktionsinriktad Musikterapi ? FMT, utifrÄn frÄgorna pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka motorisk utveckling samt pÄ vilket sÀtt FMT kan pÄverka kognitiv utveckling. Det dokumenterar arbetssÀttet kring FMT-metoden. Genom tvÄ fallbeskrivningar fÄr vi följa det praktiska arbetet. Resultat visar att de medverkandes motorik har pÄverkats och Àven kognitiv utveckling har pÄverkats..

Trafiken Àr en stor bidragande orsak till förorening av miljön, dÀrför Àr miljöfrÄgorna en viktig utveckling inom bussbranschen. Genom att stÀlla miljökrav i trafikupphandlingar kan man styra busstransporternas utveckling sÄ att föroreningar till miljön kan reduceras. LÀnstrafiken i Norrbotten AB Àr trafikhuvudman för kollektivtrafiken i lÀnet och Àr dÀrmed den organisation som ansvarar för kollektivtrafikens trafikupphandlingar. Syftet med detta arbete Àr att ta fram miljökrav som LÀnstrafiken i Norrbotten AB kan stÀlla pÄ busstransporter vid offentlig upphandling. MÄlet med arbetet Àr att LÀnstrafiken i Norrbooten AB ska kunna reducera sina befintliga avgasutslÀpp till SLTF:s kravnivÄer för avgasutslÀpp, genom att stÀlla dessa miljökrav.

Utvecklingen och marknadsföringen av ett samhÀlle som turistdestination, kan generera mÄnga fördelar, bland annat genom ökad sysselsÀttning och infrastrukturella förbÀttringar. Samtidigt kan en okontrollerad exploatering leda till negativa konsekvenser utifrÄn kultur- och naturmiljöaspekter. UtifrÄn denna vetskap har planeringsperspektivet till stor del fÄtt en dominerande roll inom diskussioner och forskningslitteratur. Det finns dock fler faktorer som bör beaktas i destinationsutvecklingssammanhang, varav samarbete och nÀtverk samt destinationsmarknadsföring utgör viktiga aspekter. Med fokus pÄ, och en teoretisk förförstÄelse för dessa begrepp angriper denna studie de tvÄ fallstudieobjekten Ornö och Utö i Stockholms södra skÀrgÄrd i syfte att utröna hur begreppen pÄverkat de skilda utvecklingar som skett pÄ öarna.

Sedan attacken pÄ USA 11 september 2001 har Ätskilliga rapporter skrivits om Talibanernaför att skapa underlag för styrkorna som bekÀmpar dem. Syftet med uppsatsen Àr att försökaÄskÄdliggöra en struktur pÄ styret av talibanernas organisation 2009 och förklara varför dehade denna struktur pÄ styret med utgÄngspunkt i den religiösa utbildningen. Och i och meddetta bidra till forskningslÀget om talibanerna. FrÄgestÀllningen som besvaras i uppsatsen Àr:Vilken struktur hade styret av talibanernas organisation 2009 och varför hade styret dennastruktur? Denna frÄgestÀllning löses ut av följande 2 frÄgor: FrÄga 1 - Kan strukturen pÄstyret av talibanernas organisation 2009 beskrivas med hjÀlp av en strukturellorganisationsteori? FrÄga 2 - Kan den religiösa utbildningen vara en förklaring till dennastruktur pÄ styret?Med hjÀlp av en strukturell teori om organisationers form och tvÄ sociologiska teorier sombehandlar varför mÀnniskor och grupper handlar som de gör utifrÄn deras bakgrund ska jagförsöka uppfylla uppsatsens syfte och beskriva hur strukturen pÄ styret av talibanernasorganisation sÄg ut 2009 och förklara varför den sÄg ut sÄ.Uppsatsen anvÀnder en kvalitativ metod dÀr divisionaliserad organisation, habitus och dendolda lÀroplanen anvÀnds som teorier.

Socialsekreterare tillhör en yrkeskategori i den offentliga sektorn dÀr mötet med klienterna prÀglas av en konflikt mellan socialsekreterarens personliga visioner och den byrÄkratiska organisationens begrÀnsade förutsÀttningar. MÀnniska och organisation Àr en kvalitativ fallstudie av en försörjningsstödsenhet i Stockholms stad som undersöker hur socialtjÀnstens organisatoriska förutsÀttningar pÄverkar socialsekreterarnas arbetssituation. UtifrÄn ett organisationsteoretiskt ramverk som operationaliseras genom teorin kÀnsla av sammanhang och dess tre delkomponenter begriplighet, hanterbarhet och meningsfullhet, syftar studien till att öka förstÄelsen för socialsekreterarnas arbetssituation. Resultatet tyder pÄ att socialsekreterare upplever en spÀnning mellan att Ä ena sidan vara representanter av en byrÄkratisk organisation och Ä andra sidan vara medmÀnniskor med viljan att hjÀlpa klienter till sjÀlvförsörjning. Studiens resultat visar Àven att de informanter som accepterar organisationens begrÀnsade förutsÀttningar och dÀrav har avgrÀnsat arbetet frÄn att förÀndra till att enbart hjÀlpa mÀnniskor i nöd, tenderar att uppleva en mindre spÀnning mellan organisation och person.

Bakgrund: Företagens roll i samhÀllet hÄller pÄ att förÀndras. En möjlighet för företag att bidra till en utveckling som Àr lÄngsiktigt hÄllbar: ekonomiskt, socialt och ekologiskt kan uppnÄs genom Corporate Citizenship ? företaget som den goda medborgaren. Syfte: Syftet med denna uppsats Àr att utreda och skapa förstÄelse för begreppetCorporate Citizenship och dess framvÀxt frÄn ett strategiskt perspektiv, samt attstudera hur och varför företag arbetar med Corporate Citizenship. Genomförande: En litteraturgenomgÄng inom omrÄdet Corporate Citizenship har genomförts.

Syftet med den hÀr uppsatsen Àr att studera de narrativ som Greenpeace och VÀrldsnaturfonden anvÀnder för att vÀrva medlemmar och fÄ gehör frÄn allmÀnheten. Organisationerna tillhör den grupp som kallas för NGO vilket betyder non-govermental organization. Det Àr ett samlingsbegrepp för organisationer som inte Àr bundna till nÄgon stat eller skapad av nÄgon stat. Genom att anvÀnda en narrativ metod analyseras Äterkommande mönster som organisationerna anvÀnder för att nÄ sina mÄl. De hÀr mönstren analyseras med Bourdieus kapitalteori för att visa vilka effekter narrativen har för organisationerna.

SyfteSyftet med uppsatsen Àr att med utgÄngspunk i Hofstedes studier om pÄverkan av kultur i organisationer undersöka hur nationell kultur pÄverkar personers handlande inom organisationer och om kulturella skillnader kan utgöra ett hinder för samarbete. FrÄgestÀllningVad Àr sambandet mellan nationell- och organisationskultur? Hur viktigt Àr det att ta hÀnsyn till den nationella kulturen nÀr företag etablerar sig utomlands? Vad kan skillnaderna i kultur ha för effekter vid ett internationellt samarbete?MetodUppsatsen bygger pÄ en kvalitativ studie. Jag har med hjÀlp av relevanta böcker och tidigare forskning undersökt IKEA:s etablering i Ryssland.SlutsatserDet Àr omöjligt för en organisation att förbli helt neutral vid en etablering utomlands dÄ den Àr beroende av samarbetet och kommunikationen med omgivningen.Studien bevisar att Hofstedes teori stÀmmer delvis dÄ IKEA pÄverkats av bÄde den ryska marknaden och nationella kulturen.FastÀn nationell kultur har en stor pÄverkan pÄ företag som etablerar sig utomlands, sÄ Àr den inte ensam om att influera organisationen. IKEA:s etablering i Ryssland pÄverkades inte lika mycket av den nationella kulturen som det pÄverkades av det politiska systemet och korruption.Kulturella skillnader kan vara en orsak till misslyckade samarbeten, men jag anser att med rÀtt ledarskap och en tydlig organisationskultur sÄ skulle ett företag kunna etablera sig var som helst. .

Lifelong learning (LLL), a concept dating back to the 1920s, is much used both by the OECD, UNESCO and the EU. But while intergovernmental think-tanks and supranational organisations often use the term in a positive sense, many (not least scholars) are critical of the term. The critique either deals with the lack of a universal definition, that the implicit responsibility for LLL has shifted onto the individual, or that the meaning of the term has shifted from a humanistic one linked to the personal development and a better society to a neoliberal one that involves growth, competition, globalisation and human capital theory. This study is based on interviews with nine trade union representatives on their understandings of lifelong learning. The results showed that while LLL was positively viewed by most, there was virtually no communication vis-Ă -vis members on the topic, most trade unions have no policy regarding LLL, and responses from representatives were sometimes self-conflicting..

I denna uppsats undersöker jag hur musikproducenter ser pÄ sitt samarbete med musiker/artister under en musikproduktion. Metoden för undersökningen Àr en kvalitativ intervjustudie dÀr tre etablerade svenska musikproducenter intervjuas. Resultaten visar att musikproducenterna lÀgger stor vikt vid sitt samarbete med artister. NÄgra utav slutsatserna Àr att musikproducentyrket idag i Sverige handlar mycket om att kunna fatta beslut och agera som en musikalisk vÀgledare.A recording session - A study about music producers' way to look at their cooperation with artists during recording sessions. In this paper I will investigate how music producers look at their work with musicians/artists during a recording session.

Syftet med uppsatsen var att undersöka implementeringen av ramvattendirektivet i den svenska lagstiftningen. UtgÄngspunkten har varit att studera myndighetsorganisationen och hur deras ansvar och samarbete ser ut. Jag har för genomförandet av uppsatsen anvÀnt mig av traditionell rÀttsdogmatisk metod. Resultatet av uppsatsen har visat att arbetet med ramvattendirektivet Àr omfattande och krÀver en god och strukturerad myndighetsorganisation för ett gott genomförande. Ett flertal myndigheter Àr involverade i genomförandet och samverkan Àr ett av nyckelorden för att uppfyllande av direktivet ska vara möjligt.

Antal sÄlda smartphones har ökat explosionsartat de senaste Ären, i samma takt ökar ocksÄintresset för mobila lösningar i form av mobila applikationer. Det finns huvudsakligen tvÄtyper av mobilapplikationer, den specialsydda applikationen (eng. ?native application?) ochwebbapplikationen. Denna kandidatuppsats har undersökt vilken typ av mobilapplikation enintressent ska vÀlja att utveckla nÀr intressenten vÀl har bestÀmt sig för att ta fram en mobillösning.

Jag vill genom denna uppsats belysa ett samarbete mellan sjukvÄrdskulturen och skolkulturen. I min egen studie har jag gjort intervjuer med personer som har anknytning till dessa bÄda kulturer. Om du som barn fÄr diabetes ingÄr du bÄde i skolkulturen och sjukvÄrdskulturen och för att underlÀtta för patienten/eleven finns ett samarbete. Jag har genom min vft trÀffat barn som har diabetes och som inspirerat mig till denna uppsats..

Entreprenörskapsutvecklingen har blivit ett omdebatterat Àmne i dagens samhÀlle dÀr den svenska regeringen har insett att för att den ekonomiska utvecklingen ska kunna gÄ framÄt sÄ krÀvs det att fler individer stimuleras till att starta egna företag. BÄde forskare och politiker anser att det Àr inom skolsystemet som det Àr möjligt att mest effektivt pÄverka individer och dÀrför bör det vara dÀr som insatser först och frÀmst bör sÀttas in. Problematiken ligger dock i att Àmnet entreprenörskap kan betyda vitt skilda saker beroende pÄ vem som ser pÄ det. Det finns inga konkreta hÀnvisningar och definitiva svar pÄ hur entreprenörskapsutveckling ska nÄs vilket försvÄrar det arbete som lÀggs ner i syfte att gynna entreprenörskap. En annan aspekt Àr frÄgan huruvida Sverige ska satsa pÄ att utbilda fler individer som startar egna företag eller om mÄlet Àr fler individer som agerar entreprenöriellt?UtifrÄn teorier om entreprenörskap har jag dels diskuterat svÄrigheten med Àmnet och de definitioner som finns men Àven hur dessa infallsvinklar kan appliceras i skolmiljön.