Föreliggande uppsats syftar till att synliggöra hur diskursiva bilder kring utveckling och partnerskap gestaltas och konstrueras i tre dokument utgivna av Organisation of Economic Co-operation and Development. Ett sÀrskilt fokus riktas till hur relationer mellan OECD, multinationella företag och de utvecklingslÀnder företagen Àr verksamma i, gestaltas i dokumenten. Genom att synliggöra sÀrdrag i diskursen kring utveckling och partnerskap finns förhoppningen att se om och hur, utifrÄn ett postkolonialt perspektiv bilder av ?vÀst? kontra ?de andra? produceras..

Föreliggande uppsats undersöker effekten av ojÀmlikhet i inkomstfördelning pÄ ekonomisk tillvÀxt med hjÀlp av sekundÀr data pÄ nationell nivÄ i de 34 OECD-lÀnderna under tidsperioden 2000-2010. Effekten studeras i en multipel regressionsanalys dÀr ojÀmlikhet i inkomstfördelning Àr en av de inkluderade förklarings-/kontrollvariablerna i en korrekt specificerad tvÀrsnitts-tillvÀxtmodell. Gini koefficienten Àr studiens huvudsakliga mÄtt pÄ ojÀmlikhet i inkomstfördelning; dÀrtill analyseras Àven mÄtt pÄ ojÀmlikhet i botten- och toppÀndan av inkomstfördelningen. Resultatet frÄn vÄr studie indikerar ett negativt och mestadels av tiden signifikant samband mellan ojÀmlikhet i inkomstfördelning och ekonomisk tillvÀxt mÀtt med Gini koefficienten. Vid en gemensam analys av samtliga ojÀmlikhetsmÄtt kvarstÄr det negativa och signifikanta sambandet mÀtt med Gini koefficienten; vi finner dock att ojÀmlikhet i toppÀndan av inkomstfördelningen Àr positivt och signifikant associerad med den genomsnittliga tillvÀxttakten i real BNP per capita, medan ojÀmlikhet i bottenÀndan av inkomstfördelningen ? om Àn positivt relaterad till följande Ärs tillvÀxttakt per capita - tappar all sin signifikans..

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

De tidigare studierna som undersökt miljökuznetskurvan (EKC) för koldioxid-utslÀpp, dÀr de flesta urval baserats pÄ OECD medlemslÀnder, har fÄtt varierande resultat. Den hÀr studien anvÀnder sig av bÄde OECD medlemslÀnder och lÀnder som inte Àr medlemmar i OECD. Urvalets data baseras pÄ Ären 1971-2010 för totalt 57 lÀnder frÄn runt om i vÀrlden. Resultaten visar tecken pÄ ett inverterat U-format förhÄllande mellan koldioxidutslÀpp och inkomstnivÄ, men att ett monotont stigande förhÄllande inte kan avfÀrdas. Enligt de uppskattade ekvationerna Àr inkomstnivÄn dÀr utslÀppen tenderar att minska lÀgre för hela urvalet Àn för bÄde OECD-medlemslÀnderna och lÀnderna som inte Àr medlemmar i OECD.

States have sovereignty in deciding how to tax business profits. If two states wish to tax the same profit that belongs to the same taxpayer, double taxation will arise. The increasing number of multinational companies gives rise to double taxation problems and the states have to co-operate to find out how to avoid such problems. The OECD Model Tax Convention includes an article in how to determine the rights to tax business profits. This article has been a subject of discussion and a committee of the OECD has been working to develop a new article 7.The work in proposing this new article has had as its aim to reassure that the interpretations of this regulation is made in the same way.

Taiwan rÀknas idag inte som en stat, har ingen plats i FN, och territoriet efterfrÄgas av Kina. Hur ser möjligheterna ut för en lösning av problematiken mellan Kina och Taiwan? En problematik som dessutom har en lÄng historia och vars grund frÀmst stÄr att finna i revolutionen 1949 i Kina. Framförallt Peter Wallensteens teorier om uppskjutande till framtiden och förÀndrade positioner, som konfliktlösningsmekanismer anses vara relevant. Den ökande globaliseringen och interdependensen samt det omfattande ekonomiska utbytet mellan aktörerna i vÄrt fall Àr ocksÄ relevanta faktorer för utvecklingen.

The purpose of this thesis is to examine whether the concept of permanent establishment, as defined in Article 5 of the OECD Model Tax Convention on Income and Capital, is applicable to electronic commerce and if so whether the current definition is able to appropriately deal with the challenges of electronic commerce.In 2003, the OECD added a new section to the Commentary on the Model Tax Convention on Article 5. The new section is a clarification on the application of the permanent establishment definition in electronic commerce.The current definition of permanent establishment in the Model Tax Convention relies on the physical presence of a foreign corporation as the threshold for source taxation. While the current definition, prima facie, might be applicable on electronic commerce, the highly mobile nature of electronic commerce might affect the current revenue distribution equilibrium between states..

I denna studie har den offentliga sektorns pÄverkan pÄ tillvÀxt i OECD-lÀnderna undersökts. Studiens frÄgestÀllning Àr: Hur pÄverkar den offentliga sektorns storlek och struktur ekonomisk tillvÀxt i OECD-lÀnder? Undersökningen Àr gjord för Ären 2007-2010 i en sÄ kallad paneldata-undersökning. För att undersöka strukturen har den offentliga sektorns utgifter delats upp i sex delar - utgifter för utbildning, försvar, sjukvÄrd, varor och tjÀnster, sociala avgifter samt övriga utgifter.I undersökningen har sex modeller anvÀnds för att fÄ fram resultat. Undersökningen visade inget klart samband mellan storleken pÄ den offentliga sektorn och ekonomisk tillvÀxt.

Syftet med vÄr studie var att undersöka hur förskollÀrarna pÄ förskolor som har fÄtt utmÀrkelsen Skola för hÄllbar utveckling arbetar med hÄllbar utveckling i förskolan, ta reda pÄ hur förskollÀrares förstÄelse för hÄllbar utveckling ser ut och i vilken mÄn förskollÀrarna i sitt arbete utgÄr frÄn de tre aspekterna ekonomiskt, socialt och ekologiskt hÄllbar utveckling. Vi valde att anvÀnda oss av kvalitativa individuella intervjuer. Vi har intervjuat fem förskollÀrare frÄn tvÄ olika kommuner, varav tre stycken arbetade pÄ samma förskola men pÄ olikaavdelningar. Resultatet av vÄr studie visar bÄde pÄ likheter samt olikheter i förskollÀrarnas arbetssÀtt med hÄllbar utveckling i förskolan, dÀr temainriktat arbete, Ätervinning samt barns delaktighet Àr sÄdant som prÀglar förskolornas arbete. Barns delaktighet och medvetenhet om hÄllbar utveckling lyfts fram av förskollÀrarna som viktiga delar i deras förstÄelse av hÄllbar utveckling.

This thesis examines the relationship between OECD-DAC and Civil Society Organizations (CSOs) within an aid efficiency context. The ability for these two actors to cooperate is highly important and determines the outcome for a major part of the development aid in the new millennium. The development agenda for the new millennium emphasizes aid efficiency as a key to a more successful aid, and this requires increased cooperation between all actors. The analysis made is a discourse analysis. The discourse of aid efficiency is analyzed, both its preconditions and results.The analyze finds out that there is a gap between OECD-DAC and CSOs in terms of how to handle aid efficiency.

The members of the OECD have agreed on giving aid assistance to developingcountries in a way of promoting their own capacity of handling the challengeof poverty and development. The members also cooperate and coordinate theiraid to recipient countries in the purpose of giving as effective assistance aspossible. The aid from these countries is often intended to human rights,democracy and has a humanitarian idea. This is the way from the OECDcountries. The Chinese way of giving aid mostly aimed at the industry of therecipient to promote the economic growth to lift the country out of poverty.The Chinese way do not aim or intend their aid at promoting human rights ordemocracy, often just industry and infrastructure.

Det Àr en stor variation mellan lÀnders ekonomiska tillvÀxt idag och de bakomliggande orsakerna till dessa stora variationer Àr att lÀnderna har olika nivÄer av produktivitet och effektivitet. Olikheter i produktivitet och effektivitet kan förklaras med bÄde positiva och negativa faktorer. Investeringar, bra institutioner, ökade utbildningsnivÄer Àr nÄgra av dem som anses som positiva och tros ha en positiv inverkan pÄ ett lands ekonomiska tillvÀxt medan korruption anses som negativ och tros skada den.Syftet med denna studie Àr att undersöka hur korruption pÄverkar ekonomisk tillvÀxt.Den empiriska metod som anvÀnds i denna tvÀrsnittsstudie Àr en multipel regressionsanalys med en dummyvariabel. Data för studien innehöll 93 olika lÀnder dÀr 28 lÀnder tillhörde OECD medan resten var lÀnder utanför OECD. Resultatet var att i den enkelt linjÀra regressionsmodellen sÄ fann författaren att korruption hade en positiv pÄverkan pÄ ekonomisk tillvÀxt, men dÄ fler kontrollvariabler inkluderades blev pÄverkan negativ och upphörde att vara signifikant tills att dummyvariabeln OECD inkluderades.