Detta examensarbete handlar om hur man gör för att ta till sig och bearbeta ny kunskap. Det handlar om hur en individ anvÀnder sig av sin unika lÀrstil för att lÀra sig nya saker. Syftet med denna undersökning som Àr att ta reda pÄ hur elever uppfattar att de lÀr sig och vad de har för erfarenheter och tankar kring undervisning. För att undersöka detta valde jag att genomföra kvalitativa intervjuer med tvÄ elever som nyss börjat i Ärskurs ett. Det som jag fick fram ur dessa intervjuer var att eleverna delvis anvÀnde sig av olika tillvÀgagÄngssÀtt för att lÀra sig nya saker. Deras beskrivningar av undervisningen i förskoleklassen och skolan var dÀremot relativt lika, det framkom att det var nÄgot större variation av vilka sinnen som anvÀndes vid undervisning i förskoleklassen jÀmfört med i skolan. Slutsatser som jag dragit av denna undersökning Àr att dessa elever frÀmst upplever att det Àr de auditiva och visuella förmÄgorna som utnyttjas i undervisningen.

Bakgrund: Av befolkningen i Sverige 9,7 miljoner Àr fyra till sex procent drabbade av diabetes. NÀstan nittio procent av dessa personer har diabetes typ tvÄ. I omvÄrdnadsprocessen ingÄr undervisning och att förmedla information som en del av sjuksköterskans arbete. För att omvÄrdnaden av diabetes som syftar till att stabilisera HbA1c skall uppnÄ goda resultat, krÀvs en förÀndrad livsstil. Forskning har visat att mötet med sjuksköterskan har betydelse för att personen skall kunna förÀndra sin livsstil.

The market communication in organisations is vital to manage the competition. Studies have shown the importance of market communication in both private and public organisations.Since the past decade market communication has been acknowledged as an instrument to provide the organisations target group with valid information.This thesis is a study about the differences in market communication between private and public organisations. To manage this we asked ourselves the question:?- What distinguish the market communication in a private respective a public organisation??We have done qualitative interviews to get the best result for our study. We have interviewed both types of organisations and our respondents have leading strategic position in their organisations.Our research highlights important differences between private and public organisations in matter of tactics in market communication.In conclusion the result shows a great difference in how an organization is managing their communicative strategies all depending on if it is a private owned company or a public organisation..

Krav pÄ adekvat utbildning Àr beroende pÄ yrkesomrÄde. Inom vÄrdomrÄdet finns legitimationskrav för vissa yrkeskategorier men inte för undersköterskor. Trots detta finns det krav pÄ att den vÄrd som undersköterskor ger ska vara av god kvalitet.Syftet med denna studie Àr att belysa hur vÄrdlÀrare som undervisar vuxna inom vÄrd- och omsorgsutbildningen ser pÄ begreppet kvalité i vÄrdutbildning. Studien bygger pÄ kvalitativa semistruktuerade telefonintervjuer med 9 vÄrdlÀrare med minst tvÄ Ärs erfarenhet av undervisning i vÄrd- och omsorgsutbildning för vuxna. FrÄgestÀllningar rör vad vÄrdlÀraren anser att kvalitet Àr, samt hur de arbetar med kvalitetsfrÄgor i utbildningen.I resultatet framkom tre teman - Engagemang och stöd i elevens hela skolsituation, Undervisning och individuell anpassning samt Ansvar för att eleverna tillgodogör sig undervisning med kvalité..

The aim of this master's thesis is to investigate and to explain the concept of folksonomy in the perspective of knowledge organisation. By creating a conceptual explanation and defining what folksonomy as a concept consists of, the intent is to establish a basis for evaluating folksonomy and to discuss what relevance folksonomy may have in the field of knowledge organisation. By applying a qualitative content analysis a review is performed on how folksonomy is perceived and discussed in a selection of articles written on the subject. Employing the theory of classification, subject indexing and bibliographic retrieval, folksonomy as a method for knowledge organisation is analysed. The practice of tagging in existing systems is also studied.

Matematik Àr ett av skolans kÀrnÀmnen och en mycket viktig del av barns utbildning. Hur undervisning av det hÀr Àmnet och all annan undervisning ska utformas har varit och Àr under stÀndig omprövning. Att flytta ut undervisningen utomhus finns det mÄnga positiva röster för, men ger det verkligen ett bÀttre lÀranderesultat Àn om undervisning sker inomhus? VÄr undersökning Àr av jÀmförande karaktÀr och utgÄr frÄn ett elevperspektiv och som Àr enligt vÄr uppfattning unik i Sverige. Vi har testat hur mycket tvÄ elevgrupper som tillsammans Àr 30 stycken elever och gÄr i Ärskurs tre, lÀrt sig under utomhus- respektive inomhuslektioner.

Syftet med mitt arbete Àr att ta reda pÄ hur mÀnniskor upplevt den undervisning de fÄtt i historia genom grundskolan. Mitt mÄl Àr att fÄ en inblick i hur undervisningen sett ut genom 1900 talet och vilka metodiker som anvÀnts. Dessutom vill jag diskutera hur man skall Äterinföra intresset för historia i grundskolan och pÄ vilka sÀtt man kan undervisa för att skapa nyfikenhet och vilja att lÀra sig mer. Jag har gjort en kvalitativ undersökning med ett antal intervjuer och studerat lÀroplanen samt historiska lÀroböcker frÄn delar av 1900 talet. Jag har fÄtt vÀldigt skiftande svar pÄ mina frÄgestÀllningar men av det huvudsakliga resultatet kan man se att elevers tankar, minnen och kÀnslor kring Àmnet historia mer beror pÄ hur lÀraren varit och vilka undervisningsmetoder denne anvÀnt Àn pÄ vad som lÀrts ut..

Syftet med detta examensarbete Àr att ta reda pÄ vilken kunskap lÀrare har om undervisning i lÀsförstÄelse, hur lÀrare pÄ lÄgstadiet beskriver sin undervisning men Àven hur lÀsundervisningen förÀndras efter att eleven knÀckt lÀskoden och kommit igÄng med sin lÀsning. Det empiriska materialet bestÄr av insamlad data genom intervjuer med sex lÄgstadielÀrare. Studien Àr kvalitativ med en fenomenografisk metodansats men Àven inspirerad av fenomenolgin.Resultaten visar att lÀrarna har svÄrt att definiera och beskriva vad lÀsförstÄelse Àr. I lÀrarnas  yrkessprÄk saknas mÄnga ord och begrepp för att tala om lÀsning och lÀsförstÄelse . Att döma av hur lÀrarna beskriver sin undervisning har de ingen tydlig struktur för arbetet med lÀsförstÄelse, Àven om de nÀmner ett antal olika arbetssÀtt, och det tycks inte finnas nÄgon vÀl genomtÀnkt progression för elevens lÀsförstÄelseutveckling.

I de böcker vi lÀst visar forskning att elevers resultat blir bÀttre nÀr musik integreras i övriga skolÀmnen, men i verkligheten Àr denna typ av undervisning sÀllsynt. Forskning visar Àven att mer musik i skolan och mindre teori ökar motivationen hos eleverna vilket leder till minskad frÄnvaro. UtifrÄn dessa fakta, som vi fann högst intressanta, har vi kommit fram till följande frÄgestÀllningar: ? Varför förekommer musikintegrerad undervisning sÄ sÀllan i dagens skola? ? Hur kan lÀraren integrera musik i övrig undervisning? ? Vad krÀvs för en bÀttre integrerad musikundervisning? Syftet med vÄrt arbete Àr att undersöka vilka hinder det kan finnas för att integrera musik i undervisningen. Undersökningen genomfördes med hjÀlp av enkÀter och intervjuer. Urvalsgruppen var lÀrare och förskollÀrare, verksamma i grundskolans tidigare Är.

Abstrakt: Vi lever i ett samhÀlle dÀr informations- och kommunikationsteknik (IKT) förkommer bÄde i skolan och i vardagslivet. SamhÀllet krÀver av barn och ungdomar att de Àr förberedda inför hanteringen av IKT nÀr de kommer ut i yrkeslivet. Detta innebÀr att lÀrarna i dagens skola behöver tillgÄng till IKT för att anvÀnda den som ett pedagogiskt verktyg i sin undervisning. Men frÄgan Àr hur stor erfarenhet och möjligheter lÀraren har kring IKT i sin undervisning. Syftet med detta arbete har varit att undersöka hur lÀrare resonerar kring IKT i skolan för att strukturera undervisningen.

VÀrlden i klassrummet Àr ett relativt nystartat projekt som pÄgÄr just nu i min kommun som jag blev vÀldigt nyfiken pÄ att fÄ veta mer om. De pedagoger som deltar i projektet fÄr installerat en takprojektor i sina klassrum för att kunna arbeta med strömmande media, internet och datorbaserat lÀrande i helklass. Jag har byggt upp studien kring tre huvudfrÄgor: Hur ser de fyra lÀrarna i undersökningen pÄ de nya möjligheterna till datorbaserad undervisning som nu finns, genom att de fÄtt en takprojektor? Hur anvÀnder de projektorn i undervisningen? Hur ser de berörda eleverna pÄ undervisning med takprojektorn? De undersökningsmetoder jag anvÀnt Àr kvalitativa intervjuer och observationer. Resultaten av genomförda undersökningar visar att undervisningen med takprojektorn inte skiljer sig nÀmnvÀrt frÄn den ordinarie undervisningen och att det Àr lÀrarens förmÄga att skapa lÀrandesituationer som leder till reflektion och Àr avgörande för en lyckad undervisning med eller utan IKT..

Syftet med uppsatsen Àr att undersöka hur undervisning i moralfilosofi kan se ut pÄ gymnasiet. Kursplaner och lÀromedel i filosofi har undersökts. Fyra lÀrare har i intervjuer gett sin bild av den undervisning i moralfilosofi som de bedriver. Kursplanerna ger varje lÀrare stor frihet att avgöra vilka teorier som ska diskuteras pÄ lektionerna i filosofi. I uppsatsen diskuteras skillnaden mellan principetik och agentetik. Den första klassificeras ibland som manlig moral, och den senare som kvinnlig.

SammanfattningDetta arbete handlar om hur den första undervisningen av lÀs- och skrivinlÀrning kan bedrivas. UtgÄngspunkter för undersökningen var att jag anser att det Àr av stor vikt att lÀra sig lÀsa och skriva i dagens samhÀlle och det Àr ett högt prioriterat mÄl i lÀroplanen. Eftersom jag i mitt yrke ska arbeta med lÀs- och skrivinlÀrning tÀnkte jag att jag behövde mer kunskap om hur den egentligen gÄr till. Jag ville ocksÄ veta hur man kan bedriva undervisning pÄ ett sÀtt som gynnar alla elever, eftersom alla lÀr pÄ olika sÀtt. Jag har undersökt hur pedagoger som arbetar med elever i förskoleklass och klass 1 kan bedriva sin undervisning i Àmnet.Min problemprecisering lyder:Hur kan man utforma lÀs- och skrivundervisningen i förskoleklass och klass 1?Detta omrÄde har i arbetet diskuterats utifrÄn olika litteraturstudier.

Bakgrund: Sjuksköterskeyrket har genomgÄtt stora förÀndringar under de senaste decennierna. Sjuksköterskan förvÀntas att vara en lÀnk mellan samtliga instanser i vÄrdkedjan i en organisation dÀr omorganiseringar sker och arbetsvillkor Àndras. Stress Àr ett inbyggt fenomen i vÄrdarbetet och Àr precis som hÀlsobegreppet högst individuellt och komplext. Sjuksköterskan behöver ta hand om den egna hÀlsan för att inte vÄrden av andra ska Àventyras. För att kunna göra detta har sjuksköterskan ett ansvar men en förutsÀttning för detta Àr dock att organisation, ledning och arbetsplats Àr utformad sÄ att det Àr möjligt för sjuksköterskan att upprÀtthÄlla hÀlsa.Syfte: Syftet var att beskriva sjuksköterskans upplevelse av sin arbetssituation för att förstÄ hur den pÄverkar den egna hÀlsanMetod: Examensarbetet Àr en litteraturöversikt.

För att barn sÄ smÄningom ska bli goda lÀsare Àr det betydelsefullt att frÀmja deras lÀsutveckling. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka hur man som lÀrare kan frÀmja elevernas lÀsutveckling under det första skolÄret. För att uppnÄ mitt syfte har jag gjort undersökningen i Är 1 och intervjuat sju elever, tre lÀrare och en skolbibliotekarie samt gjort klassrumsobservationer. Hur eleverna berÀttar om sin lÀsning och hur lÀsundervisningen ser ut i Är 1 Àr intressant att undersöka parallellt för att fÄ en uppfattning om vad som kan frÀmja elevernas lÀsutveckling. Resultatet visar pÄ en i huvudsak fomaliserad undervisning.