I detta arbete diskuteras anvÀndningen av skönlitteratur i SO-undervisningen i Är 4-6. Arbetet bygger dels pÄ en litteraturstudie, dels pÄ en intervjuundersökning. I litteraturstudien analyseras didaktisk litteratur som behandlar frÄgor kring skönlitterÀr lÀsning i SO-undervisning. Den skönlitterÀra texten beskrivs i denna litteratur genomgÄende som ett viktigt komplement till lÀromedlen för att undervisningen skall uppnÄ de mÄl som kursplanerna formulerar för SO-undervisningen, sÄsom förstÄelse för andra mÀnniskor och kulturer, upplevelse av mening och sammanhang. Skönlitteraturens möjligheter att vÀcka intresse för och konkretisera allmÀnmÀnskliga och samhÀlleliga förhÄllanden framhÄlls ocksÄ.

Denna studie handlar om individualisering i en-till-en-baserad undervisning. Syftet med denna undersökning Àr att undersöka pÄ vilka sÀtt en-till-en-baserad undervisning kan bidra till en ökad individualisering. I undersökningen redovisas de pedagogiska modeller och tankar som ligger till 2 grund för det en-till-en-baserade undervisningssÀttet i syfte att hitta faktorer som kan förklara hur denna undervisning kan höja graden av individualisering. Undersökningen baserades pÄ enkÀter till lÀrare och pÄ observationer av lektioner pÄ tre olika skolor som arbetar med en-till-en-baserad undervisning. LÀrarnas handlingar under observationerna tolkades utifrÄn ett pragmatiskt perspektiv dÀr handlingarnas förstods utifrÄn vilken ideologisk utgÄngspunkt lÀraren hade i sin undervisning, huruvida lÀraren hade fokus pÄ lektionen och det planerade, ett punktuellt perspektiv, eller om fokus lÄg pÄ mötet med eleverna och deras förstÄelse och upplevelse av det som lektionen handlade om, ett relationellt perspektiv.

Denna uppsats syfte Àr att undersöka hur lÀrare anvÀnder film/tv-program i sin undervisning. I litteraturgenomgÄngen framstÀlls forskares syn pÄ hur lÀrare bör/ska anvÀnda film/tv-program i undervisningen. De som sjÀlva Àr lÀrare anvÀnder sig regelbundet av film/tv-program i sin undervisning och denna anvÀndning studeras. Uppsatsen berör ocksÄ upphovsrÀtten och ger en kort sammanfattning av vad lagen sÀger om anvÀndning av film/tv-program i skolan. Uppsatsens empiriska del utgÄr frÄn en enkÀtundersökning bland yrkesverksamma lÀrare.

Ämnesvalet, lĂ€roboksanvĂ€ndning intresserade oss eftersom mĂ„nga nyexaminerade lĂ€rare har en större möjlighet att bli styrda av lĂ€roboken i deras undervisning. LĂ€roboksanvĂ€ndningen i matematik har under flera Ă„r blivit kritiserad, men trots det anvĂ€nds lĂ€roboken i stor utstrĂ€ckning Ă€ven idag. Syftet med denna studie Ă€r att presentera lĂ€rare och elevers attityder till lĂ€roboken. Vi vill Ă€ven visa hur lĂ€rare anvĂ€nder lĂ€roboken i deras undervisning samt vilken plats den fĂ„r. AnvĂ€nder de lĂ€roboken i sin undervisning eller undervisar de utan den? Om de anvĂ€nder lĂ€roboken, hur mycket anvĂ€nds den dĂ„? Om de inte anvĂ€nder den, hur undervisar dĂ„ lĂ€raren utan lĂ€roboken? Denna text Ă€r skriven ur ett sociokulturellt perspektiv pĂ„ lĂ€rande.

Relations between the Central Organisation of the Workers of Sweden and the Swedish Trade Union Confederation, 1910-1930:The Unification Debate The purpose of this study is to depict the hostile relations between the two unions, the Central Organisation of the Workers of Sweden (SAC), and the Swedish Trade Union Confederation (LO), between the years 1910 and 1930, the proposal of and following debate about unification being especially focused on. The questions are the following:1. What ideological differences where there between SAC and LO? 2. What ideas were common in the debate? 3.

Musik Àr en del av mÀnniskans vardag. Syftet med vÄr undersökning Àr att undersöka vilken syn fyra pedagoger har pÄ musikÀmnet samt hur de arbetar med musik i sin undervisning. I vÄrt arbete har vi anvÀnt oss av forskning och annan litteratur inom Àmnet. VÄr undersökning Àr kvalitativ och innehÄller observationer och intervjuer. De intervjuade pedagogerna anser att musik Àr en viktig del av skolans verksamhet.

I denna text utvecklas kunskaper om uppstarten och implementeringen av En till En undervisning. FrÄgor som stÀllts Àr hur En till En undervisning pÄverkar arbetet i olika skolÀmnen och vad det Àr för kunskaper lÀrare behöver ha för En till En undervisning, samt vad skolledaren har för roll vid implementeringen av densamma. Det saknas omfattande forskning kring implementeringen av En till En undervisning trots att metoden sprider sig skyndsamt nationellt och internationellt. Utmaningen för lÀrarna och skolledarna blir att planera och organisera sin verksamhet utifrÄn skolans förutsÀttningar och vision. Fokus i undersökningen ligger pÄ att fÄ kunskap om hur detta kan göras pÄ bÀsta sÀtt.

Syftet med vÄr undersökning Àr att ta fasta pÄ hur lÀrare förhÄller sig till estetiska uttrycksformer i sin undervisning. VÄra intentioner Àr att undersöka vilken instÀllning verksamma lÀrare har till estetik och hur de i sitt dagliga arbete förhÄller sig till olika uttrycksformer. Vi vill undersöka vilket syfte arbete med estetiska uttrycksformer har och hur lÀrarna arbetar med dessa. För att undersöka detta kommer vi genomföra kvalitativa intervjuer med fyra lÀrare. VÄr slutsats Àr att alla medverkande lÀrare har visionen och viljan att integrera estetiska uttrycksformer i sin undervisning men att praktiska hinder och bristande kunskap om estetiska uttrycksformer begrÀnsar fantasin.

Earlier research has shown the difficulty of defining insulting behaviour in the workplace. It has been noted that the individual and subjective definition is connected to the specific situation in which the potentially insulting incidence occurred. In this study we designed a quantitative questionnaire in order to hopefully elucidate the comprehension of insulting behaviour and furthermore enable a more in-depth investigation on how important the contextual meaning is. This study examined 140 (n=140) working adult?s attitudes towards insulting behaviour in the workplace and the importance of the contextual variables.

Syftet med vÄr uppsats Àr att undersöka nÄgra gymnasielÀrares och lÀrarutbildares instÀllningar till undervisning om folkmord. Vi vill undersöka deras instÀllning till didaktiseringen om folkmord. Vi vill ocksÄ skapa oss en bild av det material som finns till förfogande i Àmnet, frÀmst lÀroböcker. De intervjuade lÀrarnas syfte till undervisning om folkmord varierade. Vissa betonade den etiska aspekten.

Syftet med detta examensarbete Àr att undersöka hur pedagoger i grundskolan arbetar för att skapa olika lÀrandemiljöer med fokus pÄ sprÄkutveckling. Vi Àr Àven intresserade av att fÄ veta vilka faktorer som pÄverkar pedagogerna i deras undervisning. I vÄr undersökning har vi intervjuat och observerat sex pedagoger pÄ tvÄ olika skolor, Sydskolan och Nordskolan angÄende deras undervisning. Skolorna Àr olika varandra pÄ sÄ sÀtt att den ena har en majoritet av elever som har svenska som modersmÄl och den andra har en majoritet av elever som har svenska som andrasprÄk. De slutsatser vi kommit fram till Àr att samtliga pedagoger som deltagit i undersökningen arbetar enligt sin övertygelse om vad som Àr den bÀsta lÀrandemiljön för sina elever. Vi har sett spÄr av flerstÀmmiga klassrum, tematiskt arbete, det vidgade textbegreppet, erfarenhetspedagogisk samt atomistisk och holistisk kunskapssyn..

Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka hur information nÄr fram till patienter med hjÀrt-kÀrlsjukdomar. Metod: Systematisk litteraturstudie. 15 artiklar, bÄde kvalitativa och kvantitativa, granskades till resultatsdelen efter sökningar genom databaserna Academic Search Elite, CINAHL och PubMed, samt sökmotorn Elin@Dalarna. Artiklarna som anvÀnts Àr frÄn 2002 och framÄt. De hade en kvalitet som var antingen medel eller hög efter en granskning med hjÀlp av granskningsmallar för kvalitetsbedömning.Huvudresultat: Det fanns behov för patienter och deras anhöriga att fÄ information om patientens tillstÄnd och kommande besvÀr.

I den globala vÀrlden blir det allt vanligare att det operativa ansvaret för chef eller ledare fördelas pÄ en större geografisk bas. Syftet med studien Àr att med utgÄngspunkt frÄn ett fall undersöka vilka faktorer som inverkar pÄ ett ledarskap pÄ distans. Undersökningsdesignen utgÄr frÄn en studie av en enskild enhet i en ideell organisation. Svaren har sökts genom en kvalitativ forskningsstrategi i form av semistrukturerade intervjuer. Samtidigt har ett försök till korsvalidering gjorts genom att koppla resultatet till en liknande situation i en kommersiell organisation.Urvalet Àr ÀndamÄlsinriktat och genomfört som ett bekvÀmlighetsurval.

Denna studie har som syfte att undersöka hur man som lÀrare kan arbeta med dilemmasagor i synnerhet och skönlitteratur i allmÀnhet, pÄ ett Àmnesöverskridande tematiskt arbetssÀtt. Vi har ocksÄ som syfte att se skillnader pÄ vÄrt sÀtt att arbeta jÀmfört med försöksskolans lÀrare. För att fÄ reda pÄ det sÄ kommer vi redogöra för vad forskningen och styrdokumenten har att sÀga i Àmnet. Metoden vi anvÀnder för att svara pÄ syftet Àr aktionsforskning dÀr bl.a. undervisningsförsök och intervjuer Àr de viktigaste delarna.

Syfte och frÄgestÀllningarSyftet med studien Àr att klargöra hur tre lÀrare i Àmnet idrott och hÀlsa undervisar om begreppet hÀlsa. UtifrÄn syftet skapade jag följande frÄgestÀllningar:FrÄgestÀllningarHur vÀljer lÀrarna att strukturera sin undervisning inom begreppet hÀlsa?Vilken syn av begreppet hÀlsa förmedlar lÀrarna genom sin undervisning?MetodStudien har genomförts genom kvalitativa intervjuer med tre lÀrare pÄ tre olika skolor. LÀrarnas svar frÄn intervjuerna har analyserats och tydliggjorts med hjÀlp av Aaron Antonvoskys teori KASAM, dÄ underkomponenterna i KASAM Àr viktiga för att man ska kunna fÄ en helhets bild av hÀlsa. ResultatLÀrarna vÀljer frÀmst att fokusera pÄ den fysiska hÀlsan i sin undervisning, detta genom att anvÀnda sig av olika fysiska aktiviteter. Samtliga lÀrare ansÄg om de hade en bred undervisning sÄ kunde deras elever hitta nÄgon aktivitet som de ville fortsÀtta med i framtiden, dÀrigenom skapa ett livslÄngt intresse för hÀlsa. SlutsatsLÀrarna lÀgger mest fokus pÄ att undervisa om den fysiska hÀlsan, frÀmst genom olika fysiska aktiviteter.