Denna uppsats syftar till att undersöka elevers syn pÄ undervisning och lÀrande. Undersökningen visar vad elever tycker Àr bra lektioner och nÀr de tycker att de lÀr sig bÀst, samt undersökt detta i relation till skolans styrdokument. Anledningen till detta Àr att skolans lÀroplan tillsammans med Skolverkets AllmÀnna rÄd ger lÀrare rÄd om hur de bör planera och genomföra undervisning för att nÄ bÀsta resultat med vÄra elever.Undersökningen Àr kvantitativ i form av en enkÀtundersökning som genomförts som totalundersökning pÄ en gymnasieskola i en mindre kommun i Sverige. EnkÀten bestÄr av pÄstÄenden om undervisning och lÀrande och Àr konstruerad utifrÄn en begreppsdefinition som bygger pÄ svensk skolas styrdokument och aktuell forskning.Resultaten visar att elever lyfter fram tydlighet och relationer som viktigast för god undervisning och effektivt lÀrande. Undervisningsmetoder framstÄr som minst viktiga.

The purpose of this master?s thesis is to study the organisational culture of two public libraries managed differently. One of the libraries in my study is run by the local bookstore and the other is run by a staff co-operative. My aim is to elucidate characteristic features in the culture of these two public library organisations. The questions I posed are which types of organisation culture can be identified in the two given examples and what the factors are that may be of importance for these cultures.

Under vÄr tidigare studie med titel ?Utveckling eller förveckling; En interaktiv studie om en förÀndringsprocess pÄ en gymnasieskola.? (Alexandersson & Carlén, 2007) uppmÀrksammade vi förÀndringsarbetes komplexitet. Tillsammans med lÀrarna och skolledningen togs beslutet att följa upp deras utvecklingsprocess genom denna studie av fördjupande karaktÀr. Studiens syfte var att förstÄ vad som sker i en arbetslagspraktik i samband med ett utvecklingsarbete med fokus pÄ de kritiska aspekter som kan uppstÄ i en sÄdan process. Vi antog en hermeneutisk ansats och valde aktionsforskning som metod dÀr vi anvÀnde reflexiva intervjuer som erbjuder flexibilitet vid intervjutillfÀllena. Analysarbetet prÀglades av att tolka, och reflektera över, den insamlade datan i relation till vÄr förförstÄelse som inom hermeneutiken ses som grundlÀggande. Resultatet visar pÄ hur flera olika faktorer inverkar pÄ, och samverkar i, förÀndringsarbete.

VÄr definition av begreppet Tematisk undervisning har gjorts utifrÄn litteratur inom omrÄdet och utifrÄn intervjuer. Med tematisk undervisning menar vi att man arbetar Àmnesintegrerande i form av olika teman som kan variera i lÀngd. Denna definition kommer vi att bygga vÄr studie pÄ.Syftet med studien Àr att bidra till förstÄelse för tematisk undervisning och framför allt dess fördelar och nackdelar. VÄrt arbete utgÄr frÄn dessa forskningsfrÄgor: Varför anvÀnds inte tematisk undervisning i större utstrÀckning i skolorna? Vilka Àr faktorerna till att lÀrare vÀljer Àmnesundervisning framför tematisk undervisning? Ger lÀrarutbildningen kunskap om tematisk undervisning? Vilka Àr fördelarna med tematisk undervisning? Vilka Àr nackdelarna med tematisk undervisning?Metoden som har anvÀnts i detta arbete Àr öppen intervju.

This paper discusses sound education within school subjects such as music, science, engineering, computer science, and Swedish to classes at the intermediate stage..

Av gÀllande styrdokument framgÄr tydligt att undervisningen ska utgÄ frÄn varje elevs förutsÀttningar och frÀmja elevernas fortsatta lÀrande och kunskapsutveckling. DÀrför kan undervisningen aldrig utformas lika för alla. Behövs kunskap om inlÀrningsstilar för att kunna fullfölja vÄrt uppdrag som pedagoger och bedriva en individanpassad undervisning? Med detta som utgÄngspunkt har vi tagit del av litteratur och forskning i Àmnena individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar. I teoridelen presenteras föregÄngare och föresprÄkare för individanpassad undervisning och inlÀrningsstilar.

Syftet med min studie Àr att beskriva elevers erfarenheter av olika sÀtt att organisera matematikundervisningen. I mitt arbete har jag anvÀnt mig av fokusgrupp som metod. Arbetet bygger pÄ tre fokusgruppintervjuer med tre elever i varje grupp. Eleverna som gÄr i Ärskurs 8 var under en period indelad i nivÄgrupper i matematikundervisningen men har nu undervisning i helklass. Resultatet visar att elevernas erfarenheter av matematikundervisningens organisation skiljer sig utifrÄn vilken nivÄgrupp de undervisats i.

The following study is dedicated to investigate what kind of problems an organisation might stumble upon in the process of implementing a policy related to information security. Alongside investigating the eventual problems occurring in the implementation process of an organisation, the study also sets out to analyse how an organisation can motivate staff in order to follow the guidelines of a policy. The collection of empirical data was done using interviews. In order to seek answers to our research questions a theoretical background is presented that illustrate the need for information security after which motivational theories are applied to our collected data.To summarise the results of the study we find a gap of knowledge between the employees of the organisation. The organisational level of an employee together with the degree of participation in working with a policy seems connected to both the employee?s knowledge of a policy as well as how well the employee are motivated to learn about and follow the guidelines provided from a policy..

VET HUT!Om möjligheter och begrÀnsningar med Àmnesövergripande tematisk undervisning för hÄllbar utvecklingEducation for Sustainable DevelopmentPossibilities and limitations with thematic interdisciplinary education for Sustainable Development.Antal sidor: 39Att gÄ frÄn abstrakta ord till konkret handling, nÀr det gÀller realiseringen av hÄllbar utveckling, Àr en högprioriterad uppgift i dagens och framtidens globala samhÀlle. En uppgift dÀr skolan besitter en nyckelroll för att lÀgga grunden till de attityder de uppvÀxande och kommande generationerna kommer att tillÀmpa i sina vardagliga handlingar.I och med detta anser vi det av stor vikt att ifrÄgasÀtta utformandet av undervisningen i hÄllbar utveckling och vi har i denna studie undersökt lÀrarnas syn pÄ villkor för Àmnesövergripande temaundervisning i hÄllbar utveckling. DÀr vi mot bakgrund av ett av oss konstruerat exempel diskuterar möjligheter och svÄrigheter tillsammans med nio lÀrare.Konklusionen av studien visar att HUT bör ses som ett holistiskt etiskt förhÄllningssÀtt snarare Àn ett specifikt undervisningsÀmne, dÄ det i slutÀnden Àr den gemensamma insatsen som ger förutsÀttningarna för förstÄelsen av samspelet mellan ekologiska, ekonomiska och sociala aspekter. För att Ästadkomma detta Àr behovet stort för att i skolan praktisera den normativa undervisningsmetodiken, för att förse eleverna med kritiskt tÀnkande och förstÄelse att genom etiska och demokratiska handlingar pÄverkar det globala samhÀllet i en hÄllbar riktning.Vi konstaterar att det finns ett stort engagemang och intresse för HUT-frÄgor samt att HUT redan finns tillstor del ute i praktiken. De villkor vi funnit för temaundervisning i hÄllbar utveckling Àr att det mÄste finns ett intresse, en organisation och struktur som möjliggör samarbete och utbyte mellan elever, mellan lÀrare och mellan elever och lÀrare.

Syftet med arbetet Àr att genom litteraturstudier och intervjuer söka svar pÄ frÄgor rörande högstadielÀrares syn pÄ undervisningen inom kunskapsomrÄdet sex och samlevnad. DÀrtill beskrivs skolornas organisation av denna undervisning, vad som ingÄr i kunskapsomrÄdet samt hur man lÀgger upp och genomför en vÀrdefull undervisning. De för arbetet centrala frÄgestÀllningarna Àr; - Vilka mÄl finns för sex- och samlevnadsundervisningen? - Uppfylls mÄlen för sex- och samlevnadsundervisningen i skolan? - Vad bör sex- och samlevnadsundervisningen innehÄlla för att den skall kÀnnas vÀrdefull? - Vilka undervisningsformer lÀmpar sig för kunskapsomrÄdet sÄ att det skall kÀnnas vÀrdefullt? Studien inleds med en litteraturgenomgÄng. I denna ges en historisk Äterblick pÄ sex- och samlevnadsundervisningens utveckling, en redogörelse för vad styrdokumenten anger för kunskapsomrÄdet, en sammanfattning av Skolverkets granskning av sex- samlevnadsundervisningen, samt kunskapsomrÄdets innehÄll och metod.

HjÀrtsvikt Àr en sjukdom som krÀver god egenvÄrd för att bevara hÀlsa och livskvalitet. Kunskap och motivation hos hjÀrtsviktspatienterna har visat sig kunna ge bÀttre förutsÀttningar till en ökad egenvÄrd. Syftet med litteraturstudien var att belysa hur information och undervisning pÄverkar följsamhet till behandling, egenvÄrd och vÀlbefinnande hos personer med kronisk hjÀrtsvikt samt hur sjuksköterskans undervisning kan bidra till förbÀttrad hÀlsa och minskad ÄterinlÀggning pÄ sjukhus. Metoden var en litteraturstudie baserad pÄ tio vetenskapliga artiklar. Resultatet visade att undervisning via sjuksköterske-baserade hjÀrtsviktsmottagningar gav ökad kunskap och ökat egenvÄrdsbeteende.

Min avsikt har varit att utforma en undervisningsmall för de tidiga skolÄren. Denna ska, med utgÄngspunkt i kursplaner och litteratur, integrera NO och sprÄkutveckling dÀr mÄl, metod och bedömningsform Àr sammanlÀnkade. Med hjÀlp av litteraturstudier har jag undersökt vad forskare anser vara viktigt för en intressevÀckande NO-undervisning. Jag har anvÀnt mig av lokala mÄl och metoder för Skanörs skola för att fÄ verklighetsförankring. Resultatet har blivit en översikt som ram för undervisningsmallen, sjÀlva mallen och ett exempel med H.C Andersens Tummelisa som tema samt en bedömningsmatris som kan vara till hjÀlp att bedöma den integrerade kunskapen..

Ämneskunskaper och sprĂ„kkunskaper Ă€r pĂ„ mĂ„nga sĂ€tt tĂ€tt sammanknutna och att sprĂ„ket har en viktig roll i lĂ€randeprocessen betonas i sĂ„vĂ€l skolans styrdokument som i forskning pĂ„ omrĂ„det. Detta samband mellan Ă€mne och sprĂ„k Ă€r utgĂ„ngspunkten för den hĂ€r studien dĂ€r jag undersökt hur ett antal elever upplever lĂ€rarnas arbetsmetoder ur ett sprĂ„kligt perspektiv genom att stĂ€lla deras erfarenheter i relation till de metoder som forskningen kring sprĂ„kinriktad undervisning föresprĂ„kar. Studien Ă€r gjord i form av en kvalitativ intervjuundersökning dĂ€r jag intervjuat fem gymnasieelever i Ă„rskurs tre utifrĂ„n tvĂ„ teman: ?DĂ„ lĂ€r jag mig bĂ€st ? elevernas uppfattning om god undervisning? och ?SprĂ„ket i Ă€mnet?. UtifrĂ„n de gemensamma drag som framkommit i min studie kan god undervisning enligt de intervjuade eleverna sammanfattas som: en undervisning som prĂ€glas av delaktighet, interaktion och variation, dĂ€r lĂ€raren har ett tydligt engagemang för eleverna och Ă€mnet och kan förmedla detta engagemang vidare bland annat genom att knyta an till elevernas tidigare erfarenheter.

Syftet med arbetet Àr att undersöka hur lÀrare i ett arbetslag ser pÄ svÄrigheter med att arbeta som en enhet med Àmnesövergripande undervisning samt vad deras resonemang grundar sig i. Följande frÄgestÀllning stÄr till grund för att besvara syftet: Hur resonerar arbetslag kring svÄrigheter med Àmnesövergripande undervisning i skolan? Teorin som analysen grundar sig i Àr uppbyggd pÄ tanken att undervisning ska baseras i forskning och att det ska föras en diskussion mellan lÀrarna om undervisningen. Genom dessa diskussioner ska professionen stÀrkas och med det Àmnesövergripande arbetet ska professionaliteten öka. Metoden Àr av kvalitativ karaktÀr och bestÄr av semi-strukturerade gruppintervjuer i fem olika arbetslag pÄ tvÄ olika högstadieskolor.

Endast hÀlften av Sveriges unga kÀnner till nÄgot av landets fem nationella minoritetssprÄk, vilket fastslÄs i en undersökning av SprÄkrÄdet 2010. Detta trots att sprÄken enligt Skolverket ska behandlas i skolundervisningen, bland annat inom svenskÀmnet. I denna uppsats undersöks gymnasieelevers kunskaper om och attityder till minoritetssprÄk samt elevers attityder till minoritetssprÄk som en del av svenskÀmnet. Uppsatsmaterialet bestÄr av totalt 96 besvarade enkÀter, med informanter i Eskilstuna, Kiruna och Uppsala. Resultatet visar att elevernas kunskaper varierar pÄ de olika orterna samt beroende pÄ om eleverna haft eller inte haft undervisning.