Genom första stycket i artikel 1 D i Flyktingkonventionen utesluts personer som får beskydd eller bistånd från andra FN-organ än UNHCR från konventionens tillämpningsområde. Andra stycket föreskriver att om detta beskydd eller bistånd upphör av någon anledning, utan att dessa personers ställning blivit slutgiltigt reglerad i enlighet med relevanta FN-resolutioner, ska vederbörande utan vidare äga åtnjuta de i konventionen stadgade förmånerna. Denna artikel infördes i Flyktingkonventionen med de palestinska flyktingarna i åtanke. Hur den ska tolkas är omdiskuterat och den valda tolkningen kan få stor betydelse för palestinska flyktingar som söker asyl i en konventionsstat. I denna uppsats föreslås att följande tolkning är mest förenlig med de folkrättsliga tolkningsregler som kodifierats i Wienkonventionen om traktaträtten: Alla palestinska flyktingar som är berättigade till stöd från FN-organet UNRWA är uteslutna från Flyktingkonventionen.

Syftet med denna rapport är att undersöka hur inköpsfunktionen kan bidra till att öka hållbarheten i företaget och dess omgivning på både kort och lång sikt samt hur dessa möjligheter utnyttjas av företag i praktiken. Detta görs genom att dels undersöka och sammanställda tidigare studier, bland annat 41 vetenskapliga artiklar, gjorda främst på utländska företag, vidare genom en egen studie gjord på sex svenska företag för att undersöka hur dessa arbetar med hållbart inköp. Rapporten är av intresse då inköpsfunktionen med sin gränsöverskridande roll har stora möjligheter att påverka både företaget och dess omgivning. Arbetet med hållbart inköp medför flera fördelar både för företaget och dess omgivning. Trots det är det enligt tidigare studier sällan dessa möjligheter utnyttjas till fullo.

BakgrundForensisk omvårdnad involverar kontakt med brottsoffer, misstänkta, förövare och vittnen till våld. Att bli utsatt för brott kan medföra både fysiska och psykiska konsekvenser och det skiljer sig individuellt hur en person reagerar efter att ha blivit utsatt för ett brott. Ett brottsoffer ska behandlas med medkänsla och respekt och har rätt till nödvändig materiell,medicinsk, psykisk och social hjälp av frivilliga eller offentliga organ. Tidigare forskning visar att hälso-och sjukvårdspersonal saknar kunskaper rörande patienter med ett forensiskt omvårdnadsbehov vilket kan leda till att dessa patienter inte får den omvårdnad de är i behov av. Att ha personal med kunskaper inom ämnet är viktigt för att kunna känna igenoch uppmärksamma symtom och tecken på våld och psykologiska reaktioner.SyfteSyftet var att beskriva sjuksköterskors erfarenheter av forensisk omvårdnad på en akutmottagning.MetodEn kvalitativ intervjustudie användes som metod.

Enskilda vägar förvaltas av annan än stat eller kommun, oftast utgör vägen en gemensamhetsanläggning där en samfällighetsförening har ansvaret. Enligt tidigare lagstiftning grundades vägsamfälligheter, dessa är idag likställda med samfällighetsföreningarna men många vägsamfälligheter använder fortfarande gamla andelstal. I vissa fall är dessa högst oskäliga, vilket lett till att vägsamfälligheten beslutat om nya andelstal utan Lantmäteriets medverkan. Detta kan leda till att uppgifter inte förs in i fastighetsregistret. Syftet med examensarbetet är att beskriva och analysera det svenska systemet rörande enskilda vägar och vägsamfälligheter ur ett internationellt perspektiv samt att undersöka vad medlemmar i dessa föreningar har för åsikter om både nuvarande och en eventuell förändring.

Det svenska näringslivet är viktigt för Sverige och många av de aktiebolag som drivs i Sverige har flera olika intressenter. För att dessa intressenter ska våga satsa i olika bolag krävs det att det finns en oberoende part som kan granska bolagets finansiella information. Denna oberoende part är bolagets revisor som genom att granska bolagets ekonomi ska skapa trovärdighet åt bolagets finansiella information. Att detta fungerar är av stor vikt för att näringslivet ska fungera på ett tillfredsställande sätt. För att revisorn ska kunna utföra sitt arbete behöver denne samarbeta med styrelsen och vd:n vilket ofta leder till ett förtroende mellan parterna.

Hunden är ett av våra vanligaste sällskapsdjur och de flesta hundägare strävar efter att förse sin hund med bästa möjliga skötsel och omsorg. Att råutfodra hundar anses av dietens förespråkare främja optimal hälsa och intresset för råutfodring ökar allt mer. Trots detta saknas adekvat forskning inom ämnet och att förhålla sig till utfodringsregimen utifrån tillgänglig information kan vara svårt. Syftet med denna uppsats är att belysa vetenskapligt dokumenterade risker och fördelar med råutfodring för att öka förståelsen för de konsekvenser utfodringsregimen innebär. Att utfodra hundar med BARF (Biologiskt Anpassad Rå Föda) grundas i att hunden, liksom vargen, är en karnivor anpassad till en kost bestående av rått kött, organ, tarmar (med innehållande vegetabilier) och ben. Hunden har dock, till skillnad från sin vilda förfader, utvecklat förmåga att bryta ner stärkelse och en skillnad i hundens och vargens instinktiva fördelning av makronäringsämnen i kosten har visats.

I Sverige har företagen ett normsystem av lagar, råd, rekommendationer och praxis att ta hänsyn till. Bokföringsnämnden (BFN) är ett av de normgivande organ som arbetar med att ge vägledning kring redovisningen och utveckla god redovisningssed. Då BFN konstaterade att de nuvarande redovisningsnormerna för icke-noterade företag inte var ändamålsenliga, beslutade de sig, även på grund av den internationella lagharmoniseringen, att försöka lösa problemen med ett nytt regelverk. Det nya regelverket K3 är framtaget för större företag och koncerner och är det regelverk som vi har valt att studera. Inom redovisning av materiella anläggningstillgångar har det tidigare riktats kritik mot olika avskrivningsmetoder, men även värderingsmetoder såsom anskaffningsvärde.

Målet med rapporten är att utreda hur samverkansprocessen kan genomföras på ett sådant sätt att nyttan kan maximeras för alla parter inom projektet. Detta görs genom att fokusera på tre delar; samverkan som definition och uppfattning på marknaden, upphandlingsfasen hur skall upplägget inom denna utformas för att anbud med rätt incitament för projektet skall bli antaget, samt hur kontraktet skall utformas för att få samtliga parter att vilja jobba tillsammans mot ett gemensamt mål, vilket ska gagna alla engagerade och därmed projektet. Dessutom skall undersökas hur kontraktsteoretiska risker uppmärksammas och behandlas i dessa situationer.Teorin tydliggör att de faktorer vilka främst är av vikt för en lyckad samverkan är förtroende, uppföljning och kontroller. Dessa styrmedel kan beskrivas som mjuka parametrar varför frågor till stor del har designats för att utreda hur projektet har utformats för att höja kvaliteten på de mjuka parametrarna.Utredningen sker genom att hålla 14 intervjuer, inkluderande beställare, huvudentreprenörer samt underentreprenörer. Vad som kan konstateras är att uppfattningen om vad samverkan är och hur det bör användas är relativt enhetlig på marknaden.

Syfte:Enligt IAS 40 ska noterade bolag fastställa det verkliga värdet för förvaltningsfastigheterna på balansdagen. De allmännyttiga bostadsföretagen är inte noterade. Deras ekonomiska rapporter styrs av delvis andra redovisnings- och värderingsregler än de regler som gäller för de noterade bolagen. Den grundläggande problemställningen är vilka regler som gäller för de allmännyttiga bostadsföretagens redovisning av fastigheters värden samt hur dessa värden redovisas och beskrivs i företagens årsredovisningar.Syftet med uppsatsen är att väcka uppmärksamhet avseende vissa frågor relaterade till värdering av fastigheter i allmännyttiga bostadsföretagMetod:Problemställningen har resulterat i att jag har valt en beskrivande och explorativ ansats där förutsättningarna för generalisering är begränsade. Undersökningens uppläggning har inriktats mot djup i ställer för bredd.

This study is a value chain analysis for timber in East Africa. It was commissioned by Vi Agroforestry, a nongovernmental organisation registered in Kenya, Rwanda, Uganda and Tanzania engaged in a rural development program that involves promoting tree planting and enterprise development (Vi Agroforestry, 2012). The purpose of the study was to identify and describe common value chains for timber in the countries where Vi Agroforestry operated. Value chain is a concept and a framework describing how to structure information regarding activities included in satisfying a certain customer need, e.g. procurement, logistics, transactions, production and marketing.

Authorities, municipalities and county councils have great opportunities to pave the way to a sustainable society. In the public sector, the tax revenue is used and therefore it is important that both employees and societal stakeholders feel that they participate in the sector?s decisions and fields of application. Municipalities and county councils are primarily service organisations. The employees? commitment is necessary to be able to reach set goals, to develop procedures and policies that support the overall political goals, in other words, to be successful in the environmental work.

Myndigheten för samhällsskydd och beredskaps (MSB) arbete går bland annat ut på att bistå med insatspersonal till FN-organ eller EU-projekt, för att exempelvis bistå med vatten och sanitet, hjälpa utsatta kvinnor och barn eller hjälpa till efter en jordbävning. All insatspersonal måste innan insats skriva under på att följa etiska förhållningsregler, vilket benämns som uppförandekoder. Det är viktigt att insatspersonalen följer dessa etiska uppförandekoder vid insats, då det är många människor vars liv är beroende av deras arbete. Syftet med studien är att undersöka hur MSB:s insatspersonal upplever uppförandekoderna vid insats. Frågeställningarna är; Hur upplever insatspersonalen det är att ha uppförandekoderna att förhålla sig till? Upplevs uppförandekoderna som stöd eller belastning i arbetet? Hur upplever insatspersonalen att MSB hanterar situationer där någon bryter mot koderna? Har insatspersonalen ställts inför situationer där uppförandekoderna gett vägledning för agerandet? Hur kan uppförandekoderna förbättras?Studiens teoretiska referensram, behandlar bland annat etiska perspektiv, såsom konsekvensetisk och utilitarism samt ämnet uppförandekod redovisas.

Bakgrund: Sköldkörteln är en endokrin körtel som tillverkar två viktiga hormon som påverkar många olika organ, tyroxin (T4) och trijodtyronin (T3) som är det mest aktiva. Det tillstånd då det bildas för lite sköldkörtelhormon jämfört med vad kroppen kräver kallas hypotyreos och hypotyreos kan vara svår att känna igen på grund av en skiftande symptombild. Syntetiskt T4, levotyroxin, är förstahandsval vid behandling. Trots tillräcklig dosering av levotyroxin, har patienter visats ha minskat psykologisk välbefinnande och minskad neurokognitiv funktion. I enstaka fall, när patienten inte mår bra trots att proverna ser bra ut, kan tillägg av L-T3 prövas.

Sverige har sedan lång tid tillbaka tillämpat ett starkt samband mellan redovisning och beskattning. Den svenska inkomstbeskattningen av företag är konstruerad så, att det resultat som företagen redovisar även ligger till grund för beskattningen. I och med att den svenska redovisningen påverkas mer och mer av internationella redovisningsregler har det på senare år debatterats om detta starka samband ska finnas kvar i sin nuvarande form.Regeringen beslutade 2004 att tillsätta en utredning som skulle pröva hur sambandet mellan redovisning och inkomstbeskattning ska se ut i framtiden och utifrån detta ge förslag på skatteregler. Namnet på utredningen har varit ?Utredningen om sambandet mellan redovisning och beskattning?, även kallad ?SamRoB-utredningen?.

Bakgrund och problem: Den 11 juni 2008 antog bokföringsnämnden det nya regelverket Årsredovisning i mindre aktiebolag, det så kallade K2-regelverket. Syftet med det nya regelverket var att förenkla redovisningen för mindre aktiebolag. Det gamla regelverket uppfattades av många som komplicerat och svårt att sätta sig in i, då man kunde hämta råd och rekommendationer från olika organ. För att motverka detta skapade man ett nytt regelverk där alla råd och rekommendationer var samlat i ett dokument. Det är först efter den 31 december 2008 som regelverket får upprättas på årsredovisningarna.