En nötbesättning i södra Sverige som föder upp kalvar och ungdjur till slakt drabbades under 2013/2014 av ett utbrott av respiratorisk sjukdom med hög morbiditet och mortalitet. Med hjälp av en antikropps-ELISA har besättningen kunnat klassiciferas som positiv för Mycoplasma bovis, i kombination med respiratoriskt syncytialvirus och bovint coronavirus. Besättningen har köpt in djur från ett mycket stort antal besättningar. Skillnader i sjuklighet har kunnat ses utifrån vilka gårdar djuren kom från. Några specifika besättningar hade en hög sjuklighet, det vill säga en stor andel av djuren från dessa insjuknade, medan andra hade låg sjuklighet med en låg andel insjuknade djur.

Få produkter i Sverige innehåller idag höns däremot ökar konsumtionen av ägg. Den ojämna balansen mellan ökad äggproduktion och minskad konsumtion av höna tycks vara en uppåtgående trend. Höns som livsmedel har utgått i det ordinarie sortimentet hos de stora livsmedelskedjorna. Livsmedelsproducenter har slutat använda höns på grund av ?kvalitetsbrister? som att de har fått skört skelett.

Vår upplevda hälsa påverkas av hur vi lever. Idag lever vi i stress och har höga krav på oss själva och andra vilket påverkar vår hälsa. Många lever idag med psykisk ohälsa. Idag finns det forskning som visar att djur och natur har positiva effekter på människors upplevda hälsa. Genom forskningen har verksamheter med hjälp av djur och natur skapats för att få personer med psykisk ohälsa uppleva en bättre hälsa.Syfte: syftet med uppsatsen är att få en förståelse för hur rehabiliteringsprocessen inom grön/djurrehabilitering, där djur och natur är grunden för hälsoarbetet, påverkat deltagarnas hälsa i form av beteende, sätt att tänka, syn på sig själv och social samvaro.Metod: En kvalitativmetod användes i form av enskilda intervjuer.Resultat/analys: Resultatet som togs fram visades att djuren och naturen hade flera positiva effekter på deltagarnas upplevda hälsa både direkt och i ett långsiktigt perspektiv.

Denna studie har som fokus att studera eventuella skillnader som kan förekomma i sjukfrånvaron och kunnandet om växter och djur i närmiljön hos barn i tre olika förskoleformer.Syftet med denna studie är att undersöka eventuella samband mellan utevistelsens längd och barns hälsa samt kunskapsutveckling vid tre former av förskoleverksamheter som har varierad grad av utevistelse.Studiens frågeställningar:Vilka skillnader finns det i sjukfrånvaron hos barnen mellan de tre olika förskoleformerna?Vilka kunskapsskillnader finns mellan barnen i de tre förskoleformerna när det kommer till att namnge djur och växter i närmiljön?Går det att fastställa samband mellan utevistelsens längd och eventuella skillnader mellan de tre olika förskoleformerna?För att kunna besvarar studiens syfte och frågeställningar har det genomförts en arkivstudie och protokollstudier som pedagogerna på förskolorna har fått besvara. Dessa studier har genomförts på sex förskolor som har olika inriktningar. I studien ingår I Ur och skur förskolor, mobila förskolor och traditionella förskolor. Resultatet på denna studie visar på att det finns en viss skillnad mellan de barn som vistas mer tid utomhus än de barn som inte har lika lång utevistelsetid.Nyckelord: Utevistelse, Förskola, Hälsa, Kunskap.

Syfte med uppsatsen är att få förståelse för hur barnbokserien om Pettson och Findus kan användas för lärande för hållbar utveckling. Texten i böckerna om Pettson och Findus analyseras med hjälp av kvalitativ textanalys utifrån ett ekokritiskt perspektiv. Det ekokritiska perspektivet innebär att man undersöker relationer mellan det mänskliga och det icke-mänskliga i bl a litterära texter. Ett speciellt fokus har legat på den natursyn som förmedlas i böckerna samt djurbeskrivningar och djurrelationer med människan.Uppsatsen visar att alla natursynerna, nämligen den antropocentriska, den biocentriska samt den ekocentriska förmedlas i böckerna. Den antropocentriska natursynen ges dock betydligt mer utrymme i den analyserade texten.Djurbeskrivningar skiljer sig beroende om man beskriver tama respektive vilda djur.

Canine herpes virus 1 (CHV-1) är en vitt utbredd smittsam patogen. Viruset tycks verka enzootiskt i hundpopulationer och ger upphov till en livslång latens hos infekterade djur. CHV-1 kan sedan reaktiveras vid exempelvis stress, som vid dräktighet. Hos vuxna hundar får infektionen ofta ett subkliniskt uttryck, men kan också ge upphov till respiratoriska symtom samt genitala blåsor och ögoninfektioner. Dräktiga tikar kan drabbas av fertilitetsproblem, med mumifikation, resorption, dödfödsel samt abort av foster.

Avsikten med detta arbete är att undersöka vilka känslor och tankar elever kan ha till djur, samt om de kan ändras när eleverna blir bekanta med djuren. Vi har valt att utföra en kvalitativ undersökning där vi kombinerar metoderna intervju och observation. Undersökningen genomfördes på tio elever i årskurs ett, där alla enskilt fick bekanta sig med en skalbagges alla livcykelstadier under ca 10 minuter. I början och slutet av varje intervju bad vi eleverna att berätta vad de kände och tänkte när de såg djuren, därefter grundade vi vår analys och tolkning av vårt material med hjälp av konstruktivismen. I vår undersökning såg vi att alla elever hade någon sorts känsla för och tanke om djuren, dock kunde det vara svårt att tyda känslorna eftersom vissa elever verbalt kunde uttrycka en känsla medan kroppsspråket visade en annan.

Today older people?s health and life quality are current topics of conversation in society. The number of old people is increasing and their health is deteriorating, that is why there is a need of new ways of meeting their necessities. In this study we have tried to illustrate heads of districts reasoning concerning pets? significance for old people in special housing.

For the sender of television advertising, it is important to utilize content that gives effect, especially to get the receiver?s attention and then maintain it (Hägg, 1998). What is the content of a commercial that creates effect? Previous research focused on the impact that commercials have on the receivers. A discussion of which content that produced effect in commercials does not occur.

I syfte att undersöka om, och i så fall hur, förskollärare arbetar med djuretik som en värderingsfråga undersöks (1) förskollärares tolkning av läroplanens skrivning om ?respekt för allt levande?, (2) hur förskollärare arbetar med värderingsfrågan djuretik och (3) vilken hänsyn de tar till läroplanens krav på saklighet och allsidighet i detta arbete. Empirin bygger på kvalitativa intervjuer med sex förskollärare varav 3 är vegetarianer. Analysen baseras på poststrukturalistisk teori och teori om den dolda läroplanen. Informanterna anger att de arbetar med djuretik i ringa omfattning men visar också att förskollärarna förmedlar omedvetna budskap om djuretik.

Detta examensarbete handlar om hur man med olika skötselåtgärder kan påverka den biologiska mångfalden vid våtmarker. Våtmarkernas värde har tidigare ansetts vara små. Man dränerade och fyllde igen oräkneliga våtmarker i slutet av 1800- talet för att skapa odlingsmark. När våtmarkerna försvann minskade livsbetingelserna för de växter och djuren som levde i dessa miljöer, bland annat p.g.a. ökade näringsutsläpp och föroreningar från stad och jordbruk som försämrade vatten- och livskvalitén. Idag har behovet av våtmarkens betydelse omvärderats.

Bakgrund Den psykiska oh?lsan i Sverige har ?kat under 2000-talet och v?rdresurserna f?r att behandla psykisk oh?lsa minskar genom nedsk?rningar inom v?rden p? grund av l?gkonjunktur och begr?nsningar av statliga medel. Detta s?tter stora krav p? att den psykiatriska v?rden som ges ska kunna behandla s? m?nga som m?jligt med s? f? medel som m?jligt. Tidigare forskning har identifierat flera f?rdelar och positiva h?lsoeffekter med naturbaserade interventioner.

Veterinärer måste navigera mellan många olika intressen och faktorer i sin yrkesutövning: djuret, dess djurägare, samhällets förväntningar, kollegial lojalitet och ekonomiska överväganden. Det är inte alltid självklart vilka intressen som ska väga tyngst; speciellt inte då synen på djurs moraliska status och (egen)värde varierar, både inom yrkeskåren, befolkningen i stort och inom moralfilosofin. Synen på djur har under stor del av historien dominerats av ett antropocentriskt förhållningssätt, i extrema fall har djur setts som maskiner. Idag finns en mångfald av djuretiska teorier och en global rörelse som ifrågasätter människans behandling av djur. Utilitarism och rättighetsetik är exempel på två filosofier som explicit utmanar dagens djurhållning, den senare också det faktum att djur dödas för människans skull.

Idag jobbar många för att djuren ska ha det så bra som möjligt, bland annat genom att förbättra försöksmetoder och lagstiftning. Tyvärr verkar det för mig som att fiskarna ofta glöms bort i det här arbetet. Därför vill jag i den här studien försöka reda ut huruvida fiskar är kännande på liknande sätt som däggdjur är. Man har funnit smärtreceptorer hos fisk på huvud, hornhinna och hud. Regnbågslaxars hud är mycket känslig för mekanisk stimuli har låg smärttröskel för värme.

Rovdjursfrågan i Sverige är en stor, het debatt och vi har valt att koncentrera oss på vargen. Det finns många olika åsikter om vargens vara eller icke vara i den svenska naturen och i detta arbete tar vi bl.a. upp några orsaker till de olika åsikterna. Vargen är ett väldigt skyggt djur som under naturliga förhållanden inte gärna närmar sig människor. Trots detta har den fått ett oförtjänt dåligt rykte.