SAMMANFATTNINGBakgrund: Synen pÄ mat i samhÀllet Àr stÀndigt skiftande och nÄgon enhetlig bild av vad som anses vara hÀlsosam mat existerar inte. VÄra matvanor Àr starkt sammankopplade med vÄr kÀnsla för identitet. Sociala medier har i sin tur skapat en ny arena för interaktion och identitetsskapande.Syfte: Syftet med denna uppsats var att undersöka hur förestÀllningar om hÀlsosam mat konstrueras pÄ fotodelningsapplikation Instagram samt hur man presenterar sig pÄ Instagram enligt Goffmans dramaturgiska teori (2009). Metod och Material: En kvalitativ innehÄllsanalys anvÀndes för att analysera 151 matbilder med tillhörande bildtext, vilka inkluderade förutbestÀmda sökord och samlades in med hjÀlp av screenshots. Uppsatsen utgick frÄn ett socialkonstruktionistiskt perspektiv och Goffmans dramaturgiska teori anvÀndes som analysverktyg vid tolkningen av materialet. Resultat och Slutsats: Resultatet visade att ett fokus pÄ rÄvaror och en avsaknad av halvfabrikat var framtrÀdande vid konstruktionen av hÀlsosam mat. ?Ren? mat var en viktig del vid konstruktionen av hÀlsosam mat.

Syfte: Uppsatsens syfte Àr att problematisera och göra ett försök pÄ att visa pÄ varför och hur informationsspridning via internet kan gynna respektive missgynna de symboliska maktstrukturer som finns inom olika fÀlt bland Jehovas Vittnen och ex-Jehovas Vittnen.FrÄgestÀllningar: Varför har ex-Jehovas Vittnen behov av att sprida information om samfundet och sina liv och hur fungerar denna spridning?Teori: Inom teoridelen anvÀnds tvÄ teorier som har mÄnga likheter med varandra men som trots detta tillhör tvÄ, till viss del, olika tanketraditioner. Det ena Àr den sociologiska traditionen och det andra Àr den sociobiologiska traditionen. Inledningsvis presenteras sociologin dÄ denna ligger nÀrmast uppsatsens första frÄgestÀllning, för att sedan gÄ över till en teori kallad memetik.Metod: Metoddelen utgÄr ifrÄn den hermeneutiska traditionen och via denna utförs etnografiska observationer av klipp pÄ Youtube med komparativ och relationell analytisk inriktning.Resultat: Resultatet visar pÄ att den symboliska makt ett samfund som Jehovas Vittnen har över sina medlemmar, mycket vÀl kan sÀttas ur balans av att tillgÀngligheten av information med kritisk karaktÀr, sprids via internet. Det Àr relativt svÄrt för ett samfund som Jehovas Vittnen att övervaka och begrÀnsa alla individer som befinner sig inom samfundets fÀlt frÄn att komma i kontakt med exempelvis ex-Jehovas Vittnen..

Denna studie Àr utformad som en utvÀrdering och skiljer sig nÄgot frÄn en ordinÀr uppsats. En vÀsentlig del i skillnaden Àr att teori delen upptar en större del i den ordinarie uppsatsskrivningen medan fokus kring en utvÀrdering mer inriktar sig pÄ för vilket syfte utvÀrderingen görs, för vem och ur vilka perspektiv tolkningarna görs. I min studie har jag gjort en utvÀrdering kring ett samverkansprojekt mellan FörsÀkringskassan och Malmö stad dÀr syftet med denna varit bland anat att se till hur projektet förmÄtt att nÄ upp till sina mÄl och om projektet tillfört nÄgot ur ett kvalitativt eller effektivitets perspektiv. Det empiriska materialet inhÀmtades genom sju semistrukturerade intervjuer med personer inom tre olika kategorier; handlÀggare frÄn FörsÀkringskassan, handlÀggare frÄn Malmö stad samt deltagare. Materialet transkriberades och analyserades utifrÄn olika teman varefter uppgifterna ?triangulerades? i syfte att bekrÀfta resultat sedda frÄn olika perspektiv.

Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka, beskriva och analysera förÀndring av arbete med CSR i ett stort svenskt globalt klÀdföretag för Ären 2000 till 2010. Vidare Àmnar vi undersöka vilka motiv som kan ha kommit att pÄverka detta.FrÄgestÀllningar: - Hur har arbetet med socialt och miljömÀssigt ansvar förÀndrats inom H&M mellan Är 2000 och 2010?- Hur kan ovanstÄende förÀndring och motiven till H&M:s arbete med CSR förklaras utifrÄn legitimitetsteori, intressentteori samt ur strategi- och lönsamhetsperspektiv?Teori: I denna uppsats anvÀnds legitimitetsteori, intressentteori samt teori om CSR ur strategi- och lönsamhetsperspektiv för att söka vilka motiv som pÄverkar H&M:s CSR-arbete.Empiri: Empirin i denna uppsats Àr hÀmtad ur H&M:s Ärs- och hÄllbarhetsredovisningar för Ären 2000 till 2010. Den presenteras i form av en empirisk analys med en tematisk indelning utifrÄn den teoretiska referensramen.Slutsatser: H&M:s CSR-arbete har förÀndrats under undersökningsperioden och har kommit att bli mer centralt i företagets verksamhet. Den största förÀndringen har skett sett ur ett strategi- och lönsamhetsperspektiv dÀr CSR har blivit en allt viktigare del.

SammanfattningSyftet med vÄr uppsats var att studera kvinnors upplevelser av vÀgen in i ett tungt narkotikamissbruk och beroende. Vi ville dÀrigenom öka förstÄelsen och förklara deras upplevelser ur aspekterna uppvÀxtÄr och tonÄr. Vi har valt att utgÄ frÄn den grundade teorin dÄ vi genomfört vÄr studie. Vi har genomfört en intervjuundersökning med Ätta kvinnor, dÀr vi sökte nÀrma oss kvinnornas berÀttelser sÄ förutsÀttningslöst som möjligt. Detta för att lÄta kvinnornas upplevelser stÄ i centrum.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Denna uppsats avsÄg att undersöka Äldersskillnader inom heterosexuella par och hur det pÄverkar barnafödandet, antal gemensamma barn. Hypoteserna som stÀlldes var att nÀr kvinnan Àr den Àldre tenderar antalet barn att minska samt att om mannen Àr den Àldre tenderar antalet barn att öka. Uppsatsen har redogjort för tidigare forskning pÄ respektive omrÄde och har sedan genom datafrÄn LevnadsnivÄundersökningen anvÀnt en kvantitativ metod. Detta för att undersöka om ett samband finns mellan intervjuperson och parters Äldersskillnad och antal barn som paret har tillsammans. Uppsatsen har Àven kontrollerat för om det kan finnas bakomliggande orsaker som utbildning, nettoinkomst och ursprungsland kan pÄverka valet av antal barn.

Syftet med studien var att ta reda pÄ hur mÀnniskor gjorde sina vÀl underbyggda val oavsett om det var smÄ val i vardagen eller stora framtidsval, utifrÄn ett allmÀnt perspektiv och frÄn ett teoretiskt vÀgledningsperspektiv. Studien har gjorts genom en kvalitativ undersökning dÀr sex personer ingÄtt, dÀr samtliga bodde i en kommun i mellersta Norrland. Intervjuutsagorna har analyserats med hjÀlp KASAM-begreppet, The Planned Happenstance teorin, The Happenstance Learning Theory och en sociologisk teori. Resultaten visade att studie- och yrkesvÀgledarna betraktade valprocessen utifrÄn olika vÀgledningsmetoder bÄde nÀr de trÀffade elever och gjorde egna privata val, med fokus pÄ happenstanceteorierna Studiens intervjupersoner Àr personer med olika bakgrunder. De som var födda i lÀnder utanför Norden, berÀttade om sina val i relation till sina mÄl och tankar om frihet, vilket de svenskfödda personerna aldrig nÀmnde.

Fokus i studien ligger pÄ terapeuters val av metod och synen pÄ hÀsten som terapeutiskt resurs. Detta görs genom kvalitativ deskriptiv ansats. Terapeuterna intervjuas genom semistrukturerad intervjuguide med öppna frÄgor. Arthurs teori om vilka typer av terapeuter som, utifrÄn personlighet och epistemologiska uppfattningar, Àr disponerade till en viss typ av terapeutisk inriktning, anvÀndes för att försöka förklara varför de terapeuter som arbetar med HUT, vÀljer den metoden. Resultatet visar att terapeuternas val av HUT metod inte kunde förklaras genom Arthur's teori.

LÀrarkÄren Àr en yrkeskÄr vars status Àr omdiskuterad. Yrket Àr inte professionellt i samma utstrÀckning som t.ex. lÀkaryrket, utan Àr istÀllet att betrakta som semiprofessionell. Yrket har under 1900-talet genomgÄtt en professionaliseringsprocess och har under historien rört sig nÀrmare eller lÀngre ifrÄn att uppfylla kriterierna för att rÀknas som en profession. Denna studie utforskar denna professionaliseringsprocess genom att undersöka diskussioner av elevproblem i lÀrarförbundets medlemstidning under perioden 1950-2010 och det Àr diskussionernas diskursiva grund som analyseras och detta med fokus pÄ vilka som uttalar sig, hur pÄstÄenden legitimeras och med vilken blick problemen betraktas.

Denna uppsats handlar om kopplingen mellan vÀlmÄende och socialt nÀtverk, mera konkret bloggande. Internet och bloggande har gett möjligheten till att mÀnniskor internationellt kan interagera ?pÄ sekunder? och detta har inneburit en förÀndring i mÀnniskors sÀtt att kommunicera med varandra. FrÄgan Àr nu om bloggande kan fÄ oss att mÄ bra och i detta syfte analyseras hur unga kvinnor i Sverige resonerar kring att mÄ bra och sitt eget bloggande. Detta Àr ett ganska ny outforskat omrÄde frÄn ett socialpsykologiskt perspektiv. Enligt tidigare forskning kan bloggande vara mycket bra för vÄra hjÀrnor dÄ det rymmer ett enorm potential till utbildning samt kreativt utbyte inom kommunikation.

Syfte: Studien syftar till att unders?ka hur kommunala bolag inkluderas i budgetprocessen i svenska kommuner, samt att f?rst? till varf?r utvecklingen har lett till att inkludera de kommunala bolagen i budgetprocessen, utifr?n begreppet kommunkoncern och dess p?verkan p? ekonomistyrningen. Teori: I studien har institutionell teori, med fokus p? tvingande, mimetisk och normativ isomorfism anv?nts. ?ven teorier om spridning av id?er samt kritik i form av institutionellt entrepren?rskap har beaktats.