Sök:

Sökresultat:

6 Uppsatser om Ordningsmakt - Sida 1 av 1

Skillnaden i fyra personlighetsfaktorer mellan psykologistuderande, ordningsmakten och en kontrollgrupp

Denna uppsats är en kvantitativ enkätstudie, bestående av 77 enkätsvar. Undersökningens syfte är att undersöka skillnader i fyra personlighetsfaktorer ? emotionell stabilitet, dominans, vaksamhet och regelmedvetenhet ? mellan representanter från Ordningsmakt, psykologistuderande och en kontrollgrupp med slumpmässigt urval. Studien utgick ifrån tre hypoteser: 1. Representanterna från Ordningsmakt är mer vaksamma, dominanta, emotionellt stabila och regelmedvetna än kontrollgruppen.

?Soldater, inte poliser? : Den amerikanska försvarsmaktens politiska roll

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess Ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens Ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; Ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Källsortering och återvinning : upplevda problem, orsaker och tänkbara lösningar

We are soldiers, not policemen.Denna uppsats rör det vakuum som ofta uppstår när en regim faller samman på grund av krig, och dess Ordningsmakt upplöses, eller av annat skäl inte förmår upprätta ordningen. Ofta inträffar plundring och upplopp i det ?polisiära? tomrum som inträffar från det att den tidigare regimens Ordningsmakt drar sig undan, till dess att en ny poliskår träder in och bör-jar återupprätta lag och ordning. Av olika skäl frånsäger sig den intervenerande makten inte sällan arbetsuppgifter av mer ?polisiär? natur, alltifrån att bevaka samhällsviktiga byggnader till att dirigera trafik.I stor utsträckning följde kriget i Irak våren 2003 detta mönster från tidigare konflikter; Ordningsmakten drog sig undan, plundring utbröt och koalitionen, bestående främst av USA och Storbritannien, nekade inledningsvis till att det var deras uppgift att ingripa mot laglösheten.

Fotbollsrelaterad huliganism : Problembild och lagstiftning

Fotbollshuliganism har i många år varit ett mer eller mindre stort problem för arrangörer, Ordningsmakt och samhället som sådant. Under löpsedlar likt ?Skandal på Söderstadion? har journalister uttryckt sitt missnöje med rättsväsendets möjligheter att arbeta mot huliganismen. Detta väckte vårt intresse att läsa in oss på fenomenet samt förkovra oss i de lagstöd som finns att arbeta med under fotbollskommenderingar. Vårt tillvägagångssätt har uteslutande inneburit litteraturstudier.

Londonpolisen och kravaller från 1985-2011 : En studie i glömskans dynamik

Genom historien har människor runt om i världen stått upp mot ett beteende de har ansett vara orättvist. Det har förkroppsligats i strejker, kravaller och rentutav revolutioner och statskupper. Lika länge har Ordningsmakt, men även politiker, behövt hantera dessa typer av samhällsuppror. Syftet med denna studie är att, utifrån ett policyorienterat perspektiv, undersöka vilka lärdomar Londonpolisen drog av kriser under tidsperioden 1985-2011. Vidare ska det undersökas vad som hände med dessa lärdomar när den brittiska inrikespolitiska agendan förändrades.  Det intressanta ligger i att undersöka vilka lärdomar som kan dras och huruvida sådana lärdomar kan bestå utan underhåll från den politiska sidan och när frågorna på agendan förändras.

Staten och Våldet : En fallstudie från ett liberalt och ett socialdemokratiskt perspektiv

Protesterna i samband med WTO mötet i Seattle, USA, 1999 är allmänt betraktade som startskottet för våld i samband med stora demonstrationer rörande globalisering. I juni 2001 stod Göteborg, Sverige, som värd för EU:s ministermöte samt George W Bush besök. I dessa samt ett flertal andra stora demonstrationer rörande globalisering kom våld att överskugga mötets såväl som demonstranternas sakfrågor. Våldet utövades både av aktivister samt av polisen som statens Ordningsmakt. Denna uppsats fokuserar på våldsproblematiken från statens sida; hur polisen kan upprätthålla statens säkerhet och samtidigt fungera som medborgarnas garanti för att skydda deras rättigheter.Sverige har haft socialdemokratiskt styre under nästan hela 1900-talet och att säga att det har påverkat samhällsutvecklingen torde knappast vara en överdrift.