Vårt syfte med examensarbetet var att ta reda på om elever i en sjätteklass i dagens skola får en positiv uppfattning kring metoden Storyline, och därmed ett engagemang och motivation i skolarbetet. För att få svar på vår fråga planerade och genomförde vi ett storylinetema i en klass på mellanstadiet. Under arbetet förde vi egna observations- och dagboksanteckningar samt lät alla deltagande elever svara på en enkel enkät efter varje undervisningstillfälle. I våra dagliga observationer använde vi oss av ett bedömningsunderlag med av oss utvalda indikatorer som tillsammans gav oss information om elevernas positiva eller negativa uppfattning av lärandesituationen. Efter arbetets slutförande intervjuade vi de lärare som berörts av arbetet.

Undersökningens syfte var att undersöka hur tre tvåspråkiga pedagogerna på en mångkulturell förskola arbetar och resonerar kring tvåspråkighet och kulturmöten. Genom halvstrukturerade intervjuer skedde informationsinsamlingen som sedan sammanfattades och analyserades.Aktuell forskning visar att tvåspråkiga barn regelbundet behöver få höra och tala både sitt modersmål och t.ex. svenska för att kunna utveckla likvärdiga ordförråd (Salameh, 2004, Rontu 2005 & Tuomela, 2001). Trots denna forskning, direktiv i läroplanen för förskolan som kräver att pedagoger i förskolan utvecklar barnens modersmål samt en inställning bland de intervjuade pedagogerna (i studien i detta examensarbete) att flerspråkighet är något positivt talar vanligen inte pedagogerna barnens modersmål i förskolan. Istället arbetar man efter en språkmetod utvecklad av Veli Tuomela som ska leda till en utveckling av barnens svenska.Slutsatser som går att dra efter studien är att det betraktas som svårt att arbeta med mer än ett tema i förskoleverksamheten och att organisationen kring modersmålspedagogerna försvårar ett samarbete mellan dessa och de ordinarie pedagogerna på förskolan.

Syftet med den här uppsatsen är att undersöka elevers upplevelse av en virtuell laboration i matematik och av laborationens inverkan på deras motivation att lära och intresse för ämnet, på deras förståelse av stoffet och möjligheten till meningsfullt lärande och slutligen på deras skicklighet och arbetssätt. Även omfattningen av elevernas användning av dator och internet för skolarbete undersöktes för att ge en bakgrundsbild. En serie laborativa uppgifter placerades i följd på en webbsida. Uppgifterna tog början i det just behandlade momentet räta linjens ekvation och gick sedan steg för steg vidare till derivatans definition. Eleverna genomförde laborationen inom ramen för ordinarie matematikkurs. I en enkät efter laborationen besvarade eleverna frågor om hur de upplevde sitt lärande.

Den här uppsatsen är en didaktisk uppsats i fysik som beskriver ett projekt där syftet var att undersöka om det är den moderna tekniken eller pedagogiken som är orsaken till MBL-laborationers effektivitet. Förkortningen MBL står för Microcomputer Based Laboratory. Projektet genomfördes i en klass på naturvetenskapliga programmet vid en gymnasieskola i Arvika.Eleverna fick utföra en MBL ? laboration som handlade om impuls och rörelsemängd. Halva gruppen fick utförliga instruktioner med stödfrågor enligt MBL-pedagogik och den andra gruppen fick en instruktion av formelverifikations typ och använde MBL ? utrustningen endast som tekniskt hjälpmedel.Utvärderingen av projektet bestod av att eleverna fick besvara en enkät med frågor om rörelsemängd och impuls före och efter laborationen.

I vårt examensarbete har vi undersökt hur två olika lärare, på två olika skolor, använder sig av skönlitteratur i sin undervisning samt hur detta påverkar deras elevers skrivförmåga. Vi har valt att titta på den normativa delen av elevernas skriftspråk, alltså vilka språkliga regler och normer som eleverna behärskar. De elever som har deltagit i undersökningen har alla ett annat modersmål än svenska. Anledningen till att vi har valt detta undersökningsområde är att det under vår utbildning framhållits hur viktig skönlitteraturen är för elevers språkutveckling, och vi var intresserade av hur det visade sig i elevers skriftspråk. Vi kom fram till att de två lärarna arbetar på olika sätt med skönlitteratur och att den skillnad som fanns mellan de olika klasserna var att eleverna från den klass där det arbetades mycket med skönlitteratur hade ett mer beskrivande språk, de använde många och varierade verb och adjektiv när de skrev.

Abstract Syftet med den här uppsatsen är att ge en bild av hur ungdomar uppfattar socialtjänstens bemötande. Men även se vilka möjligheter respektive hinder det finns för ett bra möte. I teoridelen har vi använt oss utav Goffmans stigmateori, Beckers stämplingsteori, Mills teori om den sociologiska visionen och Foucaults teori om det disciplinära samhället. Vår empiriska undersökning består av åtta kvalitativa intervjuer, med ungdomar. Undersökningen har fokus på olika teman; bemötande, möte, hinder och möjligheter som återspeglar åtta ungdomars erfarenheter av den svenska socialtjänsten.

Arbetet handlar om hur elever uppfattar och påverkas av rollspel som undervisningsmetod för främst samhällskunskap. Syftet var att undersöka ifall att elevers syn på metoden överensstämde med litteratur på området samt vlka faktorer som kunde tänkas ha påverkan på hur elever uppfattade metoden. Studien genomfördes på två gymnasieskolor i en kommun i Västerbotten. Undersökningen skedde med hjälp av två undersökningsmetoder, observation och enkäter. Utöver dessa undersökningsmetoder användes litteratur för att bygga bakgrund till studien.

SAMMANFATTNINGDenna uppsats handlar om undervisningen i en mångkulturell och mångspråkig klass i den svenska gymnasieskolan. De didaktiska val som gjorts i undervisningen under ett par månader under höstterminen 2005 redogörs för och motiveras. De didaktiska valen analyseras mot bakgrund av ett kunskapsbegrepp inspirerat av kognitionsforskning. Vidare belyses valen från sociolingvistisk synpunkt och slutligen också ur en andraspråklig synvinkel.Syftet är att belysa de konsekvenser det mångspråkiga och mångkulturella samhället har för skolans praktik och då specifikt för svenskdidaktiken.Resultatet av undersökningen och analysen är att undervisningen påverkas av de mångspråkiga och mångkulturella särdragen. Dock kan stora delar av de didaktiska val som fungerar i denna grupp också tänkas kunna fungera i en traditionell modersmålssvensk undervisning.

Syftet med den här studien är att synliggöra hur BTI-metoden används i förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet och sätta det i relation till förskolans och förskoleklassens läroplan och gällande skollag. Syftet är också att få en förståelse för hur en pedagogisk interventionsteknisk metod riktad mot en individ, kan påverka förskolans och förskoleklassens pedagogiska verksamhet. Vi har tittat på tidigare studier som gjorts kring användandet av BTI men det finns väldigt lite forskning på det här området. De teoretiska utgångspunkterna består av Skinners teori operant betingning som kommer från behaviorismen och den sätter vi i relation till ett sociokulturellt perspektiv och ett hälsoperspektiv. I analysen problematiserar vi kring de konsekvenser en pedagogisk interventionsteknisk metod kan få för förskolans och förskoleklassens verksamhet med hjälp av dessa teorier och vår empiri.

Mycket litteratur pekar idag på att elevers intresse för matematiken sjunker med stigande ålder. Den belyser även vikten av att ämnet skall innehålla lust och glädje. Matematik behöver inte vara tråkigt. Ämnet är roligt så länge förståelsen finns hos eleverna. Med detta som utgångspunkt har vi valt att undersöka vilken betydelse pedagogers olika metoder har för elevers förståelse och lust för matematiken.

Denna uppsats har som syfte att försöka förstå hur lärare i svenska skolor upplever sin arbetsplats i relation till frågor om trygghet, motivation och elevrelationer. Vilka delar av skolan fungerar bra och vilka måste det jobbas med mer, stämmer medias skildring av skolan? För att få svar på detta har jag valt att arbeta med en kvalitativ metod då jag intervjuat fyra lärare, både män och kvinnor i olika åldrar. De fakta jag samlat in har analyserats utifrån Baumans teori om det individualiserade samhället och jag har även använt mig av Mills tankar kring den sociologiska visionen. Min frågeställning lyder Vilka möjligheter finns det för lärare i svenska skolan att hinna med att ?se? varje elev? Resultatet av studien visar att arbetet på Svenska skolor går framåt men det brister i tidsaspekten, det finns inte en rimlig chans för de lärare som jag intervjuat att hinna med och ge uppmärksamhet till varje enskild elev i varje klass..

Mobbning är ett stort problem inom skolan. Att aktivt arbeta mot mobbning är därför en viktig uppgift för alla som arbetar i skolan. Jag har valt att koncentrera mitt examensarbete på hur man kan arbeta för att förebygga mobbning ute i skolorna. I litteraturstudien tar jag upp olika sätt att arbeta mot mobbning i en klass eller på en skola. Det bästa sättet att motverka mobbning är att skapa trivsel, trygghet och gemenskap i gruppen.

I det här arbetet har jag undersökt hur man kan använda sig av konst i en ämnesintegrerad undervisning med syfte att uppnå målen i historia och bild i grundskolans senare år. För att nå detta mål har jag utvecklat ett undervisningsmaterial med målningar från 1800-talets s.k. genremåleri för att visualisera det svenska bondesamhället under 1800-talet. Min undersökning bygger på en tolkning av styrdokumentens möjligheter samt elevers, i en klass i årskurs åtta vid en skola i norra Dalarna åsikter om historia och bild i integrering med hjälp av konst. Undersökningen visade att historieämnet och bildämnet mycket väl gick att integrera med varandra i syftet att uppnå målen för dessa båda.

Den här uppsatsen handlar om dyslexi. Ungefär 5-10 % av befolkningen har dyslexi, av dessa är 90 % pojkar. Dyslexi har varit handikapp klassat sedan 1991. Det är oklart vad som orsakar dyslexi. Det som avgör om den som har dyslexi upplever skolgången som misslyckad eller inte, beror på hur personen blir bemött i och utanför skolan och hur tidigt dyslexin upptäckts.

Prostitution är ett komplext fenomen och inom socialt arbete finns det olika organisationer och myndigheter som arbetar för att hjälpa prostituerade. Media är ett kommunikationsverktyg som används för att förmedla information till samhällets invånare. Media förmedlar diskurser som påverkar vår sociala omgivning. Vidare upprätthåller samhället diskurser genom att diskurser avbildar verkligheten. Eva Bengtsson såldes som prostituerad på 1970- talet till kända politiker i Sverige och har nu krävt skadestånd av regeringen.