Mer Àn 50 procent av Sveriges totala BNP Àr idag utlandsexport och svenska företags beslut pÄ internationella marknader blir alltmer betydelsefulla för företagens framgÄng. En vÀxande marknad för svensk utlandsexport Àr Mellanöstern dÀr Saudiarabien utgör en stor del av regionen. Studien Àmnar undersöka hur och varför svenska företag trÀder in pÄ den saudiarabiska marknaden, dÀr uppkomna problem utgör en del i intrÀdesprocessen. Studien bygger pÄ en kvalitativ undersökning med sex svenska tillverkningsföretag, vilken analyserades utifrÄn ett teoretiskt ramverk baserat pÄ internationaliseringsteorier. Det empiriska materialet och teoretiska ramverket analyserades dÀrtill emot en kontext om Saudiarabien. Undersökningen visar att det Àr mÄnga olika faktorer som pÄverkar företagens val, vilka grundas i sÄvÀl rationella beslutsprocesser som slumpvisa affÀrsmöjligheter. Saudiarabiens ekonomiska stabilitet samt stora marknad har utgjort en stor dragningskraft för företagen.

Denna uppsats behandlar Steven Spielbergs film Schindlers list med utgÄngspunkt i de historiedidaktiska begreppen historiemedvetande och historiebruk. Arbetet baseras sÄledes pÄ en analys av filmen. Utslaget av denna analys har blivit en diskussion kring dels specifika scener, dels hur filmen i sin helhet ger uttryck för historiebruk och pÄ vad sÀtt ett historiemedvetande kan stimuleras. Av vikt har Àven varit att framhÄlla pÄ vilket sÀtt filmen som narrativ kan stimulera ett historiemedvetande. Uppsatsen gör en ansats till att koppla samman de ovannÀmnda historiedidaktiska begreppen dÄ historiebruk, vilket kan förstÄs som hur man anvÀnder sig av historia, pÄverkar ett historiemedvetande beroende pÄ vad och hur den vÀljer att framstÀlla det förflutna.

Uppsatsens syfte har varit att försöka fÄ en bild av hur bevis och bevisföring fokuseras och har fokuserats i gymnasiematematiken. De frÄgestÀllningar arbetet inriktas pÄ Àr vad elever har för attityd till matematiska bevis, syn pÄ matematiska bevis samt kunskap om matematiska bevis. I uppsatsen har olika lÀroböcker som anvÀnts under de senaste decennierna studerats, och dÄ genom att se hur hÀrledningen av ett par centrala satser har genomförts. Vidare har kursplaner, lÀroplaner samt litteratur som berör didaktiska aspekter pÄ matematiska bevis granskats. För att fÄ svar pÄ frÄgestÀllningarna ovan sÄ har dels en enkÀtundersökning och dels ett test genomförts bland naturvetarelever pÄ en gymnasieskola i Sydsverige.

I vÄr vardag anvÀnder vi oss av mÀngder av redskap och föremÄl som hjÀlper och roar oss. Dessa föremÄl har de senaste Ären tenderat att bli mer och mer tekniska och har kapacitet att utföra saker som sedvanliga datorer tidigare gjorde. Detta omrÄde kallas för Ubiquitous Computing, eller Ubicomp. Syftet i vÄr uppsats Àr att belysa forskningsomrÄdet Ubicomp och nÄgra av dess problemomrÄden. Kontextmedvetenhet, Integritet och MÀnniska- datorinteraktion Àr de tre problemomrÄden som vi valt utifrÄn befintligt litteratur.

VÄrt examensarbete Àr ett konstnÀrligt forskningsprojekt som omfattar en inventering pÄ över hundra torn frÄn det medeltida Bologna samt en studie i hur torn som typologi förÀndras och transformeras beroende pÄ kontext. Avsikten med vÄr studie Àr att skapa djupare förstÄelse för de historiska tornen i Bologna samt diskutera frÄgan om typologi som designmetod. Genom vÄrt historiska researcharbete besvarar vi frÄgor om varför tornen byggdes och varför de revs, hur de sÄg ut samt hur mÄnga de var. I diskussionen belyser vi frÄgan om torn som symbol och landmÀrke samt torns vÀrde för stadsbilden som helhet under historiens gÄng. Projektet undersöker Àven torn som artefakt, dÀr vi ser typologi som en metod för design.

Studiens syfte har varit att undersöka hur fritidspedagoger sÀger sig arbeta med avkoppling och lugna platser i fritidshemmets inomhusmiljöer samt vad som pÄverkar detta arbete. Metoden för studien var kvalitativ och sju fritidspedagoger i norra Sverige har intervjuats. Med hjÀlp av ett sociokulturellt perspektiv har resultaten analyserat gÀllande hur detta kan pÄverka barnens lÀrande. NÄgra av de viktigaste resultaten Àr, trots buller, trÄnga lokaler och stora barngrupper, att det arbete som görs med avkoppling och lugna platser visar pÄ möjligheter till bland annat situerat, distribuerat och medierat lÀrande. LÀrande som bÄde handlar om att skapa tillsammans med andra och att lÀra kÀnna sina individuella behov i en social kontext.

This scientific essay aims to more closely study how to best arrange a context that subtly conveys that change is possible in the treatment of patients who starve themselves. By describing a number of situations during the first weeks of a girlÂŽs therapy, this essay focuses on some central themes in the initial stage. The essay is mainly aimed to explore the conditions for a meaningful communication with a patient who has a low BMI value and who quitted the nutrition-oriented care in her clinic. The essay is a form that allows for reflection on oneÂŽs own considerations about the wisest line of conduct in various situation. The work is based on an existential understanding of the starvation as a fragile personÂŽs one and only way to reconcile with herself in the world that is hers.

Informationsteknologi spelar en allt viktigare roll i dagens organisationer. Trots detta har lite forskning genomförts kring hur en organisation resonerar vid utvÀrdering av nya system och hur de förs in i organisationen. För att införandet av ny teknologi skall ske med bÀsta möjliga resultat i en organisation krÀvs en ökad kunskap om vad som kan vara kritiskt avgörande för framgÄng. DÄ införandeprocessen Àr en komplex process kan det för att uppnÄ framgÄng vara klokt att identifiera vilka faktorer som kan vara viktiga att behandla för den specifika organisationen. I denna studie kartlÀggs hur utvÀrderingen av en IT-produkt genomförs i en specifik kontext pÄ ett sÄdant sÀtt att den slutgiltiga produkten skall motsvara det specifika organisatoriska behovet.

Uppsatsens syfte Àr att redogöra hur mÀnniskor socialt kan konstruera och omkonstruera sin identitet. FrÄgestÀllningen vi arbetat utifrÄn Àr: Hur kan serber, kroater och bosniaker i Sverige socialt konstruera och omkonstruera sin identitet? FrÄgestÀllningen Àr framlyft ur teorin som anvÀnds i uppsatsen, konstruktivismen. Teoridelen behandlas utifrÄn detta synsÀtt, dÀr centrala aspekter vid identitetsskapandet tas upp. Dessa Àr att identiteter: Àr sociala konstruktioner, enbart Àr meningsfulla i kontext, motiverar till gemensam handling, Àr multipla och flerdimensionella och betonas i grÀnsytan mellan vi och dom.

I denna studie har fokus legat pÄ mÀns handlingar inom sporten fotboll. Definitionen pÄ begreppet handling har i undersökningen syftat enbart till fysiska handlingar som vid för grov anvÀndning skulle kunna leda till brott, t.ex. misshandel. Centralt i undersökningen har varit att ta reda pÄ hur intervjudeltagarna beskriver var grÀnsen mellan aggressivitet och vÄld gÄr, samt se varför spelare handlar pÄ ett visst sÀtt i match- och trÀningssituationer. FrÄgestÀllningarna studien utgÄtt ifrÄn Àr:Varför handlar manliga spelare pÄ ett visst sÀtt i match- och trÀningssituationer?Hur definierar de skillnaden pÄ att vara aggressiv och att vara vÄldsam?Undersökningen utgÄr frÄn ett socialkontruktionistiskt perspektiv, dÀr genusteori stÄr i fokus.

Denna studie handlar om individanpassning av informationsÄtkomst och syftet med studien Àr att underlÀtta för utvecklare som ska ta fram nya, individanpassade lösningar för webben. Denna studie koncentreras till Skatteverkets webbplats. Studien försöker hitta svar pÄ frÄgan om aktiv individanpassning gör att det blir lÀttare för anvÀndare att hitta vad de söker. En prototyp med en aktiv individanpassning har skapat och sedan jÀmförts med Skatteverkets webbplats. Detta har gjorts med hjÀlp av observationer och en tillÀmpning av tÀnka-högt-metoden.

Sveriges skolor stÄr inför mÄnga utmaningar med sjunkande kunskapsresultat och med en ökad andel elever som mÄr dÄligt. Förutom sin kunskapsförmedlande uppgift har skolan Àven en fostrande roll. Denna studie belyser betydelsen och benÀmningen av socialt arbete i skolan. Syftet Àr att undersöka vad skolpersonal upplever att socialt arbete i skolan Àr samt hur det sÀtts i relation till kunskapskraven. Studien Àr prÀglad av en induktiv ansats och bygger pÄ fem kvalitativa intervjuer i semistrukturerad form med en rektor, kurator, barn- och ungdomsassistent samt tvÄ lÀrare vid en kommunal grundskola.

Olika internationella och nationella studier visar pÄ bekymret med att elever redovisar allt sÀmre kunskaper i matematik. Orsakerna till detta tros ligga i elevernas lÀrmiljö bland annat pÄ grund av att eleverna fÄr för lite trÀning i att föra olika slags matematiska resonemang. Denna studie syftar till att undersöka i vilken utstrÀckning elever ges möjlighet att lÀra sig kompetensen att föra den sorts resonemang som kallas kreativt matematiskt grundat resonemang, KMR.  Denna typ av matematiskt resonemang inriktar sig pÄ en förstÄelse för hur och varför nÄgot görs, till skillnad frÄn andra typer av resonemang som inriktar sig pÄ en förstÄelse för endast hur nÄgot görs. Undersökningen studerar förekomsten av KMR i lÀrares genomgÄngar av problematiska uppgiftsexempel. Studien inriktar sig specifikt mot lÀrargenomgÄngar pÄ gymnasienivÄ till skillnad frÄn tidigare studier av lÀrargenomgÄngar pÄ högstadiet, gymnasiet samt universitetet.

Jag har studerat frÄgestÀllningarna: existerar det en barnbokskanon i förskolan, hur ser den i sÄ fall ut och efter vilka kriterier Àr denna barnbokskanon konstruerad? Jag har med ett cultural studies perspektiv anvÀnt en kombination av metoder, som litteraturanalyser, empirisk studie och litterÀra nÀranalyser samt beaktat delar av olika vetenskapliga omrÄden, som litteraturvetenskap, pedagogik och psykologi i en barnkulturell kontext. UtifrÄn analys av tidigare forskning, och utlÄningsstatistik hÀvdar jag att valet av barnböcker följer ett konventionellt mönster. Den bilderbokskanon som framgÄr i min uppsats Àr inte estetisk eller pedagogisk, eftersom den inte grundar sig pÄ litterÀra och konstnÀrliga eller pedagogiska kriterier. Valet av barnböcker i bildandet av en kanon tycks istÀllet utgöras av vuxnas förestÀllning om hur barn och barndom ska vara.

Sma?fo?retagen sta?r fo?r en stor del av de svenska arbetstillfa?llena pa? dagens arbetsmarknad vilket a?r en intressant kontext att underso?ka pa? grund av deras bidrag till ett ha?llbart ekonomiskt samha?lle. Det finns en problematik inom strategiforskning da?r forskningen har fokuserat pa? sto?rre fo?retag vilket medfo?r att befintliga teorier och modeller inte a?r anpassade till sma?fo?retagens situation. Studien utreder strategi i va?xande sma?fo?retag utifra?n ett praktiskt perspektiv fo?r att sedan fo?rklara sma?fo?retagens strategiarbete med o?vergripande strategiteori fo?r att skapa en djupare fo?rsta?else av sma?fo?retagens strategiarbete Forskningen har resulterat i tre identifierade omra?desgrupper som pa?verkar hur strategi utformas och bedrivs i va?xande sma?fo?retag.