Den hĂ€r kandidatuppsatsen inom Ă€mnet landsbygdsutveckling syftar till att förstĂ„ drivkrafterna bakom socialt företagande pĂ„ landsbygden. Detta syfte leder Ă€ven in pĂ„ andra begrepp sĂ„ som kontext och vĂ€rdeskapande vilka diskuteras i uppsatsen. Den empiriska undersökningen har gjorts med utgĂ„ngspunkt i ett företag belĂ€get i ÖstervĂ„la, Heby kommun, dĂ€r jag under drygt en arbetsvecka samlade in materialet, vilket fokuserar pĂ„ att besvara syftet med uppsatsen. Det empiriska materialet tolkas sedan utifrĂ„n teorier och tidigare forskning kring entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande. Analysens tyngdpunkter ligger pĂ„ att försöka förstĂ„ hur entreprenörskap, kontext och vĂ€rdeskapande samverkar..

I denna uppsats har förhÄllandet mellan kontexten, uppdelat i kontextens tre bestÄndsdelar, och rutiner undersökts genom en empirisk undersökning av en förÀndring i den fysiska kontexten. I tidigare studier har det tagits mycket begrÀnsad hÀnsyn till kontextens olika bestÄndsdelar somfigurerar inom Àmnet och hur de relaterar till varandra. Denna uppsats bidrar sÄledes med ett teoretiskt bidrag angÄende hur kontexten uppdelad i dessa olika bestÄndsdelar relaterar tillvarandra och till rutiner. Den empiriska undersökningen utgörs av en fallstudie pÄLÀnsförsÀkringars HÀrnösandskontor dÄ organisationen Är 2011 genomfört en organisatoriskstrukturförÀndring i form av en flytt till nya kontorslokaler. Studien visar att den fysiskakontexten har pÄverkat rutiner pÄ ett sÄdant sÀtt att Àven den sociala kontexten pÄverkas avförÀndringen.

Föreliggande studie Àr ett examensarbete pÄ avancerad nivÄ inom grundlÀrarutbildningen F-3 i fördjupningsÀmnet matematik och lÀrande. Syftet med arbetet har varit att undersöka vilka initiativ som tas av lÀrare eller elever för att göra den verbala klassrumskommunikationen effektiv under matematiklektioner. SprÄket Àr ett viktigt verktyg under stÀndig utveckling varför vi ansÄg det viktigt att undersöka den verbala kommunikationen i en matematisk kontext. Till insamlingen av det empiriska materialet har strukturerade observationer anvÀnts som metod. Undersökningen genomfördes pÄ tvÄ grundskolor i södra Sverige.

Studiens syfte Àr att undersöka vilka resonemang som gymnasieelever anvÀnder nÀr de löser integraluppgifter efter Lithners (2008) ramverk för matematiska resonemang. Fyra elevers resonemang har undersökts genom en kvalitativ analys av videobservationer dÀr eleverna individuellt löser integraluppgifter. Majoriteten av resonemangen i studien kategoriserades som imitativa och saknade ofta matematisk grund. Matematiska resonemang som kÀnnetecknas av matematisk grund och en rimlig argumentation förekom i mycket begrÀnsad utstrÀckning. Ett av resonemangen som urskiljdes i analysen kunde inte kategoriseras inom Lithners ramverk för matematiska resonemang.

Skolan har som uppdrag att förbereda eleverna för det liv de gÄr till mötes efter studentexamen. I den nationella gymnasieskolan kommer alla elever i kontakt med matematik i olika utstrÀckning. Oavsett hur vardagen ser ut finns matematiken i flertalet situationer, dock osynlig för de flesta. Matematisk kunskap anvÀnds och skapas men kÀnns inte igen som matematik. Vardagliga sammanhang kan fungera som broar mellan inlÀrning och anvÀndning, men enbart om de anvÀnds pÄ rÀtt sÀtt.

MÄlet har varit att undersöka hur grafiska formgivare kan anvÀnda sig av matematisk kod i form av fraktala system för att skapa inspirerande grid. Genom att titta pÄ befintliga fraktala mönster och sedan anpassa vissa av dem till gridsystem skapades under designprocessen ett antal olika fraktala grid. Hur vÀl dessa gridsystem fungerade testades i en skisskalender - en fickkalender för formgivare med plats att skissa. För att kontrollera och verifiera de resultat som kom fram under designprocesssen jÀmfördes de med Äsikter frÄn en fokusgrupp bestÄende av grafiska formgivare. Slutsatsen blev att fraktala gridsystem inspirerar grafiska formgivare att skapa dynamiska och harmoniska layouter.

Syftet med den hÀr studien Àr att undersöka hur verksamma lÀrare i Ärskurs 4-6 beskriver hur de tolkar kommunikativ förmÄga i matematik, hur lÀrare kan arbeta med omrÄdet samt vilka möjligheter och svÄrigheter som kan förekomma vid undervisning i matematisk kommunikation. Studien har genomförts med hjÀlp av kvalitativa intervjuer med sex lÀrare. Resultatet visar att lÀrare beskriver matematisk kommunikation som ett sÀtt för elever att tillsammans prata matematik och bli medvetna om sitt eget lÀrande. De anser att elever ska fÄ arbeta tillsammans och att problemlösning kan vara ett sÀtt att arbeta med omrÄdet. LÀrarna menar att den största möjligheten Àr att elevers förstÄelse för matematik ökar men att det kan vara svÄrt att individanpassa undervisningen..

Syftet med min studie var att undersöka om elevernas matematiska förstÄelse i taluppfattning inom brÄktal kunde förbÀttras med hjÀlp av Learning Study metoden.Learning Study Àr en metod som fokuserar pÄ elevernas missförstÄnd (kritiska aspekter) i lektionens mÄl (LÀrandeobjekt) samt lÀrarens professionella utveckling och lÀrarsamverkan i skolan.För att utföra studien behöver man minst tvÄ klasser med olika lÀrare. I metoden fokuserar man pÄ tvÄ aspekter, lÀrarens undervisning och elevresultaten efter tvÄ planerade tester.De kortsiktiga studieresultaten ökade för de deltagande klasserna men i olika hög grad vilket talar för att metoden inte Àr ett sÀtt att nÄ alla elever. Metoden krÀver mycket tid och ett lÄngsiktigt arbete.Nyckelord: Learning Study, matematisk förstÄelse och brÄktal..

Datorstöd i matematikundervisning och matematiklÀrande ? att simulera och modellera i problemlösning, handlar om vilka förmÄgor som kan utvecklas och vilka kursmÄl i matematik som kan realiseras i elevernas interaktivitet med programvara för dynamisk geometri. Studien baseras pÄ en lektionsserie som bygger pÄ en problemlösningssituation med GeoGebra som verktyg. Arbetet har en del beröringspunkter med aktionsforskning, men kan nÀrmast definieras som undervisningsförsök. I studien görs ett försök att följa undervisnings- och inlÀrningsprocessen och reflektera över vad som sker.

Detta examensarbete har som syfte att undersöka om kalkylprogram kan vara ett anvÀndbart hjÀlpmedel i matematikundervisning pÄ högstadiet. Den frÄgestÀllning som legat till grund för undersökningen Àr: Vilka skillnader finns i elevernas kommunikation kring en matematisk uppgift, dÄ de arbetar med ett kalkylprogram, jÀmfört med nÀr de löser samma uppgift med papper och penna? 14 elever indelade i sju par deltog i undersökningen. Försöken inleddes med att de fick se en ca fem minuter lÄng instruktionsvideo om kalkylprogram. DÀrefter fick de lösa en matematisk uppgift med papper och penna respektive pÄ datorn.

Att anvÀnda sig av rörelse i undervisningen för att förstÀrka inlÀrning Àr en beprövad didaktisk metod speciellt med barn i förskoleÄldern. Syftet med uppsatsen Àr att belysa rörelsens omfattning och betydelse för inlÀrning av matematik upp till skolÄr tre.Genom litteraturstudier har vi sökt fakta kring inlÀrningsteorier, matematiska begrepp och dess koppling till rörelse. Vi har Àven fokuserat pÄ rörelse i lek samt rörelsens positiva inverkan pÄ utvecklingen. Via enkÀter har vi fÄtt fram hur ofta, samt i vilken form, pedagoger anvÀnder sig av rörelsemoment för att förstÀrka matematisk inlÀrning, samt vilka matematiska begrepp som medvetet har anvÀnts vid rörelsepassen i matematikundervisningen.Resultatet visade att mÄnga pedagoger medvetet anvÀnder sig av rörelse i sin undervisning, frÀmst i de lÀgre skolÄren. De har Àven en god insikt om rörelsens betydelse för inlÀrning och socialt vÀlbefinnande..

Den hÀr studien syftar till att klargöra hur gymnasieelevers inlÀrningsstrategier Àr relaterade till deras förmÄgor. FörmÄgorna synliggjordes som intelligensprofiler baserat pÄ Gardners teori om multipla intelligenser. Att Äka med logiktÄget definieras som att förstÄ logik sÄ att det i varje nytt avsnitt i matematik eller fysik endast Àr den nya logiken som behöver förstÄs. Studien genomfördes med en enkÀtundersökning samt med uppföljande intervjuer. Resultaten visar att elever med lÀgre logisk-matematisk intelligens Àn lingvistisk intelligens anvÀnder ytinlÀrning eller procedurmemorering och dÀrmed missar delar av logiken i matematik och fysik.

Studie Àr baserad pÄ Siegler & Ramani (2008) ?Playing linear numerical board games promotes low-income child­renŽs numerical development?. Syfte Àr att undersöka om det med intensivtrÀning (i form av ett linjÀrt tÀrningsspel) gÄr att stimulera sexÄriga barns talförstÄelse inom talomrÄdet 1-10. Metoderna som valts Àr fÀltexperiment och observation. FÀlt­experimentet pÄvisar att intensivtrÀning med ett tÀrningsspel, utfört under 4 stycken 15 minuters lektioner under en tvÄveckors period, tydligt kan förbÀttra barns talförstÄelse medan observationen visar att utfallet pÄverkas av pedagogens olika yrkesverktyg samt undervis­ningens organisation (en-till-en undervisning).

Genom att svara pÄ frÄgestÀllningarna om faktorer som pÄverkar förstÄelsen av problemlösningsuppgiftersamt om anpassning för andrasprÄkselever söker studien svar pÄ omproblemlösning kan bidra till att inkludera andrasprÄkselever i matematikundervisningen. Föratt nÄ syftet och besvara frÄgestÀllningarna har dels en litteraturstudie genomförts, dels enempirisk studie bestÄende av fokusgruppsintervjuer med lÀrare.Den svensksprÄkliga kompetensens betydelse för matematisk förstÄelse framhÄlls i de bÄdadelstudierna. TextförstÄelsen Àr primÀr för problemlösning och det Àr vanligt att elever harsvÄrigheter med detta, dÀrmed behöver textinnehÄllet tydliggöras. Textuella svÄrigheter imatematikuppgifter kan exempelvis handla om svÄrigheter med meningsbyggnader,grammatik, överflödig information, ord och uttryck, samt att vardagssprÄket och matematiksprÄketinnehar skillnader, enligt de bÄda studierna. Kontextuell förstÄelse i uppgifterframhÄlls Àven viktigt.

Procentprojektet. Ett undervisningsförsök i matematik i skolÄr 6 med fokus pÄ elever i matematiksvÄrigheter.Syftet med följande arbete Àr att studera elevers lÀrande i matematik med fokus riktat mot elever i behov av sÀrskilt stöd. Undersökningsmetoden Àr ett undervisningsförsök. Undervisningens ÀmnesinnehÄll Àr introduktion av begreppet procent i skolÄr 6. Försöket utgÄr frÄn matematisk modellering som teori. Först görs en genomgÄng av faktorer som kan bidra till gynnsamma villkor för elevers lÀrande.