Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Introduktion: Omkring 13 000 personer drabbas av hj?rtstopp varje ?r i Sverige. F?rb?ttrad behandling, s?som tidig hj?rt- och lungr?ddning, har gjort att ?verlevnaden ?kat under de senaste decennierna. Hj?rtstopp inneb?r att hj?rtat slutar pumpa blod, vilket snabbt leder till syrebrist i kroppens organ.

Bakgrund: Varje år drabbas cirka 18000 äldre personer i Sverige av en höftfraktur på grund av osteoporos. Många av dessa äldre får sin livskvalitet påverkad på ett negativt sätt. Höftfraktur är även associerad med komplikationer som sårinfektion, lunginflammation och urinvägsinfektion. På många sjukhus i Sverige har det varit rutin att sätta kvarsittande kateter till urinblåsan på patienter med höftfraktur. Kvarsittande kateter kan i sig orsaka urinvägsinfektion.

SAMMANFATTNINGBakgrundPersoner som röker och som ska genomgå en operation som kräver anestesi har ökad risk att drabbas av komplikationer. Genom rökavvärjningsprogram erbjuds personer hjälp att sluta röka. Vad det är som får den enskilda individen att motivera sitt val av rökvanor leder fram till arbetets syfte.SyfteSyftet är att öka förståelsen för hur personer tänker kring valet av rökstopp och behovet av stöd från sjukvården.MetodEn kvalitativ litteraturstudie som presenterar 18 kvalitativa studier, vilka har analyserats med en enklare syntetisering.ResultatUtifrån de inkluderade artiklarnas centrala teman bildades tre nya teman. De nya temana delades in utifrån vilka faktorer som hindrade (Hinder för rökstopp) respektive motiverade (Motiverande faktorer till rökstopp) personerna till att sluta röka samt vad dessa personer önskade av sjukvården (Vad som önskas av sjukvården). Tankarna kring valet av rökstopp och behovet av stöd från sjukvården är individuellt.

De traditionella dagvattensystemen med underjordiska ledningsnät innebär stora komplikationer i form av översvämningar och en mycket negativ miljöpåverkan. Genom att istället efterlikna naturens kretslopp renar och fördröjer de ekologiska dagvattensystemen vattnet på dess väg mot det mottagande vattendraget, recipienten, och avlastar samtidigt ledningsnätet. Denna uppsats syftar till att informera, argumentera och inspirera till en utökad användning av dessa system och att särskilt belysa biodikets roll och funktion.Biodiken, eller bioswales, är grunda, vegetationsbeklädda diken med svag lutning som renar, infiltrerar och fördröjer dagvattnet och kan exempelvis användas längs vägar, på parkeringsplatser eller bostadsgårdar. De är flexibla som gestaltningselement och effektiva ur reningssynpunkt, men de kräver rätt utformning och dimensionering. Därför beskrivs i detta arbete tekniken och de viktigaste parametrarna man bör tänka på vid planering och anläggande av biodiken.

SammanfattningBakgrund ?Mat är mer än bukfylla? löd rubriken på en artikel i Skånska tidningen från januari 2014. Artikeln kom av kritiken som riktats mot de kylda matlådorna som på flera ställen serveras inom äldreomsorgen. Artikelns huvudsakliga syfte var att belysa de brister som finns med maten som serveras till de äldre. Att inte få i sig tillräckligt med näring och energi kan leda till komplikationer som exempelvis nedsatt immunförsvar, svårläkta sår, orkeslöshet samt depressioner.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Diabetes mellitus är en kronisk sjukdom som idag omfattar 3-4 % av befolkningen.Sjukdomen kan medföra komplikationer i foten som orsakas av nervskador, kärlsjukdom elleren kombination av båda. Att tidigt ta bort förhårdnader och att omfördela tryck på fotenminskar risken att utveckla sår. Den allmänna uppfattningen att fotterapeuten endast klippernaglar, var upphovet till att undersöka innehållet i kompetensen och öka förståelsen för vadarbetet innebär.Syftet med studien var att beskriva fotterapeutens kompetens i samband medomhändertagandet av fotkomplikationer vid diabetessjukdom.Kvalitativ ansats med öppna intervjuer valdes och 12 fotterapeuter deltog i studien.Intervjuerna analyserades enligt innehållsanalys. Kriterier för medverkan i studien var att haarbetat minst 5 år vid sjukhus med fotkomplikationer till följd av diabetessjukdom.Resultatet visar att arbetet är mångfacetterat och att fotterapeuten intar en central roll iomhändertagandet av patienten. Ett arbete där iakttagelser av sårproblematik,ställningstagande till behandlingsstrategier och vidare bedömning om behov av konsultationingår.

Kranskärlsoperationer är idag ett vanligt förekommande kirurgiskt ingrepp. Årligen opereras 4200 personer i Sverige. Studier har visat att patienters upplevelser efter en genomgången kranskärlsoperation många gånger är komplicerade, med ökade behov av support och besvär såsom minnesstörningar, nedstämdhet och fysiska besvär. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelser ur ett livsvärldsperspektiv efter genomgången kranskärlsoperation. Upplevelserna speglade tiden på sjukhuset och upplevelser i hemmet efter operationen.

Bakgrund: Det finns flera studier som belyser nyttan med att göra ett uppehåll med rökning i samband med en operation. Ett rökuppehåll ger färre komplikationer och ett bättre operationsresultat. Denna studie belyser rökares upplevelser av att tvingas genomföra ett rökuppehåll för att bli opererade. Syfte: Att beskriva rökares upplevelser av att tvingas göra ett rökuppehåll i samband med operation. Metod: Studien genomfördes med en kvalitativ ansats. Åtta personer som var rökare och hade opererats rekryterades. Urvalet var personer som hade gjort ett rökuppehåll två månader före operation, opererats och fortsatt  med rökuppehållet två månader efter operation.

Bakgrund: Njurinsufficiens även kallat njursvikt är ett tillstånd då njurfunktionen är nedsatt. Hemodialysbehandling kan då bli ett behandlingsalternativ. Patienten genomgår hemodialysbehandlingen på sjukhuset vanligtvis tre gånger per vecka, cirka fyra timmar per tillfälle.Syfte: Att belysa njursviktspatientens erfarenheter i samband med hemodialysbehandling utifrån ett livsvärldsperspektiv.Metod: En systematisk litteraturöversikt användes som metod. Databaserna PsycINFO, Cinahl och PubMed genomsöktes efter vetenskapliga artiklar. Till grund för vår systematiska litteraturöversikt användes åtta stycken vetenskapliga artiklar, med kvalitativ ansats.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Crohns sjukdom är en kronisk inflammatorisk tarmsjukdom som kan drabba hela mag- tarmkanalen och karakteriseras av återkommande skov eller kontinuerliga besvär. Symptomen beror på lokaliseringen av sjukdomen, inflammationsgrad och komplikationer. Målen vid farmakabehandling vid Crohns sjukdom är bland annat erhållande av klinisk remission och bevarande av remission. Biologiska läkemedel för behandling av Crohns sjukdom introducerades under slutet av 1990-talet och till dem hör TNF-?-hämmare.

SAMMANFATTNINGCirka 347 miljoner människor lever med diabetes och dödsfallen där sjukdomen är orsakenberäknas öka med mer än 50 procent inom de närmsta tio åren. Typ 2-diabetes är denvanligaste formen av diabetes i världen och omfattar 90 procent av all diabetes. Det är englobal ökning av typ 2-diabetes som har ett samband med minskad fysisk aktivitet och ökningav kroppsvikten. Livsstilsförändringar, som omfattar kostomläggning och ökning av denfysiska aktiviteten, har en avgörande roll i behandlingen av typ 2-diabetes och det krävs ettstort eget ansvar av patienten för att minskar risken för att drabbas av allvarligakomplikationer som exempelvis hjärt- och kärlsjukdomar. Trots att livsstilsförändringar ärviktiga så är oftast följsamheten låg vilket gör att det är viktigt att belysa vilka faktorer sompåverkar följsamheten till livsstilsförändringar.Syftet var att belysa vilka faktorer som påverkar följsamheten till livsstilsförändringar hospersoner med typ 2-diabetesEn litteraturöversikt gjordes utifrån 15 inkluderade artiklar.