Introduktion: Patientkontrollerad epidural smärtlindring (PCEA) är idag en vedertagen metod för postoperativ smärtlindring med få komplikationer. Försök har gjorts för att titrera fram den mest gynnsamma kombinationen med fokus på att maximera smärtlindringen och minimera sidoeffekterna. Syftet med studien är att identifiera smärta, sidoeffekter och behandlingstid samt patientens subjektiva skattning av smärtlindring vid postoperativ PCEA-behandling med bupivacaine, fentanyl och epinephrine.Metod: Studien är retrospektiv inkluderande 1088 patienter vilka postoperativt behandlats med PCEA och kombinationslösningen bupivacaine (1mg/ml), fentanyl (2?g/ml) och epinephrine (2?g/ml). Studien har undersökt skillnaden mellan kön, ålder och typ av kirurgi avseende smärta i vila respektive smärta vid mobilisering/hosta, infusionshastighet, givna och begärda bolusdoser, behandlingstid, sidoeffekter samt patientens subjektiva skattning av smärtlindringen.Resultat: Smärta i vila och vid mobilisering/hosta var under de studerade dygnen generellt låg, smärtan kulminerade under dygn 2.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Title: The social relation between student & teacher in individual music education. The aim of this study is to examine the relevance of the social relation between teacher and student in instrumental tuition in non-compulsory music education. The method I have used is qualitative interview inspired by phenomenology. I have made interviews with four persons who have experienced individual singing/instrumental studies on several different levels. In this paper I wish to shed light on what people who have experienced many years of singing/instrumental studies are telling about the social relation to their former pedagogues.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Antalet patienter med ICD-behandling (implanterbar defibrillator) ökar. Antalet patienter som behandlas med ICD beräknas vara omkring 1400-2000 patienter/år. Då behandlingen ges på indikationen risk för livshotande hjärtrytmrubbning, är kunskap om bemötande av patienten i en allvarlig livssituation och skapande av delaktighet avgörande. Patienten behöver stöd till förståelse och kunskap för att uppleva hälsa och livskvalitet. Det mellanmänskliga mötet är centralt för att ge information till patienten.

När en patient opereras i generell anestesi kan hon trots medvetslöshet uppleva smärta om hon är för ytlig i sin medvetslöshet. Kroppens fysiologiska stressrespons aktiveras, vilket visar sig genom stigande blodtryck och ökad puls. Administrering av hypnotika och analgetika eliminerar denna stress effektivt varpå risken för smärtutlösta postoperativa komplikationer minskas. Eftersom den farmakologiska behandlingen också medför en ökad risk för postoperativa biverkningar såsom illamående, kräkning och trötthet skulle det vara av värde att hitta en icke-farmakologisk behandling som har god smärtstillande effekt men saknar postoperativa biverkningar. En systematisk litteraturöversikt har visat att musik har lugnande effekt preoperativt och en annan litteraturöversikt har visat på smärthämmande effekter på vakna patienter både under och efter operation.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

ABSTRAKTBakgrund: Interhospitala transporter innebär ökade risker för medicinska komplikationer för den kritiskt sjuka patienten. Inom ramen för intensivvårdsjuksköterskans kompetens ingår att kunna utföra omvårdnad till den kritiskt sjuka patienten under interhospitala transporter. Sjuksköterskor med specialistutbildning inom intensivvård kan under transport av kritiskt sjuka patienter uppleva oro. För att kunna förbättra omhändertagandet av patienten är det av intresse att ta reda på om det finns fler perspektiv och upplevelser av arbetet vid denna komplexa situation som en interhospital intensivvårdstransport innebär.Syfte: Syftet med denna studie var att beskriva intensivvårdssjuksköterskors upplevelse av att vårda kritiskt sjuka patienter under markbundna interhospitala transporter.Design: Denna studie har en kvalitativ design.Metod: Semi-strukturerade intervjuer med åtta intensivvårdssjuksköterskor spelades in och transkriberades för att sedan analyseras med tematiskt analys.Resultat: Ur analysen konstruerades tre huvudteman. Att sträva efter att ha kontroll över situationen, Betydelsen av ett bra samarbetet i teamet och Att utmanas i sin yrkeskompetens.Slutsats: Resultatet visade att transportera kritiskt sjuka patienter mellan sjukhus kan ge upphov till både negativa och positiva känslor.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Bakgrund: Personer som lever med diabetes typ 1 måste varje dag anpassa vardagen efter sjukdomen. Egenvårdsåtgärder som hälsosam kost, motion och regelbundna blodsockerkontroller är av stor vikt för att uppnå god hälsa. Tonåringar och unga vuxna genomgår psykiska och fysiska förändringar vilket periodvis kan försvåra egenvården.Syfte: Att beskriva tonåringars och unga vuxnas upplevelse av egenvård och att leva med diabetes typ 1 samt att beskriva inkluderade studiers datainsamlingsmetod.Metod: Denna studie är en beskrivande litteraturstudie. Litteratursökningarna gjordes i databaserna Cinahl och PubMed vilket resulterade i 14 valda artiklar. Artiklarna granskades utifrån syfte och frågeställningar och sammanställdes till ett resultat.

Background: Patients with cervical spinal cord injuries are often dependent on a mechanical ventilator due to the damage on the innervation to breathing musculature. During rehabilitation they have to be trained to regain own breathing. This unweaning process may give respiratory complications, which are main causes to morbidity and death. These respiratory complications are traditionally treated in an intensive care unit (ICU), which means that the patients have to return back to these emergency units.Aim: To investigate number, length and causes of returns to intensive care units and the length of the weaning process. Further, to compare if a multidisciplinary approach to the weaning process may reduce ICU returns and to shorten the weaning process.

Detta arbete behandlar den diskurs som utgörs av Estetiska Programmets Bild- och formgivningsinriktning. Studiens bakgrund är dels min mångåriga yrkesverksamhet som bildlärare i gymnasieskolan och den tveksamhet gällande läroplanens relevans som jag länge haft, dels gymnasieutredningens direktiv som varit att generellt höja kvaliteten på den svenska gymnasieutbildningen. Den uppfattning jag skaffat mig genom bl.a. tidigare studier på b- och cnivå, är att läroplanen är otydlig i syfte och målsättning och har en teoretisk grund som är både torftig och ålderstigen, och därigenom saknar viktiga begrepp för att behandla vår tids kultur. Arbetet är tvådelat.

Diabetes typ 1, även kallad barn- och ungdomsdiabetes är en av de vanligaste kroniska sjukdomar som drabbar barn i Sverige. Den kan ge allvarliga komplikationer och kontrolleras med hjälp av täta blodsockertester och insulininjektioner. En balanserad kost och motion utgör också en viktig del av behandlingen. I de fall de finns syskon till det diabetesdrabbade barnet blir också de indirekt drabbade av sjukdomen. Den förändrade livsvärlden som följer kan skapa ett lidande.