Användningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste åren. Per oral cancerbehandling är inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, däremot så är biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstånd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland är låg och inte är bättre än andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen själv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försämrat behandlingsresultat, risk för över resp.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion: Hypertoni är ett stort och utbrett hälsoproblem världen över. Det krävs följsamhet i läkemedelsbehandlingen för att minska risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke samt renala sjukdomar. Omvårdnadsteoretikern Orem har sin teoretiska grund i egenvården. Enligt Orem är relationen mellan sjuksköterskan och patienten avgörande om sjuksköterskan skall kunna hjälpa patienten. Syfte: Syftet är att med utgångspunkt från Orems egenvårdsteori sammanställa aktuell forskning rörande faktorer som förbättrar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter med hypertoni.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

ABSTRACT The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2(29 h), three had surgery day 3 (35 h).

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrädsla en ökad uppmärksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrädda startades. Förlossningsrädsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av så kallad primär förlossningsrädsla, vilket uppstått innan kvinnorna varit med om någon förlossning, dock så är majoriteten av förlossningsrädda kvinnor omföderskor vilket benämns som sekundär förlossningsrädsla. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsrädda omföderskors tankar och känslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor.

Bakgrund: Diabetes är sjukdom som kan leda till sänkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men även till höga kostnader för samhället. Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar, där sjuksköterskan stödjer vårdtagarna genom att undervisa och främja deras empowerment. Forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med diabetes har låg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sämre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas blodgivarens blod med avseende på kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebär att erytrocytantigen påvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger på antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstå direkt när antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstå sekundärt när antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter.Syftet med studien var att jämföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende på säkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik.Blod från 80 blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen.Resultaten visade att rörtekniken är ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys.

Erlingsson, K & Lönn, M. Patientens perspektiv på egenvård relaterat till diabetes typ 2. En litteraturstudie. Examensarbete i omvårdnad 15 poäng. Malmö högskola: Hälsa och samhälle, Utbildningsområde omvårdnad 2010. Diabetes typ 2 är en sjukdom som helt eller delvis regleras genom egenvårdsåtgärder.

Bakgrund: Övervikt och fetma är ett av vårt samhälles största folkhälsoproblem och dessutom ett globalt problem som ökar bland befolkningen vilket kan leda till framtida komplikationer som hjärt- och kärlsjukdomar samt diabetes. Stigmatiseringen av övervikt är ett problem då det innebär ett individuellt lidande p.g.a. nedvärderande kommentarer. Övervikten påverkar människan negativt både på ett fysiskt och psykiskt sätt. Syfte: Syftet med litteraturstudien är att beskriva vuxna människors upplevelse av att leva med övervikt och fetma.

AbstraktBakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

Bakgrund: Varje år drabbas 10 000 personer i Sverige av ett plötsligt hjärtstopp. Ett hjärtstopp innebär att hjärtats pumpförmåga plötsligt upphör. Att drabbas av ett hjärtstopp och även överlevt upplevas som traumatiskt. Det är viktigt som sjuksköterska att ha en förståelse och kunskap om patientens livsvärld för att kunna ge god omvårdnad.Syfte: Att få en förståelse för hur patienter upplever sin livskvalitet efter ett hjärtstopp.Metod: Metoden som har använts var en litteraturöversikt med kvantitativ och kvalitativ ansats. Studien baserades på 10 vetenskapliga artiklar.Resultat: Av de som överlever ett hjärtstopp kommer endast ett fåtal att leva en längre tid efteråt, eftersom överlevnadsprognosen är mycket låg.

Konsekvenserna av långvarig ventilatorbehandling i form av ökat antal komplikationer och ökade kostnader är väl dokumenterade. Patienten behöver tränas ur ventilatorn med en adekvat metod, utan fördröjning. Urträningsprotokoll kan minska risken för ineffektiv vård och medicinska misstag genom att tillhandahålla en enhetlig strategi och gemensam terminologi. Syftet med studien var att beskriva innehållet i de ventilatorurträningsprotokoll som förekommer inom Svenskintensivvård. Studien utgjordes av en totalundersökning där samtliga svenska intensivvårdsavdelningar tillfrågades om de hade urträningsprotokoll.