Denna litteraturstudie syftar till att visa vilka negativa effekter skifttjänstgöring kan medföra samt vad som kan göras för att undvika/reducera dessa. För att hitta relevant fakta har vetenskapliga artiklar sållats fram genom en avsmalnande sökning på databasen PubMed, med sökord från databasen MESH. Vidare har information hämtats från olika böcker. Antalet skiftarbetare har fördubblats i Europa de senaste 20 åren, de allra flesta utan de förutsättningar som krävs för att klara sig undan komplikationer. Lagar, direktiv och kollektivavtal har vuxit fram för att skydda arbetarens fysiska, psykiska och sociala välmående samtidigt som kraven på verksamheterna måste tillfredsställas.

En av vårdgivarens viktigaste uppgift i undervisningen är att motivera patienter med kronisk sjukdom till förändring av levnadsvanor. Syftet med c-uppsatsen var att belysa faktorer i undervisningen av patienter med diabetes mellitus typ 2 som påverkar motivationen att ändra levnadsvanor. Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie. Vid granskning av de vetenskapliga artiklarna användes SAUK-modellen som teoretisk referensram. Resultat: Undervisning kort tid efter diagnos och individualiserad undervisning med tillåtande dialog hjälper patienten att bli motiverad.

Hos många företag används whiteboards för att visualisera arbetsprocessen. En vanlig metodik för detta är så kallade Kanban boards, ett system av tabeller och lappar för att indikera olika avvikelser eller moment i projekt med datum och annan relevant information. Företag kan även välja att använda en mjukvara som simulerar samma metodik, ett exempel på detta är så kallade Elektroniska kanban boards. I detta arbete har båda dessa metoder (whiteboard samt en digital lösning) observerats hos tre olika företag på uppdrag av ett managementkonsultföretag i Stockholm som använder sig av Kanban boards och liknande metodik med sina kunder. En omvärldsanalys har genomförts genom att studera olika funktioner hos existerande elektroniska kanban boards samt en litteraturstudie över existerande forskning inom ämnet.

Bakgrund: Personer med diabetes mellitus typ-2 är ofta väl medvetna om komplikationer som föreligger. De lever med rädsla och ångest inför framtiden. Sjuksköterskans roll att stötta och hjälpa personer med diabetes mellitus typ-2 är viktig så vårdtagaren klarar sin egenvård. För att handleda och uppmuntra till egenvård hos vårdtagaren måste sjuksköterskan utgå ifrån evidens vid omvårdnad av diabetes mellitus typ-2. Syfte: Syftet var att beskriva effekten av fysisk aktivitet hos personer med diabetes mellitus typ-2.

Diabetes typ 2 har de senaste åren successivt ökat och blivit en allt vanligare sjukdom, vilket resulterar i att allmänsjuksköterskan allt oftare möter denna patientgrupp. Patienten som drabbas av diabetes typ 2 behöver göra livsstilsförändringar gällande kost och motion, risken är annars stor att patienten drabbas av komplikationer. För att sjuksköterskan ska kunna motivera och ge stöd är det viktigt med förståelse för vad livsstilsförändringar innebär för patientens livsvärld. Syftet med denna litteraturstudie är att, med Evans (2003) analysmodell av kvalitativa artiklar, beskriva patienters upplevelser av att förändra livsstil vid diabetes typ 2. Genom analysen framkom fyra kategorier med tillhörande underkategorier.

Sammanfattning                        Postoperativ smärtbehandling är otillräcklig trots ökad kunskap i smärtfysiologi och utvecklandet av nya farmakologiska riktlinjer. Obehandlad postoperativ smärta kan leda till komplikationer som fördröjd mobilisering, djup ventrombos, lungemboli, hjärtinfarkt, stroke och lunginflammation, vilka leder till ett ökat lidande för patienten både fysiskt och psykiskt samt ökade kostnader för samhället. Anestesisjuksköterskan lägger grunden för den postoperativa smärtbehandlingen före och under anestesin och ska arbeta preventivt för att patientens smärtbehandling ska vara tillräcklig. Syftet med studien var att belysa anestesisjuksköterskans strategier för att förebygga patientens postoperativa smärta efter generell anestesi. Semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra anestesisjuksköterskor på ett västsvenskt sjukhus och analyserades med kvalitativ innehållsanalys.

Introduktion: Hypertoni är ett stort och utbrett hälsoproblem världen över. Det krävs följsamhet i läkemedelsbehandlingen för att minska risk för hjärt- och kärlsjukdomar, stroke samt renala sjukdomar. Omvårdnadsteoretikern Orem har sin teoretiska grund i egenvården. Enligt Orem är relationen mellan sjuksköterskan och patienten avgörande om sjuksköterskan skall kunna hjälpa patienten. Syfte: Syftet är att med utgångspunkt från Orems egenvårdsteori sammanställa aktuell forskning rörande faktorer som förbättrar följsamhet till läkemedelsbehandling hos patienter med hypertoni.

Bakgrund: Könsstympning utav kvinnor är en sedvänja som sträcker sig tusentals år tillbaka i tiden. Det beräknas finnas omkring 100-140 miljoner kvinnor i världen som genomgått könsstympning. Runt 500,000 av kvinnorna är bosatta i Europa. Könsstympning är inte riskfritt och för ofta med sig kortsiktiga så väl som långsiktiga komplikationer. Fler och fler kvinnor som blivit könsstympade migrerar idag ifrån sina hemländer till Europa, vilket leder till nya och obekanta vårdsituationer.

ABSTRACT The purpose of this medical record research was to study 30 patients with chronic subdural hematoma on a neurosurgical clinic, mapping documented nutritional status, preoperative fasting and hydration and energy supply before surgery. In addition peroperative administration of fluid and vasoactive drugs, as well as postoperative complications and length of hospital stay were studied. The mean age of the patients was 71 years. Nutritional status was evaluated in 12 patients, out of these seven were judged to be at risk for under nutrition. Fifteen patients had surgery day 1 (total fasting time on average m 11 h), eleven had surgery day 2(29 h), three had surgery day 3 (35 h).

Bakgrund Preoperativ ?ngest ?r vanligt hos vuxna patienter och kan leda till fysiologiska stressreaktioner, ?kad risk f?r komplikationer och f?rs?mrad ?terh?mtning. I klinisk praxis dominerar ofta farmakologiska behandlingar, vilket v?cker fr?gor om vilka icke-farmakologiska omv?rdnadsinterventioner som ocks? kan bidra till att lindra ?ngest inf?r operation. Syfte Syftet var att beskriva vilka omv?rdnadsinterventioner som lindrar preoperativ ?ngest hos vuxna patienter.

I slutet av 1980-talet fick förlossningsrädsla en ökad uppmärksamhet i Sverige och ett flertal verksamheter för förlossningsrädda startades. Förlossningsrädsla har visat sig i flertal studier leda till olika interventioner och fler komplikationer vilket kan påverka kvinnans förlossningsupplevelse och anknytningen till sitt barn. En del kvinnor lider av så kallad primär förlossningsrädsla, vilket uppstått innan kvinnorna varit med om någon förlossning, dock så är majoriteten av förlossningsrädda kvinnor omföderskor vilket benämns som sekundär förlossningsrädsla. Syftet med denna studie är att beskriva förlossningsrädda omföderskors tankar och känslor om sin kommande förlossning. Kvalitativa intervjuer med induktiv ansats gjordes med nio stycken omföderskor.

Bakgrund: Diabetes är sjukdom som kan leda till sänkt livskvalitet och lidande för personen som drabbats men även till höga kostnader för samhället. Behandlingen kan bestå av en kombination av läkemedel och livsstilsförändringar, där sjuksköterskan stödjer vårdtagarna genom att undervisa och främja deras empowerment. Forskning visar att det är vanligt förekommande att personer med diabetes har låg följsamhet till sin behandling vilket kan leda till sämre blodsockerkontroll samt ökad risk för diabetesrelaterade komplikationer. Syfte: Syftet var att beskriva faktorer som påverkar följsamheten till behandling vid diabetes typ 2. Metod: En litteraturöversikt där tolv kvantitativa artiklar sammanställdes.

Bakgrund: Malnutrition är en av de största hälsoriskerna bland äldre och det har länge varit ett problem inom sjukvården. Till följd av felnäring får patienterna komplikationer. Trots att det finns olika metoder för bedömning av nutritionsstatus är det känt att omvårdnaden kring nutrition är otillräcklig. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa senaste rön i omvårdnadsforskningen kring malnutrition gällande äldre patienter. Metod: Artikelsökningar gjordes i databaser med sökord relaterade till ämnet.

För att undvika komplikationer vid blodtransfusioner fenotypas blodgivarens blod med avseende på kliniskt relevanta blodgruppsantigen. Fenotypning innebär att erytrocytantigen påvisas, vilket kan utföras med bland annat rör- eller gelkortsteknik. Dessa tekniker bygger på antigen-antikroppsreaktioner, agglutination. Agglutinat kan uppstå direkt när antikroppar binder samman erytrocyter eller uppstå sekundärt när antihumanglobulin reagerar med antikroppar bundna till erytrocyter.Syftet med studien var att jämföra rörteknik och gelkortsteknik för fenotypning avantigenerna RhC, -c, -E, -e inom Rh-systemet samt antigenerna inom Kell- (K), Duffy-(Fya)och Kidd-systemen (Jka). Detta med avseende på säkerhet, tid, ekonomi samt att utföra en validering av fenotypning med gelkortsteknik.Blod från 80 blodgivare fenotypades manuellt (direkt agglutination och indirekt antihumanglobulinteknik) med rör- och gelkortsteknik.Resultaten visade ingen skillnad mellan rör- och gelkortsteknik avseende de i studien fenotypade erytrocytantigen.Resultaten visade att rörtekniken är ett kostnadseffektivt verktyg för fenotypning.

WHO:s checklista har signifikant minskat komplikationer och dödsfall och har ökat patientsäkerheten hos kirurgiska patienter genom att vara ett standardiserat redskap vid kommunikation och samarbete i operationsteamet. Vid 2011 slut använde de flesta Svenska sjukhus WHO:s checklista, men det finns endast ett fåtal studier från Sverige efter införandet. Syftet med denna pilotstudie var att undersöka operationsteamets erfarenheter att arbeta med WHO:s checklista för säker kirurgi. En fokusgruppintervju gjordes med ett operationsteam. Analys av data skedde genom kvalitativ manifest innehållsanalys.