Bakgrund: Både kateteranvändning och residualurin kan leda till flera komplikationer i efterförloppet. Att studera detta ansågs betydelsefullt ur ett kvalitetssäkerhetsperspektiv.Syfte: Att beskriva förekomst av postoperativ residualurin efter neurokirurgi relaterat till kateteranvändning. Syftet var även att belysa hur sjuksköterskor dokumenterade detta och om eventuella riktlinjer fanns och hur de i så fall följdes.Metod: Kvantitativ, retrospektiv studie med deskriptiv ansats. En journalgranskning genomfördes och de 144 patientjournaler som studerades på den aktuella vårdenheten valdes ut genom ett konsekutivt urval.Resultat: Nästan samtliga patienter vars journaler studerades hade haft urinkateter under operationen. För de patienter där residualurin hade förekommit var detta dokumenterat i standardvårdplanen hos samtliga.

Brottet våldtäkt består i att någon genom tvång eller utnyttjande företar en sexuell handling. Alla sexuella handlingar utgör dock inte våldtäkt, utan handlingen måste vara av en viss allvarlighetsgrad. De sexuella handlingar som faller under bestämmelsen om våldtäkt benämns ibland kvalificerade. Andra sexuella handlingar, som exempelvis de som rubriceras som sexuellt tvång, kallas således icke kvalificerade. En sexuell handling är kvalificerad om den med hänsyn till kränkningens allvar är jämförlig med samlag.

Female genital mutilation (FGM) is an ancient custom which is practiced in many African countries. After years of disturbances in these countries many Africans have immigrated to Sweden. The aim of this literature review was to describe how nurses in the best way can treat these women, and be able to provide the best care for them when they seek healthcare in Sweden, on account of complications from FGM, and to find out which part education play in the attitudes toward FGM..

Introduktion: Tandblekning har förekommit sedan mitten av 1800-talet och är en efterfrågad behandling inom tandvården. Missfärgningar beror på inre och yttre faktorer och för att bleka tänderna finns flera tandblekningstekniker. Väteperoxid och karbamidperoxid med varierande koncentration används.Syfte: Att beskriva hur tandblekning inom tandvården påverkar den hårda och mjuka orala vävnadenFrågeställningar: Hur påverkas oral hårdvävnad av tandblekning? Hur påverkas oral mjukvävnad av tandblekning?Metod: Litteraturstudie Resultat: Strukturen i emalj och dentin förändras och sensitivitet upplevs i både tand och gingiva. Pulpaskada uppstår vid blekning med 38 % väteperoxid.

Bakgrunden till denna uppsats rör underhåll av mjukvara vilket tar mycket resurser i förhållande till de som används under utvecklingen av ny mjukvara. För att på ett effektivare sätt utveckla och underhålla mjukvara har olika typer av ramverk utvecklats. Det intressanta är om dessa ramverk även kan vara fördelaktiga att använda för redan utvecklade applikationer skrivna i fristående kod. Detta har testats genom att överföra en redan fungerande webbapplikation skriven i fristående kod till ett lämpligt ramverk. Syftet med uppsatsen är att belysa eventuella komplikationer som kan komma att uppstå när en webbapplikation där befintlig mjukvara kan anses rimlig att överföra till ett passande ramverk.

Trots likartade operativa ingrepp upplever vi att det kan skilja mycket mellan behovet av smärtlindring postoperativt. Kanske erhåller patienten otillräcklig preoperativ information vilket skulle kunna resultera i onödig oro, som i sin tur kan påverka den postoperativa smärtupplevelsen. Målsättningen med den postoperativa smärtbehandlingen bör vara att förebygga smärtan snarare än att lindra den. Det är viktigt att förhindra att postoperativ smärta uppstår överhuvudtaget vilket medför minskad risk för uppkomst av kroniska smärtsyndrom. En förberedd och välinformerad patient kan hantera den postoperativa situationen bättre.

Bakgrund:  Diabetes typ 2, är dels en ärftlig sjukdom men i allra högsta grad en levnadssjukdom, det vill säga att det är levnadsvanor som bidragit till denna kroniska sjukdom som på sikt kan ge komplikationer om man inte sköter om den. För att undvika komplikationer längre fram i livet behöver patienten utföra en hel del egenvårdshandlingar. Där har sjuksköterskan stora möjligheter att vägleda patienten med kännedom om vad som   underlättar och försvårar egenvård.Syfte: Syftet med studien är att beskriva patienters upplevelser av vad som underlättar respektive försvårar förmågan till egenvård vid diabetes typ 2.Metod: En litteraturöversikt där tidigare forskningsresultat granskas och sedan sammanställs.Resultat: I resultatet framkom stöd, kunskap, motivation och självbestämmande som resurser för att utföra egenvård samt att ålder, vårdmötet, patientens syn på sin roll och kultur kan vara ett hinder för att utföra egenvård. Dessa framställs under två teman, resurser och hinder med fyra kategorierna under varje tema.Diskussion: Utifrån resultatet kan det konstateras att vårdgivaren bör i mötet med patienten vara öppen för individen och individens syn på sin situation för att patienten ska kunna ta till sig information och känna kontroll över sin sjukdom. I likhet med Orems teori har ålder, kultur, självbild och kunskap visats sig även i detta resultat ha en påverkan på egenvård.

Abstract Syftet med denna studie var att påvisa effekter av ofrivillig hypotermi samt beskriva anestesisjuksköterskans omvårdnadsåtgärder för att belysa vilka förebyggande faktorer som bibehåller normotermi i den perioperativa vården. Metod: Studien genomfördes som en litteraturöversikt. Artiklarna har sökts via Cinahl och Medline. Studiens resultat baserades på sjutton vetenskapliga artiklar med kvantitativ ansats, dessa grupperades under olika teman. Resultatet redovisas i följande huvudteman fysiologiska effekter, komplikationer, perioperativa teamet, aktiv uppvärmning, administrering av intravenösa vätskor, miljön i operationssalen samt riktlinjer för bibehållande av normotermi.

Bakgrund: Sambandet mellan hjärtkirurgi med extracorporeal cirkulation (ECC) och blodtransfusion visar risker så som ökad morbiditet och mortalitet. Detta kan orsaka lidande för patienten och leda till kostnader för samhället. Att hantera och administrera blodprodukter är en omvårdnadshandling som sjuksköterskan ansvarar för och detta ställer därför krav på dennes kompetens. Syftet: Syftet med denna studie var att studera intensivvårdssjuksköterskors kunskap om att ge blodtransfusion till patienter som genomgått hjärtkirurgi med ECC och om de ansåg sig ha kunskap om hur blodprodukter ska handhas och administreras på ett patientsäkert sätt, samt vilket behov av kompetensutveckling de ansåg sig ha. Metod: Studien som utfördes hade en kvantitativ design med deskriptiv ansats. Ett icke-slumpmässigt urval gjordes på en Thoraxintensivvårdsavdelningen vid ett universitetssjukhus i Mellansverige och 30 intensivvårdssjuksköterskor inkluderades. Resultat: Intensivvårdsjuksköterskorna hade en mycket låg till låg kunskap om de postoperativa komplikationer vid hjärtkirurgi med ECC som kan ha ett samband med blodtransfusion. Inget statistiskt signifikant samband kunde fastställas mellan intensivvårdsjuksköterskornas upplevda kunskap och faktiska kunskap om dessa postoperativa komplikationer.

Aim: Through the review of scientific articles, this study aimed to identify which oral health-related quality of life instruments that have been used in studies to measure the oral health-related quality of life in older individuals and the application of such instruments.Method: The study is based on a systematic literature review, where 14 articles have been chosen and evaluated against a checklist. Result: The oral health-related quality of life instruments that have been used on individuals, 65 years and older, are OHIP-49, OHIP-14, OHIP-20 or OHIP-EDENT, GOHAI and OIDP. The instruments are used to examine factors associated with the oral health-related quality of life. Significant associations have been identified, among other things, between the number of teeth in static occlusion, dry mouth and the quality of the dentures, and oral health-related quality of life. Social and cultural associations have also been revealed.Conclusions: Today there exist several well functioning instruments that are used for research purposes.

Prostata cancer (PC) är den vanligaste cancerformen hos män i Sverige med 10 000 nya fall varje år. I Sverige opereras över 2000 män för PC årligen. Vanliga sidoeffekter efter operationen är impotens och inkontinens. Kunskap hos sjuksköterskor om hur inkontinens och impotens psykiskt påverkar proststata cancer patienter och hur patienter upplever dessa är liten. Bristande kunskap om detta kan innebära att många patienters problem inte uppmärksammas av vården i tid, som kan innebära stort lidande för dessa patienter.Syfte med studie är att belysa patientens upplevelse av att leva med dem två vanligaste komplikationer, impotens och urininkontinens, efter prostata operation.

Syftet med studien var att kartlägga studier som har använt sig av det orala hälsorelaterade livskvalitetsinstrumentet GOHAI. Studien bygger på en allmän litteraturstudie som sammanställt forskning inom det ämne som är valt. Granskning gjordes av artiklar som använt sig av GOHAI vilka söktes via PubMed. Begränsning gjordes på deltagare ?60 år, engelskspråkiga och med abstract tillgängligt. Studien baserades på 20 kvantitativa artiklar. Resultatet visade att studierna kom från olika delar av världen.

Detta arbete är ett samarbete med Markbygg Construction AB. I byggbranschen finns det en problematik med låssystem. På grund av olika faktorer, som bristfälliga föreskrifter och brist på kunskap inom ämnet, kan extra resurser behövas i slutet av projektet för olika korrektioner.Syftet med det här projektet är att skapa ett system för att hantera låssystem under entreprenad, så att komplikationer kan undvikas. Målsättningen är att skapa en checklista som visar att funktionskraven för ett låssystem i en byggnad uppfylls. Checklistan ska förhindra att extra arbeten uppstår i slutet av projektet.

Anestesisjuksköterskan möter dagligen äldre patienter i det perioperativa vårdarbetet. Antalet äldre patienter som genomgår ett operativt ingrepp ökar i omfattning och äldre patienter har större risk för att drabbas av olika postoperativa komplikationer. Konfusion är en postoperativ komplikation som i sin tur leder till allvarliga konsekvenser för äldre patienter. Postoperativ konfusion är ett omfattande problem både ur ett patientperspektiv och ett hälso- och sjukvårdsperspektiv, eftersom det innebär ett stort lidande för patienten och ger även ökade vårdkostnader. Postoperativ konfusion ökar också risken för att drabbas av andra komplikationer såsom fallrisk, infektioner och näringsproblem.

Bakgrund: Över 150 000 människor i Sverige behandlas årligen för hjärt- och kärlsjukdom. En vanlig form är ateroskleros, åderförkalkning. Av alla de som idag avlider på grund av annan orsak än naturligt åldrande, gör de flesta det av komplikationer till aterosklerossjukdom. En av dessa komplikationer är aortaanerysm, mera känt som ?pulsåderbråck?.