Många patienter som får cytostatikabehandling utvecklar på något sätt besvär från munnen.Oral mucosit är en biverkan av cytostatika och strålbehandling, där hela munslemhinnan kanbli påverkad med rodnader eller sår.Syftet var att undersöka vilka omvårdnadsåtgärder som är viktiga för att patienten ska taansvar för sin egen munvård och därmed lindra oral mucosit.Metod: C-uppsatsen genomfördes som en litteraturstudie.Resultat: Omvårdnadsåtgärderna bör föregås av en utveckling av relationen mellansjuksköterskan och patienten innan patienten kan ta till sig ny kunskap. Patienten behöver enutförlig utbildning och information riktad mot egenvård av munhygien för att förebygga ellerlindra symtom på oral mucosit.Slutsatsen är att utbildning i munvård får patienten att ta ett större ansvar för sin egenvård ibedömningen av sitt munstatus, vilket leder till en lindring av oral mucosit.Det behövs utbildning av vårdpersonal i god munvård och därmed en strategi för hurutbildning och information ska utformas för att utveckla patientens egenvård..

Background: The oral health is a problem for many people with psychical disabilities. The reason for that is among other things that the psychical disabilities could do it hard to handle fundamental routines in the everyday life. Aim: The aim of the literature review was to describe how the nursing staff experienced their situation about their work with oral health in persons with psychical disabilities. Method: The study has been done as an overview and the data has been analysed with content analysis. Result: Two head categories were identified; barrier that influence the ability to perform the work with oral health and barrier that influence the performance of the work with oral health.

The aim of this study was to examine nursing personnel?s knowledge about oral health care and attitudes towards the free assessment of the oral status done by the dental service for elderly and handicapped persons in a municipality in the south part of Skåne, and also how personnel experience the free assessment of the oral status done by the dental service and how it functioned at the facilities. The study was carried out by sending out 150 questionnaires to nursing personnel at six special housing facilities. 73% (110 personnel?s) answered the questionnaires.

Andersson, J. 2008. Bildstenarna och den muntliga traditionen på Gotland under yngre järnålder. The Picture Stones and the Oral Tradition of Gotland During the Late Iron Age. Högskolan i Kalmar ht 2008.This is a study of the picture stones of Gotland and the oral tradition connected to them.

Aim: Through the review of scientific articles, this study aimed to identify which oral health-related quality of life instruments that have been used in studies to measure the oral health-related quality of life in older individuals and the application of such instruments. Method: The study is based on a systematic literature review, where 14 articles have been chosen and evaluated against a checklist. Result: The oral health-related quality of life instruments that have been used on individuals, 65 years and older, are OHIP-49, OHIP-14, OHIP-20 or OHIP-EDENT, GOHAI and OIDP. The instruments are used to examine factors associated with the oral health-related quality of life. Significant associations have been identified, among other things, between the number of teeth in static occlusion, dry mouth and the quality of the dentures, and oral health-related quality of life. Social and cultural associations have also been revealed. Conclusions: Today there exist several well functioning instruments that are used for research purposes.

This study aims to examine how heritage archives in Sweden create oral history by the conduction of interviews. Though previous research have shown that this is a task suitable for archives, there have been a lack of knowledge of how this is actually beeing done. Also, oral history have not earlier been studied in relation to the archives larger objectives. The heritage institutions that have been examined are Sjöhistoriska museet, Visarkivet and Dialekt- och folkminnesarkivet I Uppsala. They are all part of public authoritys and use oral history to create more pluralistic and diverse archive collections.

Syftet med litteraturstudien var att undersöka den orala hälsans påverkan på ätandet hos äldre personer.Vetenskapliga artiklar söktes i databasen PubMed med begränsning till artiklar inom tidsperioden 2000-2010, åldersgruppen 60 år och äldre. Totalt 11 artiklar inkluderades i studien.Resultatet visade att försämrad munhälsa, nedsatt tuggförmåga, många saknade tänder, smärta och obehag i munnen, illasittande tandproteser och muntorrhet ger problem med ätandet. Detta leder till att äldre med försämrad oral hälsa ändrar på sina val av livsmedel och ofta avstår från livsmedel som är problematiska att äta på grund av svårigheter med att tugga och svälja eller rädsla för att orsaka ytterligare skada på bräckliga tänder. Studiens slutsats är att en genomgång av litteraturen visade att äldre människor med nedsatt oral status hade risk för ätsvårigheter. Att ersätta förlorade tänder tycks ha betydelse för att upprätthålla en optimal tuggfunktion..

Aim: Through the review of scientific articles, this study aimed to identify which oral health-related quality of life instruments that have been used in studies to measure the oral health-related quality of life in older individuals and the application of such instruments.Method: The study is based on a systematic literature review, where 14 articles have been chosen and evaluated against a checklist. Result: The oral health-related quality of life instruments that have been used on individuals, 65 years and older, are OHIP-49, OHIP-14, OHIP-20 or OHIP-EDENT, GOHAI and OIDP. The instruments are used to examine factors associated with the oral health-related quality of life. Significant associations have been identified, among other things, between the number of teeth in static occlusion, dry mouth and the quality of the dentures, and oral health-related quality of life. Social and cultural associations have also been revealed.Conclusions: Today there exist several well functioning instruments that are used for research purposes.

Stroke är den tredje vanligaste dödsorsaken och i Sverige drabbas varje år cirka 30 000 personer. I världen dör varje år cirka 6,2 miljoner människor av stroke. Syftet med denna litteraturstudie var att undersöka förekomsten av problem relaterade till oral hälsa hos personer som tidigare drabbats av stroke. Studien utfördes i form av en litteraturstudie. Materialet samlades in genom sökningar i databaserna PubMed och Science Direct.

Introduktion: Demens är övergripande term för flera olika undergrupper av demenssjukdomar med komplicerade kognitiva försämringar.Antalet individer med demenssjukdom i världen förväntas öka dramatiskt.En god oral hälsa har en stark koppling till god livskvalitet. Med en ökad population äldre finns ett starkt behov att utbilda vårdpersonal och utöka deras kunskap om äldres munhälsa.Syfte: Att beskriva oral hälsa hos personer med demenssjukdom.Frågeställning: Hur ser den orala hälsan ut hos personer med demenssjukdom? Metod: Litteraturstudie grundad på vetenskaplig litteratur från 2002-2013.Resultat: Oral hälsa påverkas av demenssjukdom. I takt med att demenssjukdomen progredierar sker en gradvis försämring av den orala hälsan. Studier har visat att demenssjuka har hög plackförekomst, hög förekomst av kron- och rotkaries, försämrat parodontalt status samt protesrelaterade patogena tillstånd.Konklusion: Aktuell litteratur har visat att dementa har ett stort omvårdnadsbehov gällande sin orala hälsa..

The aim of the study was to examine plaqueindex, gingivalindex and oral hygiene measure among patients between 20-26 years of age, who were treated at the Dental Hygienist Programme at the University of Kristianstad. The study was performed as a dental record. All 126 subjects with records in this age were including in the study. Sixteen records (13 %) were excluded because the criteria were not fulfilled. Plauqeindex, gingivalindex and oral hygiene measures were registered from 110 records.

This paper sets out to examine to what extent French grammar teaching contributes to the students? practical, oral skills. Are the students familiar with the grammatical system without knowing how to apply it orally in practice? The paper contains a theoretical background and an empirical survey. One quantitative and one qualitative method have been applied in the survey.

The Nasometer is a non-invasive acoustic measuring instrument that quantifies the ratio ofnasal resonance in speech. It can be used as a complement to perceptual judgment of speech impediments, for example, in patients with cleft palate and velopharyngeal insufficiency. Inorder to determine if a nasalance score is abnormal, it must be compared to norm data. The main purpose of the study was to collect reference nasalance scores in children between fourand five years of age in Linköping. An additional objective was to compare the results tonorm data collected in Umeå.

Munnen är ett viktigt organ vad gäller äldres fysiska, psykiska och sociala välbefinnande. Syftet med studien är att sammanställa sjuksköterskans syn på vilka faktorer och förhållande som spelar in på hur den orala vården utförs på äldre. Metoden för studien är en litteraturstudie. Resultatet visade att kunskapsbrist, rutinbrist, tidsbrist, utvärderingsredskap, oral hälsa i syfte att förebygga sjukdomar, etiska dilemma och samarbete med tandvården hade en stor betydelse för hur den orala vården utfördes. Kunskapsbristen ansågs vara kärnan till varför de äldres orala vård försummades av vårdpersonalen.

Syftet med studien var att belysa undersköterskors uppfattning om oral hälsa ochmunvård som utförs på inneliggande cancerpatienter.En kvalitativ studie har tillämpats med en intervjuguide som underlag. Åtta informanterintervjuades i anslutning till deras arbetsplats och intervjuerna varade 10-20 minuter.För att analysera intervjumaterialet användes en kvalitativ innehållsanalys.Resultatet redovisas utifrån temat ?oral hälsa hos cancerpatienter viktigt men lågtprioriterat?. Att hjälpa patienterna med den dagliga munhygienen, upplevde inteinformanterna som något obehagligt utan såg det som en självklar del i sin yrkesroll.Informanterna upplevde även att den orala hälsan inte prioriterade och att det var svårtatt utföra munvård när patienterna nekade hjälp.Studiens slutsats visar att informanterna uppfattar den orala hälsan som en viktig del förpatientens välbefinnande men att munvård inte är det första som prioriteras hoscancerpatienter..