Bakgrund: Det psykosociala stödet har stor betydelse för hur patienter med cancer klarar av sin sjukdom. Även om mĂ„nga botas frĂ„n sin cancer bĂ€r de med sig erfarenheterna frĂ„n sin sjukdomstid under resten av sitt liv. Det övergripande mĂ„let med psykosocial omvĂ„rdnad Ă€r att uppnĂ„ en högre livskvalitet för patienten. Författarna anknyter föreliggande studie till Cullberg kristeori. Syfte: Syftet med studien var att studera den psykosociala omvĂ„rdnadens betydelse for cancerpatientens livskvalitet.

Endast ett fÄtal personer drabbas varje Är av en traumatisk ryggmÀrgsskada. Den akuta vÄrden av dessa patienter utövas pÄ endast sex sjukhus i Sverige. VÄrdbehovet för personer med en ryggmÀrgskada Àr stort eftersom en traumatisk ryggmÀrgsskada medför sÄvÀl fysiska Àven som stora psykiska omstÀllningar i livet. NÀr dessa personer senare i livet behöver vÄrd saknas kunskapen om dessa patienters specifika omvÄrdnadsbehov utifrÄn ett personcentrerat förhÄllningssÀtt hos allmÀnsjuksköterskor. Syftet med studien var att belysa patienters upplevelse av livskvalitet efter en traumatisk ryggmÀrsskada.

Syftet med denna uppsats Àr att undersöka hur den svenska gymnasieskolans förÀndringar sedan början av 1970-talet har pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv. FrÄgestÀllningarna lyder som följer; Vilka förÀndringar har skett i den svenska gymnasieskolan sedan början av 1970-talet? Hur har dessa förÀndringar pÄverkat en enskild lÀrares yrkesliv? För att uppnÄ mitt syfte och besvara mina frÄgestÀllningar har jag anvÀnt mig av en muntlig kÀlla och av flera skriftliga kÀllor. Mitt teorikapitel innefattar tre avsnitt; undersökningen NÀra grÀnsen, gjord av Arbetslivsinstitutet, samt begreppen oral history och livshistoria. FörÀndringarna i den svenska gymnasieskolan sedan 1970-talet fungerar som en bakgrundsteckning.

Bakgrund: Forskning som behandlar sarkopeni visar att muskelförtvining pÄverkar funktionsförmÄgan under Äldrandets gÄng och gÄr att förebygga med olika former av styrketrÀning. Forskningen kring muskelförtvining gjorde sÄledes att ett intresse av trÀning för Àldre vuxna vÀcktes hos oss och dÀrav ocksÄ styrketrÀningens potentiella effekter pÄ livskvaliteten.Syfte: Syftet med studien Àr att undersöka om en ökad fysisk styrka och explosivitet bidrar till en ökad livskvalitet hos personer mellan 55 och 65 Är.Metod: Detta har undersökts i en grupp pÄ femton deltagare med inspiration frÄn aktionsforskning. Data har insamlats med hjÀlp av MuscleLab, SF-36v2 och memos.Resultat: Nio deltagare uppvisade en ökning av effektutvecklingen och sex deltagare en minskning. Livskvaliteten har ökat i samtliga Ätta kategorier för gruppen som helhet, vilket innebÀr att bÄde den fysiska och mentala hÀlsan har ökat i gruppen.Slutsats: En ökad styrka och explosivitet innebar inte nödvÀndigtvis en ökad livskvalitet, utan vi anser snarare att förÀndringen i livskvalitet Àr beroende av en högre aktivitetsnivÄ i sig. Detta för att styrkan för gruppen som helhet endast ökat marginellt, men att livskvaliteten har ökat desto mer..

Rehabiliteringen av traumatiskt ryggmĂ€rgsskadade har gĂ„tt frĂ„n att förlĂ€nga levnadslĂ€ngden till att förbĂ€ttra kvaliteten pĂ„ livet. Livskvalitet har kommit att bli en nyckelfaktor vid utvĂ€rdering av rehabilitering. Fysisk aktivitet har visat sig kunna förbĂ€ttrat livskvaliteten hos andra grupper med kroniska sjukdommar. Syftet med denna litteraturöversikt var att beskriva vilka sjukgymnastiska interventioner som kan pĂ„verka livskvaliteten för individer som drabbats av traumatisk ryggmĂ€rgsskada. Åtta artiklar granskades och sju poĂ€ngsattes enligt PEDro Scale.

Bakgrund: Vid omvÄrdnad av personer med bensÄr Àr det lÀtt att lÀgga fokus pÄ bensÄret med risk för att den subjektiva upplevelsen kan komma i skymundan. DÀrför kan det vara viktigt att belysa patienters upplevelser ur ett holistiskt perspektiv. I tidigare forskning har det framkommit att livskvaliteten pÄverkas negativt dÀr smÀrta visat sig vara en betydelsefull faktor. Syfte: Att ur ett livskvalitetsperspektiv belysa personers upplevelse av att leva med svÄrlÀkt bensÄr. Metod: En litteraturöversikt baserad pÄ 10 vetenskapliga artiklar med kvalitativ ansats.

SyfteSyftet med denna studie var att klarlÀgga om det finns nÄgot samband mellan anterior knÀlaxitet, mÀtt med KT-1000, och "funktion i sport och fritid" respektive "knÀrelaterad livskvalitet", enligt Knee injury and Osteoarthrits Outcome Score (KOOS), 6-8 mÄnader efter en frÀmre korsbandsrekonstruktion. Ett annat syfte var att studera om det föreligger nÄgon könsskillnad avseende dessa parametrar.MetodDenna undersökning Àr baserad pÄ ett prospektivt insamlat registermaterial frÄn Svenska korsbandsregistret samt frÄn Capio Artro ClinicŽs IT-register avseende patienter som genomgÄtt frÀmre korsbandsrekonstruktion med hamstringsgraft.Urvalet av patienterna (18-35 Är) gjordes konsekutivt under Ären 2010-2011 bland de ortopedkirurger som gjort flest antal operationer under denna period, vilket kom att omfatta 427 patienter. Baserat pÄ inklusions- och exklusionskriterier kvarstod 100 patienter. En powerberÀkning visade pÄ behov av 58 patienter, 29 mÀn och 29 kvinnor. En jÀmn fördelning, mellan mÀn och kvinnor gjordes genom lottning.

The aim of the study was to describe the oral health development among patients at the Public Dental Care clinic in Bromölla who made an agreement regarding Healthy Dental Care during the years 2001 and 2004, compared with patients who did not made such an agreement. The study material was obtained from dental journals in total at 150 patients. Data regarding age, sex, health status, tobacco use, plaque- and gingivitis values, pocket depht, initial- and manifest caries, risk assessments, preventive measures by dental personel and acute dental care between year 2001 and 2004 was obtained from dental results. Almost twice as many man made an agreement compared to women. Tobacco use was higher in control group both 2001 and 2004.

EnsamstÄende mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhÀllet med sÀmre hÀlsa och livsvillkor Àn andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstÄende moder lyfts sÀllan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstÄende mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frÄgestÀllningar var bl a vad ensamstÄende mödrar uppfattar som möjligheter och svÄrigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de anvÀnder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra ensamstÄende mödrar intervjuades.

EnsamstÄende mödrar beskrivs ofta som en utsatt och marginaliserad grupp i samhÀllet med sÀmre hÀlsa och livsvillkor Àn andra grupper. Eventuellt positiva aspekter av att vara ensamstÄende moder lyfts sÀllan fram i vare sig massmedia eller facklitteratur. Syftet med denna undersökning var att beskriva och analysera ett antal ensamstÄende mödrars resonemang om sin livssituation och undersöka hur de uppfattar sin livskvalitet. Centrala frÄgestÀllningar var bl a vad ensamstÄende mödrar uppfattar som möjligheter och svÄrigheter i sin levnadssituation, samt vilka handlingsstrategier de beskriver att de anvÀnder sig av i vardagslivet. Undersökningen baserades pÄ en kvalitativ metod dÀr fyra ensamstÄende mödrar intervjuades.

Syfte: Syftet med studien var att belysa sambandet mellan cigarrettrökning och paro-dontit.Metod: Studien bygger pÄ en allmÀn litteraturstudie som sammanstÀller aktuell forsk-ning inom det valda ÀmnesomrÄdet. Detta studerades genom att granska olika studiers koppling mellan parodontit och cigarrettrökning. Studien baseras pÄ 15 kvantitativa artiklar som söktes via PubMed och Sience Direct.Resultat: Resultatet visade att det fanns ett samband mellan parodontit och cigarrett-rökning. Rökning var den frÀmsta beteendemÀssiga riskfaktorn för uppkomst av paro-dontit. Rökare uppvisar ett mer ohÀlsosamt beteende och negativ attityd till allmÀn hÀlsa.

Syftet med studien var att studera Ă€ldre mĂ€nniskors, boende i sĂ€rskilt boende, kĂ€nsla och upplevelse av egen livskvalitet. FrĂ„gestĂ€llningarna för studien var "Vad frĂ€mjar och hindrar kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet hos Ă€ldre", "I vilket sammanhang och med vem upplever Ă€ldre hög livskvalitet" och " Hur har kĂ€nslan och upplevelsen av livskvalitet förĂ€ndrats efter det att man flyttat till ett sĂ€rskilt boende". Valet av begreppen, vĂ€lbefinnande, tillfredsstĂ€llelse och lycka, Ă€r gjord utifrĂ„n Bengt BrĂŒldes blandade livskvalitetsteori. Studien vilar sĂ„ledes pĂ„ BrĂŒldes teori och tankar kring livskvalitet och hur livskvalitet kan undersökas.Studien har en kvalitativ ansats, dĂ€r semistrukturerade intervjuer genomförts med sex Ă€ldre personer boende i sĂ€rskilt boende i en mindre kommun. Analysen skedde enligt DePoy och Gitlins fyra tanke- och handlingsprocesser vid kvalitativa analyser.

Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur överviktiga barn och ungdomar upplever sin livskvalitet. Data samlades in via databaserna Medline/Pubmed och Cinahl och 15 artiklar inkluderades i resultatet. Resultatet visade att överviktiga barn och ungdomar i regel upplevde sÀmre livskvalitet Àn normalviktiga barn och ungdomar. Dessa barn upplevde att de blev mer mobbade, var mer missnöjda med sina kroppar, hade sÀmre sjÀlvkÀnsla och var mindre fysiskt aktiva Àn normalviktiga barn och ungdomar. Ett fÄ tal kÀnde sig generellt bekvÀma med sina kroppar men upplevde missnöje med vissa kroppsdelar sÄsom mage, lÄr, armar och ben.

Bakgrund: De barn som föds med Downs syndrom har 47 kromosomer istÀllet för normalt 46 vilket beror pÄ att delningen i könscellerna blivit felaktig. Vanliga medicinska problem Àr bland annat hjÀrtfel, synfel och hörselnedsÀttning. BerÀknad medellivslÀngd hos personer med Downs syndrom Àr omkring 60 Är. Det finns mÄnga studier om Downs syndrom, men endast ett fÄtal har studerat hur personer med Downs syndrom upplever livskvalitet och vÀlbefinnande.Syfte: Syftet med studien var undersöka hur vuxna personer med Downs syndrom finner livskvalitet.Metod: En litteraturstudie med kvalitativ ansats innehÄllande nio vetenskapliga artiklar varav sju Àr kvantitativa och tvÄ Àr kvalitativa studier. Artiklarna togs fram via sökningar i databaserna Cinahl, Google Scholar, LibHub, PsychInfo och PubMed.

 Den hÀr uppsatsen Àr resultatet av en kvalitativ studie med syftet att granska, analysera och diskutera förutsÀttningarna för livskvalitet pÄ sÀrskilda boenden för Àldre, ett eftersatt forskningsomrÄde Är 2009. De frÄgor som jag ville besvara var vilka tillvÀgagÄngssÀtt som anvÀndes för att skapa livskvalitet samt hur det arbetet kunde förstÄs ur ett individperspektiv. UtgÄngspunkten var en filosofisk livskvalitetsteori med objektiva dimensioner. Jag valde att vÀnda mig till sÀrskilda boenden med somatisk inriktning och metoden som anvÀndes var semistrukturerade intervjuer med sex enhetschefer inom Àldreomsorgen i tre utvalda kommuner. Resultatet visade, bland annat, att de flesta av boendena arbetade aktivt med att förbÀttra det sociala innehÄllet, mycket tack vare regeringens stimulansbidrag.