Syftet med denna systematiska litteraturstudie var att beskriva patienters upplevelse av livskvalitet samt sjuksköterskans omvårdnadsåtgärder i samband med cytostatikabehandling vid cancersjukdom. För att besvara studiens syfte har sökning efter artiklar (n=17) genomförts i databaserna Blackwell Synergy samt Elin@Dalarna. Följande sökord har använts i olika kombinationer; cancer, patients, experience, nurse care, quality of life, scale, instrument, chemotherapy och care. Resultatet visade att cytostatikabehandlingen hade både positiv och negativ inverkan på patienternas livskvalitet. Livskvaliteten ökade då symtom lindrades.

Syftet med studien var att belysa hur patienter som strålats mot huvud- och halscancer upplevde sin orala hälsa efter avslutad strålbehandling. Studien är kvalitativ och består av intervjuer med åtta informanter. Intervjuerna har utförts med hjälp av en intervjuguide. Intervjuerna spelades in på bandspelare och varade i ca 10-20 minuter. Intervjumaterialet har analyserats med en kvalitativ innehållsanalys.

Övervikt och diabetes typ 2 är vanligt förekommande i dagens samhälle. Sjuksköterskan har en viktig roll i att hjälpa patienten att anamma en sundare livsstil och försöka uppnå en bättre livskvalitet. Det innefattar till exempel att försöka äta hälsosammare kost. Syftet var att undersöka effekterna av en lågkolhydratkost hos personer med diabetes typ 2, samt hur viktförändringar i allmänhet påverkar livskvaliteten. En litteraturstudie har genomförts och 15 artiklar valdes efter granskning att ingå i studien.

Syfte: undersöka och jämföra eventuella skillnader i upplevelse av delaktighet och livskvalitet hos två grupper av människor med para- eller tetraplegi. En grupp har medverkat på rekryteringsgruppens läger och den andra gruppen har inte varit på något läger men antagits till nästa.Design: Statisk gruppjämförelse av två grupper där den ena har genomgått ett läger av rekryteringsgruppen.Metod: Elva män och kvinnor med ryggmärgsskada medverkade i studien. Upplevd delaktighet och livskvalitet hos deltagarna undersöktes med instrumenten Reintegration to Normal Living (RNL) och The Spinal Cord Injury Quality of Life Questionaire (SCI QL-23). Resultat: De som deltagit på lägret skattade högre delaktighet på åtta av de elva frågorna. De skattade också högre siffror på den del av SCI QL-23 om livskvalitet som handlade om uppskattad fysisk och social funktion.Slutsats: Man kunde se tendenser på att delaktigheten skattats högre av dem som deltagit på rekryteringsgruppens läger.

Syftet med denna studie är att undersöka olika salutogenetiska aspekter för friska äldre och undersöka om dessa kan implementeras i ett preventivt arbete i yngre åldrar. Material och metod: Sökning gjordes i databasen Pubmed. Alla artiklar som uppfyllde inklusionskriterierna och var relevanta för frågeställningen lästes i fulltext. Dessa blev kvalitetsgranskade och sammanfattades i en tabell. Kvalitetsbedömningen skedde med hjälp av en checklista som kan användas för bedömning av både randomiserade och icke-randomiserade kliniska studier. Resultat: Efter sökningen i Pubmed och läsning samt granskning av artiklar inkluderades 29 artiklar.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

Introduktion/Bakgrund: Övervikt och fetma är kraftigt växande problem världen över och inverkar negativt på individers fysiska, psykiska och sociala livskvalitet. En metod för att behandla fetma är viktminskningskirurgi. Syfte: Syftet med litteraturöversikten var att belysa individers livskvalitet efter genomförd viktminskningskirurgi, för att skapa förståelse för individernas omvårdnadsbehov. Metod: En litteraturöversikt genomfördes för att studera problemområdet. Datainsamling utfördes genom sökning i databaserna CINAHL, PsycInfo och PubMed.

Bakgrund: År 2008 levde 2719 personer med hemodialysbehandling i Sverige. Att leva med hemodialysbehandling innebär att stor del av veckans dagar tillägnas behandling och att livet anpassas efter bl. a. dietrestriktioner och energinivån, som påverkas av behandlingen. Att uppleva livskvalitet utgör en del av det psykiska välbefinnandet.Syfte: Syftet med denna litteraturstudie var att beskriva hur hemodialysbehandling påverkar patientens upplevelse av livskvalitet.Metod: Litteraturstudien gjordes med en kvalitativ ansats och byggdes på åtta vetenskapliga artiklar.

The aim of the study was to assess the speech outcome in children with cleft palate operated with the Gothenburg Technique at Maria Sklodowska Curie Children?s Hospital. Eighteen participants with unilateral cleft lip palate were recorded and assessed through a single word test. Percent consonants correct and cleft speech characteristics were calculated after phonetic transcription. Intelligibility ratings and velopharyngeal composite scores were reported.

ABSTRACTWhat kind of information and instructions with the consideration to diagnosis do patients, treated by the dental hygienist students at the University Kristianstad, get regarding oral hygiene, diet, flour and tobacco.The aim of this study was to examine what kind of information and instructions regarding oral hygiene, diet, flour and tobacco have patients treated by the dental hygienist students at the University Kristianstad, if they had the diagnosis caries or periodontitis. The study is based on a review of dental records of adult patients from twenty years on a supportive treatment program. In all 640 patients were enrolled at the clinic, 20050309. A selection of 100 patients treated at the clinic from 2000 was made. Fifty off the dental records should have the diagnosis caries and fifty the diagnosis periodontitis.

Användningen av per oral cancerbehandling har ökat de senaste åren. Per oral cancerbehandling är inte automatiskt förknippat med samma strikta riktlinjer som vid intravenös behandling, däremot så är biverkningsprofilen med allvarliga och ibland livshotande tillstånd i stort sett densamma. Forskning har visat att följsamheten till den per orala cancerbehandlingen varierar, ibland är låg och inte är bättre än andra kroniskt sjuka gruppers följsamhet. Patienten sköter till stor del behandlingen själv. Konsekvenserna av detta kan vara ett försämrat behandlingsresultat, risk för över resp.

Syftet med studien var att jämföra skattad hanteringsförmåga och hälsorelateradlivskvalitet hos närstående till personer med kronisk hjärtsvikt och stroke. Ett annat syfte var också att studera om samband fanns mellan hanteringsförmågaoch hälsorelaterad livskvalitet.  Metod: En komparativ och korrelativdesign med kvantitativ ansats användes. För att mäta hanteringsförmåga ochhälsorelaterad livskvalitet användes Jalowiec Coping Scale (JCS) och Shortform- 36 (SF- 36). Urvalsgruppen för studien var närstående till patienter med kronisk hjärtsvikt och stroke (n = 46).

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.

 Syftet med litteraturstudien var att undersöka hur livskvaliteten upplevs hos äldre personer över 65 år med diabetes typ 2. Metoden var en beskrivande litteraturstudie. Totalt granskades 14 artiklar. Datasökningen genomfördes i Pub Med och sökorden som användes var type 2 diabetes, quality of life, health-related quality of life och HRQoL. Tre områden identifierades: fysisk, psykisk och social påverkan på livskvaliteten.

Bakgrund: I en befolkning där medelåldern ökar finns risk för ett ökat antal äldre med demenssjukdom. Demens är ett samlingsnamn för sjukdomar som medför minnessvårigheter och personlighetsförändring, vilket i sin tur kan sänka livskvaliteten. Syfte: var att beskriva aspekter av vad livskvalitet kan vara för personer med demens på särskilt boende. Metod: Detta är en litteraturstudie med deskriptiv design. Nio artiklar som besvarade studiens syfte valdes från databaserna Cinahl och Medline.